Skjutningar är hela samhällets misslyckande

Skjutningar har nu blivit vår vardag. De hamnar inte ens på löpsedlar längre. Det vi behöver komma ihåg är att det tyvärr är vår ovilja att engagera oss som nu visar sig. Varje gång en ung människa löser en konflikt genom att skjuta någon, har hela samhället misslyckats.

Gör samhället tillräckligt för att motverka de krafter som ligger bakom skjutningarna? Det är en fråga vi alla behöver ställa oss. Och om vi enbart ser till långsiktiga lösningar finns det mycket mer vi kan göra.

Någon gång möter vi alla barn som skulle behöva vår hjälp. Kanske bara genom enkla saker som bekräftelse eller motivation genom uppmuntrande ord. Vi stärker barnens självkänsla och inkluderar dem även i vår viktiga gemenskap. Vi visar att de har ett värde i samhället bortom den misär de växer upp i. Ibland är detta fullt tillräckligt. Men ibland behövs det upprepade insatser.

Mathias Grimpe
Centerpressens nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170915

Share

Grupp ska stoppa trafficking

Till gruppchef för den nya traffickinggruppen har Anna Lagerdahl utsetts.

KARLSTAD (VB)

För första gången har polismyndigheten satsat på en traffickinggrupp utanför storstäderna. Den nya gruppen täcker hela Bergslagen med Anna Lagerdahl, 42, som chef.
– Vi blev först ut eftersom vi påvisat att behovet och efterfrågan finns, säger hon.

Polisen har tidigare endast haft särskilda traffickinggrupper i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Text och bild: DENNIS J HALL

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170915

Share

Med det diffusa hotet som livsluft

Även om varpasporten lockar färre och färre tävlas det fortfarande i svenska mästerskap i den anrika sporten. Det finns varpalag runt om i landet, inte bara på Gotland, där varpan har sitt ursprung och än i dag starkaste fäste.

Trots att varpan lever, om än inte frodas, ingår den i den räddningsaktion för svensk kultur som Sverigedemokraterna nyligen stod upp för vid sina partidagar i Sölvesborg. Man kastade varpa och störtade stång, dansade folkdans och annat man ansåg ingå i ett hotat svenskt kulturarv. Man ville ha ett roligt inslag i sitt evenemang, men partitoppen Mattias Karlsson förklarade för besökarna att det även fanns ett djupare skäl: ”Det är våra traditioner som gör oss till svenskar. Men makteliten vill ta dem ifrån oss”.

När tidningen Sydsvenskan söker upp Karlsson för att fråga vad han menar, var hotet kommer från, svarar han: ”Klart att ingen fysiskt stoppar någon från att göra det. Men makteliten, politiker och akademiker, ser det som töntigt och skambelagt, medan allt det utländska ska respekteras och beundras”. (Sydsvenskan 26 augusti).

Eva Bofride (C)
Centerpressens Nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170908

Share

Svart sektor utan kontroll

Kriminella företag räknar med utebliven kontroll. Detta utgör en mellanrubrik i en artikel på SVT:s hemsida angående Uppdrag Gransk – nings reportage om svartarbete i Sverige. En talande bild. För snart tio år sedan beräknade man att staten, alltså vi alla tillsammans, förlorar 66 miljarder årligen på allt arbete som utförs svart. Summan lär inte vara mindre i dag.

Lika arg som man blir på dem som anser sig ha rätt att utnyttja människor och kringgå lagen, lika trött blir man på att staten verkar ha noll och intet av kontrollverksamhet. Det är så liten risk att bli avslöjad att den är värd att ta för den som saknar skam i kroppen.

Det blir snudd på komiskt med alla de otaliga krav på både stort och smått som sätts upp i olika upphandlingar. Hur mycket arbete som läggs ner på att ha både livrem och hängslen i underlaget för att allt ska bli rätt. Sen finns ingen, eller bristfällig, uppföljning på hur reg lerna följs.

Eva Bofride (C)
Centerpressens Nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170901

Share

Är renskötseln viktig för Sverige?

En internationell renskötarkonferens pågår i Jokkmokk och deltagare från exempelvis Alaska, Grönland, Kina, Ryssland och Mongoliet är här för att diskutera viktiga frågor för renhållningsnäringen. Konferensen behöver uppmärksammas eftersom det sällan framgår att klimatförändringarna drabbar renhållningen. Inte i framtiden, utan de pågår redan. Konferensen visar tyvärr att Sverige fortfarande ser renskötsel som en rent samisk angelägenhet.

Hur viktiga frågorna är blir tydligt med tanke på att de samlade deltagarna företräder 25 folkgrupper och omkring 100 000 renskötare. För just den här gruppen är framtiden i högsta grad redan påverkande genom klimatförändringarna som får renarna att komma allt närmre samhället.

