Missriktade krav på samtyckeslag

De senaste veckorna har hashtagen metoo trendat på sociala medier. Under #metoo har kvinnor spridit berättelser om när även de blivit bland annat sexuellt utnyttjade eller ofredade.

Vad som tidigare har varit samlade berättelser kvinnor emellan, har blivit en rörelse där mäktiga mediemän tar timeout, utreds och till och med får sparken. Vad som förut har tystats ned får äntligen komma upp till ytan och det som förr bortförklarades som skämt utreds.

Naturligtvis har även politikerna hakat på #metoo. Förutom att berätta att de i sin budget minsann föreslår x antal kronor till riktade resurser åt ditten och datten, ses detta som ett gyllene tillfälle att återigen lyfta plakatpolitik. Jämställdhetsminister Åsa Regnér var snabb med att lova att regeringen har för avsikt att redan innan jul presentera ett skarpt förslag om en samtyckeslag, som ska träda i kraft under nästa år. Förra hösten presenterade Sexualbrottskommittén förslag på reformerad sexualbrottslagstiftning där bland annat samtyckesrekvisit föreslogs.

Elin Larsson
Centerpressens nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171117

Share

Bevara närodlade miljöpolitiken

Tre miljöfrågor har nyligen varit uppe i EU parlamentet som alla varit prob – lematiska ur svensk synvinkel, det visar på problemen med samarbeten på det här området.

En sak svenskar generellt har svårt att erkänna om oss själva är det faktum att vi är så extrema. Svenska uppfattningar om alltifrån när det är lämpligt med betyg i skolan till vilken mat som är bäst att äta är ofta väldigt annorlunda och av – vikande från stora delar av resten av världen.

Det gäller även vissa av våra grannar i Europa. Ofta står vi ut på skalan i vår progressiva syn på sociala frågor, men vi har även vissa andra unika egenskaper som land som gör att vi har en annorlunda syn i miljöfrågor.

Detta verkar vara något många svenskar fortfarande inte tänker på, varför vi kan vara lite naiva i vår syn på samverkan med andra länder och vad man bör och inte bör låta överstatliga institutioner bestämma om. Kanske är det exempelvis vettigt att hålla FN kort, eftersom de till stor del har medlemmar som inte ens är vettiga demokratier.

Hanna Marie Björklund
Centerpressens nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171110

Share

Åldersdiskriminering – verklighet för allt fler

Regeringen flaggar för höjd pensionsålder och allt talar för att det kommer behövas. Vi lever längre och håller oss samtidigt även friskare. Att då tvingas sluta arbeta vid 67, det får nog anses ganska märkligt.

För vissa yrkeskategorier kommer pensioneringen som en befrielse, för andra blir den ett onödigt och abrupt slut på ett arbetsliv som egentligen hade kunnat fortsätta i kanske minst 10 år till. Att beröva människor denna möjlighet är minst sagt otidsenligt. Vi blir allt fler invånare som välfärden ska räcka till, men systemet har kört fast och riskerar att ruinera oss.

Enligt en ny rapport från pensionsmyndigheten kommer kostnaderna för garantipension, bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd samt kostnaden för en lägre beskattning av låga pensioner för flyktingar som kom till Sverige 2016 uppgå till 22 miljarder kronor år 2060. Samma kostnader för de som kommit hit efter 2016 blir 24 miljarder kronor. I dagsläget uppgår dessa kostnader till 43 miljarder kronor per år.

Mathias Grimpe
Centerpressens nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171103

Share

Här jobbar vi

Diskussionen om integrationen måste börja med jobben, här i Sverige ska man jobba och göra rätt för sig, det är kanske vår viktigaste värdering att för medla.

Det var sorgligt talande att se den senaste partiledardebatten, och hur många av de olika frågorna som numera kan inledas med att Åkesson får tala om invandring. Hur mycket mer detta ämne engagerar idag än många andra frågor som vi pratar om som politiska. Dominansen märks även i opinionsmätningar.

Allt det här riskerar såklart gå hand i hand med fortsatta framgångar för Sverigedemokraterna, vilket är problematiskt då de i grunden är ett tämligen oseriöst och inkompetent parti med få lösningar. Det finns ett akut behov för de etab lerade partierna att tala om integrationen och de massiva problem vi står inför om vi inte kommer till rätta med den.

Hanna Marie Björklund
Centerpressens nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171027

Share

Farlig liberalisering

Problemet med droganvändning hos unga och i allt lägre åldrar väcker nog tankar hos de flesta. Det är länge sen man kunde förutse vilka personer som riskerade att hamna i missbruk.

När vi som i dag är medelålders växte upp fanns det också droger men det ansågs lite sunkigt och framför allt livsfarligt. I dag råder helt andra attityder. Framför allt för det som kallas partydroger och för cannabis. Starka krafter jobbar hårt för att vi ska invaggas i tron att dessa droger inte är farligare än att dricka alkohol. Tvärtom, att det är värre att dricka än att använda cannabis.

