Nordmarkens Näringsliv får en ny näringslivsutvecklare den 16 maj. Det är Thorill Pettersson som tillträder tjänsten. Hon är väl bekant med verksamheten och kommer närmast från Arvika Näringslivscentrum.

Yvonne Nilsson på Nordmarkens Näringsliv, har gått till en annan tjänst och efterträds av kocken, civilekonomen och entreprenören Thorill Pettersson.
På Nordmarkens Näringslivs hemsida finns en presentation av Thorill Pettersson. Den ger en antydan om en driftig mångsidig kvinna med rätt sinnelag och kompetent erfarenhet för tjänsten. Bland det hon tidigare arbetat som nämns ”General Manager, med yttersta ansvar för schweiziska Mövenpicks 10 restauranger och två hotell i Norge”. För närvarande arbetar hon på Arvika Näringslivscentrum.
Det står vidare att hon är kock och civilekonom samt sedan fem år har restaurang på gården i Bäckevarv, i Årjängs kommun, tillsammans med sin man Harald.
För Värmlandsbygden berättar Thorill lite mer om sin bakgrund. Hon är till exempel inte från Årjäng eller Värmland från början utan från Östergötland.
– Jag kom hit under gymnasietiden 1983 med mina föräldrar och så köpte jag min fastighet 1993 när min äldsta dotter föddes.

– Jag är född i Norrköping, bodde i Sankt Anna, senare i Hogstad utanför Mjölby. Jag gick i skola i Skänninge och Väderstad.

Hon läste först vanligt gymnasium, sedan reste hon jorden runt, kom hem, blev kock och jobbade som kock.
– Sedan så fick jag barn och kände att jag behövde vara något mer än kock så då läste jag till civilekonom och var klar med den utbildningen när jag var fyrtio.

Hur kom du på att du ville bli näringslivsutvecklare i Årjäng?
– Jag har tidigare suttit fyra år i styrelsen för Nordmarkens Näringsliv och varit lite inblandad, men perifert. Jag känner till arbetet, intressenter och aktörer.

– Det är det senaste året jag lämnat styrelsen ett tag, för att det var lämpligt med tanke på det uppdraget jag haft för Arvika Näringslivscentrum.

– Den här tjänsten i Årjäng har jag länge tyckt varit spännande, men jag har inte känt mig mogen för den. Nu när den kom ut så gjorde jag det och sökte den.

Nordmarkens Näringsliv har ju verkligen fått saker gjorda, även under pandemin. Är inte det mesta redan gjort?
– Det har hänt jättemycket inom Nordmarkens Näringsliv, men det är fortfarande mycket utvecklingsarbete att göra. Jag ser ju bitar som inte hunnits med. Det är ett stort uppdrag.

– Rollen som jag fått nu har varit obemannad ett tag, men det är duktiga tjejer som jobbat på med processer som varit. Det är ett teamwork.

– Jag har varit ute i ett år och det har hänt otroligt mycket under det året jag inte varit med så det är en del saker jag behöver läsa in mig på och komma ikapp med. Samarbetet med Affärstravet och Nyföretagarcentrum i Arvika har kommit till.

Thorill Pettersson tycker det är bra i Årjäng.
– Vi har duktiga färgstarka politiker som har vett att synas i många sammanhang och tar plats och för fram sitt budskap. Det gynnar också utvecklingen.

– Det finns otroligt bra funktioner inne på kommunen också, det görs ju samarbeten kring flera olika saker. Årjäng har ju satsat mycket på platsmarknadsföring och sådana saker. Det är processer som är igång hela tiden.

– Så är det människor som Johanna (Karlin) på travet. Hon är otroligt driftig och duktig.

Årjäng är trots driftighet och framåtanda en liten kommun. Hur ser du på det?
– Jag trivs mycket bättre i en liten kommun än i en stor, säger Thorill Pettersson utan att tveka. Jag trivs mycket bättre i en liten organisation än i en stor. Det har lite med fart och temperament att göra.

