ANNONS:

Skattepengar med olika värde

publicerad 6 september 2019
– Av Dennis Johansson
3 min läsning

OPINION (VB)

Vissa pengar verkar vara väldigt mycket mer värda än andra.
Kritiken mot till exempel rut- och rotavdragen beskriver ofta dessa reformer som om det handlar om att staten betalar för rika människors städning och poolbyggen. Att betala mindre i skatt är alltså en sorts stöd från staten.

Anser man att skattepengarna uppstår i staten så blir det kanske logiskt men inte för den delen sant. Lika lite stämmer det att skattelättnader för medborgarna per automatik betyder lägre skatteintäkter. 
Sänkt skatt på arbete stimulerar till arbete. Att det blir billigare att anlita olika tjänsteföretag innebär att fler anlitar tjänsteföretag. Summa summarum = mer pengar in till staten.
Borttagandet av värnskatten beräknas motsvara sex miljarder kronor. Om de ”dynamiska effekterna” uteblir är det en ren kostnad men många bedömer att det inte skulle kosta något alls, till och med är ju förhoppningen att skatteintäkterna ska öka. Hur som helst dessa sex miljarder kritiseras av många som att det skulle innebära katastrofala konsekvenser för välfärden.
Vi kan ta en annan reform som Miljöpartiet av obegriplig anledning lyckats baxa igenom Januariavtalet: friårets återkomst. Denna reform skulle kosta staten tio miljarder och här finns dynamiska effekter inte ens i teorin. Hela idén är att folk ska jobba mindre, vilket definitivt ger lägre intäkter till staten.
Inte bara de flesta politiska partier sågar reformen, alla parter på arbetsmarknaden säger nej, stopp och belägg. Just detta kanske blir det som gör att just denna del av Januariavtalet läggs på hyllan. Låt oss hoppas.
Däremot måste partierna nu, oavsett om de står bakom Januariavtalet eller inte, sätta sig runt bordet och med konstruktiva ambitioner utforma en rejäl omstöpning av skattesystemet.
Även detta är en punkt i JA som formuleras så här:
”En omfattande skattereform genomförs. Reformen ska öka sysselsättningen och antalet arbetande timmar med sänkt skatt på jobb och företagande, bidra till att klimat- och miljömål nås, stärka Sveriges konkurrenskraft, utjämna dagens växande ekonomiska klyftor, sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt, förenkla genom att begränsa undantag, minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt, öka finanssektorns skatteandel och långsiktigt trygga välfärden.”
Det är ju i sig anmärkningsvärt att två punkter i ett och samma avtal kan vara så diametralt motsägande, det ena har som syfte att folk ska jobba mindre, det andra att vi behöver ökad sysselsättning och fler arbetade timmar. 
Det är väldigt svårt att jobba sig rik i Sverige om du inte är född halvvägs till rikedomen. 
Ju mer du jobbar, desto mer ska du betala i skatt. 
Den som inte förstår att detta motarbetar folks drivkrafter att arbeta har ett svårt jobb att förklara varför.
Sen kan vi ju prata om hur vi ska lösa välfärdens framtida finansiering genom att jobba mindre när vi redan nu har svårt att få ihop det.

ANNONS:

EVA BROFRIDE
Centerpressens Nyhetsbyrå

Publicerades i Värmlandsbygdens papperstidning den 6 september 2019
Försäljningsställen (lösnummer)
Helårsprenumeration endast 395 kronor – 50 nummer per år.

ANNONS:

”Fler behöver stöd i träningen vid artros”

Artrosvården har förbättrats, men regionala skillnader gör att många patienter inte får det stöd de behöver. Det behövs en mer jämlik vård över hela landet, skriver Inga-Lill Röhr, ordförande i Reumatikerdistriktet Värmland.

publicerad Igår 13:58
Knäledsartros är en av de vanligaste formerna av sjukdomen.
2 min läsning

Ungefär var fjärde svensk över 45 år och var tredje över 65 år beräknas ha ledsjukdomen artros, som kan ge smärta och sämre rörlighet, minskad arbetsförmåga och minskat välbefinnande.