Det råder ingen tvekan om att även alkohol är en farlig drog om man överkonsumerar den. Som med alla andra droger. Men tröskeln att gå vidare till andra tyngre preparat är dock lägre om man börjar med cannabis än alkohol. Vi går här inte in på debatten om medicinsk marijuana, nu pratar vi om cannabis som berusningsmedel.

Eva Bofride

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171020

Share

Arbetsmiljö som gör en sjuk

Det är en sak att ha ett stressigt jobb där varje sekund av arbetsdagen är uppbokad. ”Luften” har sedan länge organiserats bort i tron att det är ineffektiv tid som man inte får ut nåt av som arbetsgivare. Lägg där till att varje gång du sjukskriver dig vet du att det sätter dina kollegor i skiten.

Det saknas vikarier, nån får kanske ta dubbla pass. Och när det finns en tredje part inblandad, när du vet att nån blir ledsen eller orolig av att du inte kommer, då förstår nog var och en att såna villkor kan göra en sjuk.

Det framkallar en stress som är svår att förstå för den som bara kan skicka ett sms ”Är sjuk” till chefen och lugnt somna om för att kurera sig.

Eva Bofride
Centerpressens nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171013

Share

Skolpolitik ger opinionspoäng

Är det skolans uppgift att lägga grunden till ett livslångt lärande? Inte om vi ska tro på vad utbildningsministern Gustav Fridolin verkar anse. Han ser hellre att lärandet läggs på fritiden genom föräldrars samt studieförbunds engagemang. Istället för att lyfta skolan verkar ministern nu hellre anpassa sig efter det rådande status quo.

Gårdagens skola gav tydliga riktlinjer kring yrkesval. Att ångra sig var lönlöst. Detta garanterade utbildade för att fylla utrymmen på lediga arbetsplatser. Passar det dagens skola? En skola som ska utbilda unga för en ganska oviss framtid, med tanke på arbetsmarknadens kontinuerliga åtstramningar genom både automatisering och robotisering.

Gustav Fridolin (MP) framstår därför (AB debatt 26/9) som lite nyvaken inför framtiden när han istället för att presentera en övertygande och revolutionerande plan för att lärande och kunskapstörst ska hamna i fokus, istället hyllar lätta läxor.

Mathias Grimpe
Centerpressens nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171006

Share

Elektrifierad revolution nära

Det är bara att inse, den förnybara energin är billigare att producera. Detta märks inte minst internationellt där länder som Kina fullständigt blommar ut som främjare av förnyelsebara energislag. Svenska regeringens satsning på eldrivet är därför både läglig, nödvändig och utmärkt. I annat fall kommer vi stå kvar med en alldeles för stor klimatkostym.

Det finns oro att den förnyelsebara elproduktionen inte kommer klara av den elektrifierade revolution vi snart kommer vara delaktiga i. Kritiken är glasklar. Och elen till industrin måste i huvudsak självklart komma från fossilfri förnyelsebar energi.

Initialt en utmaning, men sett till senaste årens energiutveckling är det svårt att se annat än förnyelsebar dominans på marknaden enbart inom några år framåt.

MATHIAS GRIMPE
Centerpressens nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170929

Share

Medlemmarna sagt sitt

Så har medlemmarna  i Sveriges största förening,  Svenska kyrkan, talat. Runt  om i landet har nästan en  femtedel av medlemmarna  lagt sin röst på vilka som  på olika nivåer ska styra  denna jätteförening med  både stora tillgångar och  stora utmaningar.

Det betyder att valdeltagandet  ökat och i år slog rekord. Så hög andel  av medlemmarna som röstade i år  har det inte varit sedan  50-talet. Det är glädjande  och visar också  att det finns ett intresse.  Självklart är det långtifrån andelen  som röstar i ett vanligt val, men är  troligen väldigt bra för en stor medlemsomröstning  i föreningslivet.

Största nomineringsgrupp blev  Socialdemokraterna med över 30  procent, sedan följde Partipolitiskt  obundna i Svenska kyrkan och  Centerpartiet. Alla dessa tre nomineringsgrupper  stärkte också sin  ställning.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170922

Share

Skjutningar är hela samhällets misslyckande

Skjutningar har nu blivit vår vardag. De hamnar inte ens på löpsedlar längre. Det vi behöver komma ihåg är att det tyvärr är vår ovilja att engagera oss som nu visar sig. Varje gång en ung människa löser en konflikt genom att skjuta någon, har hela samhället misslyckats.

Gör samhället tillräckligt för att motverka de krafter som ligger bakom skjutningarna? Det är en fråga vi alla behöver ställa oss. Och om vi enbart ser till långsiktiga lösningar finns det mycket mer vi kan göra.

Någon gång möter vi alla barn som skulle behöva vår hjälp. Kanske bara genom enkla saker som bekräftelse eller motivation genom uppmuntrande ord. Vi stärker barnens självkänsla och inkluderar dem även i vår viktiga gemenskap. Vi visar att de har ett värde i samhället bortom den misär de växer upp i. Ibland är detta fullt tillräckligt. Men ibland behövs det upprepade insatser.

Mathias Grimpe
Centerpressens nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170915

Share