FAKTA
Thorill Pettersson om:
Bästa med Årjängs kommun:
Storleken, mitt i naturen, företagsamma invånare, hästarna, mitt i Skandinavien (typ) nära till Oslo, Göteborg och Stockholm.
Viktiga framtidsfrågor:
Skapa goda förutsättningar för befintligt näringsliv och nyetableringar.
Jobba med vår självbild och stärka vårt varumärke.
Källa: Nordmarkens Näringsliv

Förundersökningen om mord gällande den döda kvinnan som hittades i en frysbox läggs ner.

Det var i mars som man hittade en död kvinna i en frys i en fastighet i Årjäng. Mannen som ägde fastigheten häktades på sannolika skäl misstänkt för brott mot griftefriden samt grovt gravfridsbrott. Mannen misstänktes också för mord i andra hand.

Nu har förundersökningen om misstänkt mord lags ner, rapporterar SVT.

– Jag har beslutat att lägga ner förundersökningen om mord eftersom obduktionsrapporten inte kunnat visa någon dödsorsak. Inget annat i utredningen har heller kunnat bevisa att det rör sig om ett mord, säger åklagare Linda Karlsson.

Andra brottsanklagelser mot mannen utreds fortfarande.

Under ett par år med pandemins lock över samhället har även föreningslivet påverkats. Ändå ser det ut som att de stora utmaningarna generellt handlar om annat.

I Årjängs kommun finns ungefär 150 listade föreningar. Verksamheter och inriktningar varierar mycket mellan dem, som det gör i ett levande föreningsliv. Förutom föreningar inom idrott och sport finns förstås hembygdsföreningar, byalag, skolhusföreningar och den typen av kulturföreningar.
Vad man kanske inte i första hand tänker på som föreningar är att många jaktlag också blir en form av förening. Sedan finns vägsamhällsföreningar, politiska partier med flera. Spännvidden är väldigt stor.
Det har berättats om föreningar som knappt kunna bedriva verksamhet under de senaste två åren på grund av pandemin. Här i kommunen har man också känt av detta.
Den ofrånkomliga frågan är förstås om och i så fall hur pandemiåren påverkat föreningslivet i kommunen. Hur ser det ut med nybildande och eventuella upphörda föreningar? Stefan Sköld som är kultur- och fritidschef har några intressanta svar.
– Det har inte varit så mycket nybildande hos oss, men det är det inte normalt heller, säger han. Så det är svårt att av det säga om det är någon pandemieffekt, men det kan det ju vara.

– Vi har från kommunens sida att man har möjlighet att söka nystartsbidrag, det är några tusenlappar, till förening. Jag har snart jobbat tre år och det har inte varit någon ansökan att starta förening så här är det nog ganska statiskt.

– Ingen förening har slutat heller, det är ju istället aktiviteter som har minskat.

Något som däremot gått att avläsa i Årjäng är hur pandemin påverkat antalet deltagare. Man gjorde en liten undersökning i idrottsföreningarna. Av de elva som svarade hade åtta minskat antalet och tre hade ökat.
– Av de som minskat trodde ändå sju på att man skulle återhämta sig så det var en positiv inställning till det. Förhoppningen finns ju därute att man kommer återhämta sig. Sedan är det lite olika hur man svarat. Någon tänker att det kanske tar fem år.

Med detta sagt så är det ett faktum att en del föreningar haft det ansträngt.
– Till exempel hembygdsföreningar som inte haft lokaler uthyrda i samma utsträckning som det varit och annat som man är van att ha fått en inkomst från. Under de här åren har det i stort sett inte varit någonting. Det har naturligtvis märkts i kassan hos en del föreningar.

De har inte varit helt utan möjligheter eftersom det har funnits en del möjligheter att söka bidrag från regionen och Riksidrottsförbundet. Det har varit stödbidrag så om man har beviljats ett sådant har man inte fått hundra procent tillbaka.
– Nu finns en del omstartsbidrag. Man går ut med en del information till föreningslivet att man kan söka.
– Framför allt inomhuslagidrotter har tappat oerhört mycket medlemmar eftersom hallar varit helt stängda under perioder.