Vid artros finns en tydlig behandlingspyramid där den grundläggande behandlingen är patientutbildning, fysisk träning handledd av fysioterapeut samt vid behov viktminskning. Om detta inte räcker är nästa steg ytterligare behandling med exempelvis läkemedel och hjälpmedel. Och slutligen; om grundbehandling och tilläggsbehandling inte hjälper kan det vid svåra och långvariga besvär även bli aktuellt med kirurgi.

ANNONS:

Nu har Nationellt programområde (NPO) rörelseorganens sjukdomar, Socialstyrelsen och patient- och närstående organisationer sammanställt ett underlag som bland annat visar att det för några år sedan var vanligt att patienter hade begränsad tillgång till information om egenvård och livsstilsförändringar. Primärvården hade heller inte alltid tillräcklig kunskap om evidensbaserade behandlingar för artros.

Hur är då situationen i dag? Jo, artros är fortfarande den vanligaste ledsjukdomen i Sverige och den beräknas dessutom öka eftersom befolkningen blir äldre, har ett högre BMI och är mer stillasittande än tidigare. Men glädjande nog ges tidigt insatt grundbehandling (information, träning och viktkontroll) i ökande grad, vilket sannolikt bidrar till minskade symtom, ökad funktionsförmåga och minskad samsjuklighet. Artrosskolor och digitala vårdalternativ har utvecklats och blivit mer tillgängliga och det finns sedan tidigare nationella kunskapsstöd och internationellt högt ansedda nationella kvalitetsregister.

Reumatikerförbundet välkomnar de framsteg som har gjorts inom artrosvården de senaste åren. Vi noterar dock att det enligt data från Svenska Artrosregistret finns en stor variation mellan regionerna vad gäller andelen patienter som tre månader efter grundbehandlingen är tillräckligt fysiskt aktiva. Detta tror vi kan bero på att många behöver kontinuerligt stöd över tid. Det räcker sällan med en handledd genomgång på gymmet och en folder med tips på övningar och hälsosam mat – många människor behöver uppföljning och personligt stöd.

Vi vill därför att alla som behöver får möjlighet till handledd träning av fysioterapeut i tillräcklig omfattning och under tillräckligt lång tid. Tillgången till rehabilitering och hjälpmedel behöver också bli mer jämlik över landet.

 

Inga-Lill Röhr

Ordförande Reumatikerdistriktet Värmland

Ta kvinnors hälsa på allvar

publicerad 20 september 2019
– Av Dennis Johansson
3 min läsning

OPINION (VB)

Endometrios är en av alla de ”kvinnosjukdomar” som vården bara knappt nu börjar ta på allvar.

Har du hört ordet ”Endometrios” någon gång? Om ej så är du inte ensam, denna sjukdom som drabbar kvinnor i samband med menstruation har bara på senare år börjat få uppmärksamhet och erkännande, även inom vården.

ANNONS:

(mer …)

Lägg skatterna på bordet

publicerad 20 september 2019
– Av Dennis Johansson
2 min läsning

OPINION (VB)

Förrförra veckans löneutbetalningar börjar så sakteligen spenderas bort. Efter semestern är det många som ser sina plånböcker eka tomma efter sommarens alla dyra, men ack så trevliga nöjen.

ANNONS:

Det du får i plånboken den 25:e är inte alls i närheten av allt din arbetsgivare betalar för din lön. Det är faktiskt mer kostnader än vad som står på din lönespecifikation.

(mer …)

Därför brinner Amazonas

publicerad 13 september 2019
– Av Dennis Johansson
3 min läsning

OPINION (VB)

Många är upprörda över bränderna i Amazonas, men få har förstått att det är ett resultat av medvetna politiska beslut, som måste bekämpas just politiskt.

ANNONS:

(mer …)