2001 startade Greppa Näringen ett omfattande arbete med att förbättra odlingsmetoder för miljö och klimat. Ett unikt samarbete mellan Jordbruksverket, LRF, länsstyrelserna och rådgivarorganisationerna. 20 år och 65 000 gårdsbesök senare går det att se tydliga miljöförbättringar på mer än 10 000 svenska gårdar.

– Greppa Näringen är ett kunskapsinitiativ där lantbrukarna kan få kostnadsfri rådgivning om hur de kan minska växtnäringsförluster och klimatpåverkan på gården. Lantbrukaren gör en insats för miljön samtidigt som produktionen kan bli mer lönsam, säger Stina Olofsson som är projektledare.
Några exempel på resultat

• Kväveöverskotten i gårdarnas näringsbalanser har minskat med mellan 5 och 19 procent under tid då gårdarna varit verksamma i Greppa Näringen.
• Av dem som fått rådgivning om energiåtgärder i djurstallar så anger hela 88 procent att de effektiviserat energianvändningen
• Cirka hälften av dem som fått rådgivning om markbördighet har gjort åtgärder som ökar bördighet och markens mullhalt. Exempelvis har de ökat andelen mark som är bevuxen under vintern och brukat ner större mängd organiskt material.
• Klimatkartläggningen har väckt stort intresse, för lantbrukarna behöver ofta redovisa sitt klimatavtryck. På en mjölkgård är det metan från korna som är den stora förlusten. Är man på en växtodlingsgård är ofta lustgas från marken den stora posten. Vid rådgivningen görs en genomgång av de mest effektiva åtgärderna för att minska klimatavtrycket.

Gårdens klimatavtryck går nu att mäta
Klimatkollen, en egenutvecklad modell för klimatberäkningar där lantbrukare kan beräkna matens klimatavtryck redan på gården, har för första gången gett lokala och faktiska siffror över svenska gårdars klimatavtryck.
– Klimatkartläggningen har väckt stort intresse, för lantbrukarna behöver ofta redovisa sitt klimatavtryck. På en mjölkgård är det metan från korna som är den stora förlusten. Har man en växtodlingsgård är ofta lustgas från marken den stora posten. Vid rådgivningen görs en genomgång av de mest effektiva åtgärderna för att minska klimatavtrycket.

FAKTA
Greppa Näringen
Arbetssättet enskild gårdsrådgivning
Greppa Näringen är ett arbetssätt med miljörådgivning ute på gårdar i det svenska lantbruket. Verksamheten finansieras med hjälp av Sveriges landsbygdsprogram inom EUs gemensamma jordbrukspolitik. Basen i Greppa Näringen är den enskilda rådgivningen och syftar till att lantbrukaren ska genomföra kostnadseffektiva miljö- och klimatåtgärder. Greppa Näringen har verkat sedan 2001 och i samband med 20 årsfirandet har vi sammanställt en skrift som visar resultat och erfarenheter av arbetssättet och som blickar framåt. Lantbrukare på gårdar med minst 50 hektar åker eller som har fler än 25 djurenheter (vilket motsvarar 25 kor) på gården erbjuds rådgivning, men det är frivilligt att delta.

Organisation och samverkan
Greppa Näringen drivs i samarbete mellan Jordbruksverket, LRF och länsstyrelserna samt ett stort antal rådgivningsföretag. Arbetet leds av Jordbruksverket och länsstyrelsernas roll är att upphandla rådgivningen från lantbrukets rådgivningsföretag samt anordna fältdagar och lantbrukarkurser. LRF spelar en viktig roll i kontakten med lantbrukarna, både regionalt och nationellt. Den centrala arbetsgruppen vid Jordbruksverket tar bland annat fram nya tema för rådgivning, anordnar kurser för rådgivare, tar fram rådgivningsunderlag, samt arbetar med kommunikation och marknadsföring.

