Att sprida skräckscenarier om hur mycket vi stressar och hur farligt detta är må vara socialt gångbart men har liten vetenskaplig grund.
”Jag är så stressad” hör vi ständigt i möten, i mataffären, med kollegorna på jobbet, på bussen in till skolan. Att vara stressad och beklaga sig över detta ger alltid medlidande, vi älskar att sprida den ena historien värre än den andra om hur farligt det moderna stressiga livet är för oss. De senaste veckorna har vi exempelvis kunnat läsa en stor artikelserie i en av landets största tidningar, Dagens Nyheter, om hur stress ”krymper hjärnan” och om hur vårt vardagliga ”livspussel” orsakar detta livshotande tillstånd.
Hanna Marie Björklund
Fortsättning publicerad i papperstidningen 170210