OPINION (VB)
Endometrios är en av alla de ”kvinnosjukdomar” som vården bara knappt nu börjar ta på allvar.
Har du hört ordet ”Endometrios” någon gång? Om ej så är du inte ensam, denna sjukdom som drabbar kvinnor i samband med menstruation har bara på senare år börjat få uppmärksamhet och erkännande, även inom vården.
Ordet i sig fastnar exempelvis fortfarande i rättstavningen på datorn eftersom det är så okänt.
Trots denna låga och relativt okända status drabbar endometerios upp mot var tionde kvinna, cirka 200 000 personer i Sverige. Den styvmoderliga behandlingen diagnosen har fått, av vården, försäkringskassan och socialt visar att vi är långt ifrån klara med den skilda synen på män och kvinnors ohälsa. Den senare påverkas fortfarande av fördomar, undermålig forskning och åsikter från både stat och samhälle om vad som är naturligt och inte.
Kortfattat är endometrios en kronisk gynekologisk sjukdom som gör att livmoderslemhinnevävnad vandrar ut utanför livmoderhålan ut i buken. Det ger svullnad, inflammation, stark smärta, samt kan även innebära en ökad risk för äggstockscancer och infertilitet när celler växer till cystor. Smärtan i samband med mens för den som har endometrios kan vara så stark att man blir sängliggande. Det är alltså en handikappande och svår sjukdom, ändå får vi inte höra något om den i skolan, ändå vet de flesta fortfarande inte att den finns, ändå har försäkringskassan varit ovillig att sjukskriva för den, ändå forskas det inte tillräckligt. Först 2018 krävde Socialstyrelsen nationella riktlinjer för vården och först nu börjar särskilda center upprättas.
Det här är skrämmande återkommande för frågor som gäller kvinnors hälsa. Komplikationer i samband med förlossningar är en annan svår och återkommande fråga som bland annat togs upp av Ekot nyligen då det framkom att kvinnor vars magmuskler inte växer ihop efter graviditet inte har rätt till operation i en majoritet av alla landsting. Det finns fortfarande en bild av kvinnor och kvinnors kroppar som mer ”naturliga”. Att kvinnor, kropp och natur kopplas ihop i högre grad än män. Vi sprider fortfarande iden att det är naturligt att föda barn utan smärtlindring. Att det är helt normalt att ha mensvärk så stark att man lider. Att allt som har med ”kvinnohälsa” att göra inte förtjänar samma medicinska uppmärksamhet.
Men faktum är att det inte är ett dugg naturligt att ha så ont att man blir sängliggande bara för att man är kvinna. Det är orimligt att generationer som legat där i fosterställning av smärta bara fått höra ”ta en springtur och klä sig varmt” eller att vården efter förlossningar är så bristfällig.
Det är skamligt att viss forskning kring hälsa och allvarliga sjukdomar är så eftersatt bara för att det handlar om kvinnors kroppar. Insuttna fördomar leder till att beslut fattas i samhället som låter vissa medborgare lida bara för att de råkar vara kvinnor. Förhoppningsvis håller det sakta men säkert på att förändras när kvinnor kräver sin rätt men att det gått så långsamt är rent skamligt.
HANNA MARIE BJÖRKLUND
Publicerades i Värmlandsbygdens papperstidning den 20 september 2019
Försäljningsställen (lösnummer)
Helårsprenumeration endast 395 kronor – 50 nummer per år.
