OPINION (VB)
Med en migrationspolitisk utredning som närmar sig, väljer M nu att följa i samma spår som KD. ”Begränsa asylinvandringen” istället för ”öppna hjärtan”, och vi kan höra ett annat parti, SD, instämmandes gäspa och tillägga: ”För sent och fortfarande alldeles för generösa regler”.
Moderaterna lämnade nyligen nya förslag för att färre ska överväga Sverige som asylland. Ett första steg är införandet av ett volymmål om 5-8 000 personer per år. Räcker inte detta, utan fler än så väljer att söka sig till vårt land, då tar man till fler verktyg i form av ändrat regelverk för uppehållstillstånd. Avsett är då att anhöriginvandringen inte längre ska vara lika generös.
När riksdagen röstade ja till utökad anhöriginvandring, stödde Centerpartiet och Liberalerna, samt KD lagförslaget tillsammans med regeringen. M:s migrationspolitiska talesperson, Maria Malmer Stenergard, var då starkt kritisk till förslaget: ”Sverige befinner sig i en integrationskris. Att blunda för det här är fel väg att gå.” Expressen (18/6) Det senaste förslaget, om än starkt kontrasterande mot Fredrik Reinfeldts numera berömda tal om ”öppna hjärtan”, förvånar därför inte. Maria Malmer Stenergard stannade inte vid att det var fel väg att gå, utan underströk också att det fortfarande krisar ute i kommunerna. Effekten av detta perspektiv blir nu en föreslagen stram flyktingpolitik. Problemet, enligt Moderaterna, är att de som invandrar, inte i tillräckligt hög grad blir en del av Sverige.
I en debattartikel (AB 29/8) förtydligar M den nya föreslagna stramare vägen. Sverige har tydliga och mångfacetterade integrationsproblem som tar sig uttryck genom: ”skolelever utan fullständiga betyg, långvarigt bidragsberoende och barn som aldrig får se sina föräldrar gå till jobbet, flickor som förtrycks i sitt eget hem och pojkar som utsätter andra jämnåriga för våldsbrott.” En bild de delar med särskilt ett annat parti.
Moderaterna förtydligade redan tidigare i AB (18/8), hur Sverige lider av grava integrationsproblem, samt att dessa hör ihop med invandringen. Stramt var ledordet redan då. Tillfälliga uppehållstillstånd och försörjningskrav vid familjeåterförening vill M ska vara en huvudregel. Försörjningskrav är en rimlig princip, att dessutom kräva kunskaper i svenska samt även egen försörjning för permanent uppehållstillstånd, är inte heller något anmärkningsvärt. Utan det ligger i helheten. Ulf Kristersson säger i samma debattartikel att han är optimist. Nog borde en kris i så fall istället ses som, om inte en möjlighet, i alla fall som en utmaning. För det som gärna glöms bort när debatten hamnar i dessa frågor, och som i M:s fall, att fler ska kunna utvisas på grund av brott och hedersrelaterade brott, det är att när det blir mer hjärna än hjärta som hindren enklare byggs upp.
När vi hellre än att ha en välkomnande attityd, stänger gränserna om oss. Då börjar politiken istället ta uttryck i hur våra förfäders hjärnor var uppbyggda, med överlevnadsstrategier som innebar en rädsla för det okända. Men det gör samtidigt också migrationspolitiken tydligare att förstå. I ett läger har vi de som baserar politiken på rädsla, en rädsla att förlora något. I det andra de som istället ser möjligheter att kunna utvecklas ytterligare. Det sistnämnda, precis som Sverige sedan urminnes tider med största framgång har gjort.
MATHIAS GRIMPE
Centerpressens Nyhetsbyrå
Publicerades i Värmlandsbygdens papperstidning den 6 september 2019
Försäljningsställen (lösnummer)
Helårsprenumeration endast 395 kronor – 50 nummer per år.
