Kvistbergsskolan i Sysslebäck, byggd för att hålla i 40 år, står fortfarande kvar efter 65 år – nu nyrenoverad. Rektor Lars Elams vision om att skapa en mönsterskola innebar stora förändringar för undervisningen i nordvärmländska skolor, skriver NWT.

Korrespondensundervisning och nya arbetssätt

Enhetsskolan, som den nya skolformen kallades, gav eleverna större eget ansvar. I läsämnena användes korrespondensundervisning med häften från Hermods institut. Eleverna läste och skickade in svar för rättning, medan lärarna bara fick förklara men inte besvara frågorna. Systemet visade sig vara för avancerat för sjundeklassare och övergavs snart till förmån för traditionella böcker och undervisning.

Under Elams ledning byttes hjälpklasser ut mot ambulerande speciallärare. Eleverna hjälpte till att rusta upp skolgården, bland annat med en gärdsgård, och agerade värdar för storstadsungdomar som bodde på skolan under vinterlov. Lärarna fick långa arbetsdagar med många eftermiddagsmöten.

Lärarna som formade skolan

För att bemanna Kvistbergsskolan lockades folkskollärare från bygdeskolorna till fortbildning – en nackdel för de mindre skolorna men en prestigefylld satsning. Bland lärarna fanns nestorn Harry Gillstedt, som trollband eleverna med berättarkonst, och klassföreståndaren Gunnel Markström, som inspirerade till läsning och gav minnesvärda läxor. Tore Hägg väckte trötta elever med att läsa ur den skojiga boken "Ola i skola" och blev senare chefredaktör för Borås tidning.

Många yngre lärare kom eleverna nära och syntes även utanför skolan, men flera lämnade bygden efter några år. Trots en arbetsam start präglades tiden av en ny anda med kortare vägar mellan lärare och elev, utan att respekten försvann. Minnen från högstadietiden lever kvar i ett positivt skimmer.