När det finns många föreningar och av många sorter, optimism och så vidare framstår det lite märkligt att inga nya bildas. Stefan Sköld ger en välunderbyggd tanke om detta:
– Det är nog lite överlag om man ser till föreningslivet att det är väldigt svårt att få människor engagerade i föreningslivet.

Under många år har det tyvärr förhållit sig så, inte bara i Årjäng. Effekterna kan avläsas i svårigheter att rekrytera styrelser, dålig återväxt, få aktiva även inom större föreningar med mera.
Ändå finns intresset, glädjen och nyttan som gör att många gärna är föreningsmedlemmar, så kanske engagemanget ökar igen.

För närvarande finns det lediga villatomter på flera platser i Årjängs kommun. Det är högst efterfrågan på tomter i Töcksfors. 

Går man i byggtankar så är det många saker att tänka på och lägga in i kalkylen. En ofrånkomlig förutsättning är förstås att ha en tomt att bygga på.
På Årjängs kommuns hemsida berättas det om att det finns ett antal områden med lediga tomter. Det står också att alla tomter, oavsett storlek, sedan januari 2008 kostar 80 000 kronor. Prislappen framstår som både rimlig och human, men det tillkommer förstås en del innan man kan ha sitt boende på plats.

Ingår något mer än tomten i priset?
– Det finns ingenting i den kostnaden mer än att detaljplan gäller, berättar Annica Andersson som är teknisk handläggare. Utöver den så ingår ingenting.
– Vatten och avlopp är framdraget till en viss gräns i gatan och sedan är ju det man betalar för att få in i huset. Det är gällande taxa.

Förberedelser av tomten inför byggande med planering, schaktning och kanske även sprängning varierar av naturliga skäl. Sådant beror av vad man stöter på och vad som måste tas bort.
Kommunens tomter har inte fiber framdragen. Man har ofta sådant på eget abonnemang och alla vill heller inte ha fiber, berättar Annica Andersson. Det är lite beroende på var man bor, men ändå är det vanligen inget större projekt för att få sin fiber.
– Det kan ju vara så att grannen har och då är det lätt att dra vidare. Det finns fiber i både Årjäng och Svensbyn. Man kan dra fram fibern till sin fastighet och det är föreningar som håller i detta så då får man kontakta den närmaste.

Tillgången på villatomter varierar väldigt mellan kommuner och förstås mellan åren. I en del kommuner finns få eller inga alls och man kan få vänta länge, på att eller om det alls ska komma någon tomt där man vill bygga och bo.  För Årjängs del är det som nämnts en betydligt mer gynnsam situation. Här finns inte ens köer.
Den största efterfrågan tycks vara i Töcksfors. Shoppingcenter, industrier med mera bidrar till denna, men det finns även andra faktorer som påverkar efterfrågan.
– Vi har ju trots allt våra norrmän som kommer tillbaka nu när gränserna är öppna. De gillar att bo i Töcksfors för det blir ju bara en halvmil från den norska sidan.

Norrmän permanentboenden här och inte bara fritidshus.
– Det är väldigt många åretruntboende. Det är trevligt, Det är tur vi har dem.

Det är sammantaget lite förvånande att det fortfarande finns flera lediga tomter i kommunen.
Var det inte större efterfrågan förra året?
– Det har ju varit lite så, men eftersom byggmaterial och allting har ökat i pris på grund av coronan så tror jag folk är lite aktsamma, säger Annica Andersson och tillägger:
– Priserna har stigit enormt på virke och annat så det blir väldigt dyrt. Det började före coronan alltihop. Då byggdes en hel del men sedan har det blivit lugnare. De som höll på att bygga avslutade ju inte mitt i utan de fortsätter. Annars är det lugnare. Alla priser på byggmaterial är betydligt högre nu. Det är brist för att de inte fått fram varor.

Områden med lediga villatomter är: Svensby Strand, Tenvik, Torud, Violvägen, Prästgården, Högerud samt Torud. De finns både i tätort och landsbygd.