Mathias Grimpe (C)
Centerpressens Nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170825

Share

Det mullrar i Miljöpartiet

Det mullrar inom Miljöpartiet mot Ilmar Reepalus utredning och förslag om vinsttak i välfärden. Åtta miljöpartistiska kommunal-, region- och landstingsråd skriver i Svenska Dagbladet (9/8) att de är mycket besvikna.

De är inte nådiga i sin kritik. ”Utredningen hamnade helt snett, genom att den definierade vinst som rörelseresultat, och föreslog ett så kallat vinsttak som innebär en straffskatt på företag med goda rörelseresultat. Det skulle varken främja investeringar i verksamheten eller hindra vinstuttag”, skriver de bland annat.

Nu är det inte första gången som miljöpartister protesterat mot utredningen. Miljöpartiet i Stockholms läns landsting har tidigare i år protesterat. Och även inom (S) finns kritik.

Sven-Erik Jansson (C)
Centerpressens nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170818

Share

Vi låter partiet bestämma

I många länder, framför allt med enmansvalkretsar, finns det en tydlig relation mellan parlamentsledamöterna och valkretsen. Så är det inte riktigt i Sverige. I Sverige är det många som inte har en aning om vem de röstade på i riksdags – valet. Vem de verkligen röstade på.

För det är ju så att vi väljer riksdagsledamöter från den valkrets vi bor i. Visserligen går det att ha en valsedel med kandidater från hela landet, men det enda riksdagsparti som inte i huvudsak har valsedlar med lokala kandidater är Sverigedemokraterna.

Så även om väljaren säger sig rösta på Lööf eller Löfven, så är det i praktiken någon från det egna länet som blir invald i riksdagen. Sedan är det så att med det svenska extremproportionerliga valsystemet så gynnar alla röster, var i landet de än avges, hela partiet.

Johan Örjes
Centerpressens nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170811

Share

Vår naivitet kring livsmedel straffar oss

När en stor matkedja fälls för felaktiga påståenden om ekologiska livsmedel, är det då dags att börja ifrågasätta hela marknaden för allt ekologiskt? Det borde vi gjort för länge sedan. Hela livsmedelsbranschen behöver vår fulla uppmärksamhet. Vår naivitet börjar snart annars tyvärr straffa oss.

Det är inte de enskilda reklamkampanjerna som behöver nagelfaras. Det är snarare vårt omdöme och vår kunskapsnivå. För såväl bland konventionellt odlat som ekologiskt finns det både nyttiga som direkt hälsovådliga produkter. Den främsta orsaken är pengar.

Vinstmöjligheterna är alldeles för stora. Beräkningar har visat på, sett till hela världen – cirka 40 miljarder dollar – som den organiserade brottsligheten tjänar årligen på matfusk. Bevis för detta uppstår regelbundet.

Mathias Grimpe (C)
Centerpressens Nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170804

Share

Svenske bonden lever ännu

”Det finns femton utrotningshotade arter i Sveriges natur. En av dem bär keps”. Det var rubriken på en annons som Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, publicerade 1988. Den ingick i en kampanj med avsändaren Sveriges bönder. Kampanjen belönades med reklampriset Guldägget.

Det har gått upp och ned med förtroendet för de svenska bönderna. Idag ser det rätt bra ut, om man får tro en undersökning som LRF låtit göra genom undersökningsföretaget Ipsos. 88 procent av de tillfrågade värderar råvaror och mat från Sveriges bönder mycket eller ganska högt. 74 procent tycker att Sveriges bönder har mycket eller ganska stor betydelse för Sveriges ekonomi och välstånd och 71 procent tycker att Sveriges bönder bidrar till ett mer hållbart samhälle och lägre klimatpåverkan.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170721

Share

Vem betalar mest skatt?

Att regeringen håller fast vid höga inkomstskatter men gärna förhandlar om sådant som bolagsskatt är märkligt, då är till och med vänstervridna ETC mer rätt ute.

Den klart vänsterlutande tidningen ETC gick för någon vecka sedan ut med en kampanj där de försökte uppmärksamma att den kända affärskvinnan Antonia Ax:son Johnson enligt dem betalar mindre skatt än en kassörska på Ica.

Det låter onekligen konstigt, som höginkomsttagare betalar man en av världens högsta marginalskatter i Sverige. Som företagare betalar man även förutom egen lön arbetsgivaravgifter på de anställdas löner, skatt på företagets vinst och även särskild skatt på aktieutdelningen som eventuellt blir över. Att påstå att en storföretagare som Johnson betalar runt 20 procent i skatt är faktiskt skrattretande med allt det i beaktande.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170714

Share