Kanaler för kunskap inom miljö- klimat och produktion
Nya forskningsrön och annan ny kunskap påverkar arbetet och gör att lantbrukarnas efterfrågan på en viss typ av rådgivning varierar mellan år. Lantbrukare och andra intresserade kan ta del av en nyhetstjänst som på webbplatsen www.greppa.nu. Digitala tjänster på webbplatsen kan alla ta del av oberoende storlek på gården som att bedöma behovet av gödsling med hjälp av publicerade resultat från mätningar med kvävesensor och med satellitbilder över hur vegetationen varierar över fälten.

Resultat samlas i en databas
Greppa Näringen har en unikt stor databas över gårdarna och rådgivningen, som används för att rapportera om jordbrukets miljöarbete och beräkna hur maten (produktion och konsumtion) påverkar miljön och klimatet. Att resultat kan redovisas är viktigt för att synliggöra att arbetet gör nytta för miljön och företagen.

Några siffror
Greppa Näringens medlemmar brukar tillsammans nära hälften av Sveriges åkerareal och cirka 8 300 lantbrukare får återkommande gårdsbesök. Tillsammans med kategorier som endast får råd om våtmarker, vattenskyddsområde, energieffektivisering eller som inte längre är aktiva lantbrukare, har 12 800 lantbrukare totalt sett nåtts av Greppa Näringens enskilda rådgivning.

De län som har flest lantbrukare i Greppa Näringens målgrupp är Skåne följt av Västra Götaland, Östergötland och Uppsala. Gårdar med djur prioriteras för rådgivning och gårdar som finns inom så kallat nitratkänsligt område (75 procent av Sveriges åkerareal). Verksamhet bedrivs dock i hela landet, med olika inriktning av den rådgivning som ges. Vid ungefär en tredjedel av gårdsbesöken görs ett bokslut då en balans beräknas för mängden näringsämnen som förs in till gården och den mängd som förs bort med skörd och animalieprodukter. Cirka en tredjedel av rådgivningarna gäller fältet och miljö och kliamataspekter på gödsling, växtskyddsåtgärder, markvård, markavvattning och åtgärder som ökar biologisk mångfald. Resterande tredjedelen är råd om åtgärder i stall, vid utfodring, som minskar klimatpåverkan och kring energieffektivisering. Gårdsbesök för att utreda möjligheten för att anlägga en våtmark görs på över 100 gårdar årligen.

Några resultat

• Arbetssättet med återkommande gårdsbesök har utvärderats externt och fått bra betyg samtidigt som det rönt internationell uppmärksamhet.
• Kväveöverskotten i gårdarnas näringsbalanser har minskat med mellan fem och 19 procent under tid då gårdarna varit verksamma i Greppa Näringen.
• För fosfor så finns i medeltal inga överskott på växtodlings- och grisgårdar medan mjölkgårdar har ett visst överskott, cirka tre kilo per hektar.
• En egenutvecklad modell för klimatberäkningar har för första gången gett lokala och faktiska siffror svenska gårdars klimatavtryck och gårdarnas växt- och animalieprodukter.
• Under de 20 åren som Greppa Näringen pågått har skördar och bland annat mjölkavkastning ökat, varför miljö- och klimatavtryck per kg producerade produkter från gårdarna, samtidigt har minskat.
• Av dem som fått rådgivning om energiåtgärder i djurstallar så anger hela 88 procent att de effektiviserat energianvändningen
• Cirka hälften av dem som fått rådgivning om markbördighet har gjort åtgärder som ökar bördighet och markens mullhalt, till exempel har de ökat andelen mark som är bevuxen under vintern och brukat ner större mängd organiskt material.
• Två tredjedelar av dem som tagit emot rådgivning om åtgärder för minskade fosforförluster har anlagt gräsbevuxna skyddszoner längs med vattendrag. De har då utnyttjat de miljöersättningar som går att söka.
  Källa: Jordbruksverket