ANNONS:

Vi måste tala om skatterna

Publicerad 8 mars 2019 – av Bo Bäckman
2 min läsning

Att Sverige måste hålla ihop är en centerpartistisk dygd. Människor ska kunna leva ett gott liv oavsett var i landet de bor. Denna princip är också fäst i grund - lagen.

Riksdagen måste ta till sig insikten om att väljarna på landsbygden efterfrågar samma sak som väljarna i staden; en bra skolgång för barnen, en fungerande sjuk- och äldrevård, säker postgång, internet, funktionell infrastruktur samt en närvarande polis.

ANNONS:

Lyckas inte staten upprätthålla välfärdskvalité i hela landet, har den svikit sin del av samhällskontraktet. Enskilda ”landsbygdspaket” kan aldrig tillfredsställa behov som springer ur alla medborgares rätt till likvärdig grundläggande välfärd.

Samtidigt måste vi vara ärliga med politikens begränsningar. Bor man i glest befolkade områden kommer exempelvis kollektivtrafiken vara glesare, men de offentliga kärnuppgifterna får aldrig kompromissas bort.

Sverige är ett stort land och förutsättningarna varierar mellan de olika landsdelarna. Därför har vi ett kommunalt utjämningssystem som balanserar dessa olika förutsättningar.

Trots grundlagens bestämmelser har skillnaderna mellan rika och fattiga kommuner ökat de senaste åren. Människor i landsbygder betalar i regel högre skatt än människor i städer, men får inte ut samma välfärdsservice.

Utvecklingen föranledde regeringen att tillsätta en statlig utredning, som presenterade sina betänkanden hösten 2018. Där föreslog man bland annat att omfördelningen mellan rika och fattiga kommuner måste utökas.

Gott så, men den mellankommunala omfördelningen utör enbart en mindre del av utjämningssystemet. Den största utjämningsposten är den som fördelar resurser mellan staten och kommunerna, och där gynnas de stora kommunerna.

Riksdagen måste också överväga förslaget om regionala skattebaser. På samma sätt som att det är självklart att människor i stor utsträckning ska få behålla värdet av eget arbete, bör regioner som bidrar med värdefulla naturresurser få behålla delar av detta värde. Det måste löna sig för kommuner och regioner att ha ett bra företagsklimat, göra investeringar och upplåta mark åt viktig infrastruktur och produktion.

Vi måste tala om skatterna. Gör vi de ekonomiska förutsättningarna mer rättvisa mellan landets kommuner, kommer dess invånare att kunna reda sig själva.

Nils Ahlqvist (C)
Kretsordförande i Sunne Distriktsstyrelseledamot

ANNONS:

Kartläggning av idrottskostnader för barn

Publicerad 18 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

En kartläggning av hur föräldrar upplever kostnader kring sina barns idrottande har nu släppts. 

I RF-SISU Värmlands rapport ”Kostnader för värmländska barns och ungdomars idrottande” har föräldrar med barn i åldrarna 7-18 år fått svara på frågor kring kostnader för sitt barns idrottande.

ANNONS:

Främst är det resor till tävlingar som kostar, och särskilt när det gäller alpina sporter som skidåkning och liknande.

Vi ser att föräldrar tycker det är värt pengarna som satsas eftersom det är en investering i barns hälsa och en meningsfull fritid, säger Stefan Wagnsson, docent i Idrottsvetenskap vid Karlstads universitet.

I Värmland ligger dock kostnaderna något lägre än resten av Sverige, enligt en annan undersökning undersökningen ”Kostar det så smakar det”.

Ny chef till Värmlands Museum

Uppdaterad 18 november 2025, Publicerad 17 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

Nuvarande museichef Åsa Halléns uppdrag kommer att avslutas hos Värmlands Museum.

Hallén har arbetat som länsmuseichef och landsantikvarie sedan 2009, men nu har museet beslutat att avsluta hennes uppdrag.

ANNONS:

Det är oklart vem som tar över rollen, men hennes sista dag blir den 14 december.

Jag har haft världens bästa uppdrag och förmånen att få arbeta med fina, smarta och kreativa medarbetare. Jag är stolt över det vi har åstadkommit tillsammans och tacksam för tiden i Värmland. Efter 16 intensiva år känns det rätt att nu lämna stafettpinnen vidare, säger Hallén i ett pressmeddelande.

Nattpatrull i Kil larmar om ohållbar arbetssituation

Publicerad 16 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

Fyra anställda ska täcka hela kommunens nattarbete. Nu vittnar medarbetare om stress, sjukskrivningar och äldre som får vänta i timmar.

Nattpatrullen i Kil består av fyra personer som arbetar mellan klockan 21 och 07. De ska under den tiden genomföra både planerade besök och åka på larm över hela kommunen. Men enligt personalen räcker inte bemanningen till.

ANNONS:

Vi är för få, vi har många larm. Som mest har vi haft 62 besök på en natt, sade Anna Szakal, som arbetat på nattpatrullen i många år, till SVT.

Bemanningen baseras på antalet brukare och deras behov, enligt enhetschef Anna Norling. Sedan 2023 använder kommunen mobilappen LMO för att mäta tiden hos de äldre. Personalen anser dock att appen är missvisande och menar att situationen blivit ohållbar - något som fått en hel del att sluta.

Region Värmland återinför julgåvor efter två år

Publicerad 14 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

Region Värmland återinför julgåvor till sina 8 000 anställda efter att ha avstått de senaste två åren. Den förbättrade ekonomin med ett väntat överskott på 402 miljoner kronor gör att traditionen nu kan återupptas.

Beslutet att stryka julgåvorna under 2023 och 2024 var en del av regionens åtgärdspaket för att få ekonomin i balans.

ANNONS:

Orsaken till att vi inte gett julgåva de senaste två åren har inte handlat om att vi inte vill visa uppskattning. Det har handlat om att vi haft en ekonomisk verklighet där vi varit tvungna att vända på alla stenar, sade regiondirektör Peter Bäckstrand till NWT.

Den största enskilda sparåtgärden var en minskning av antalet anställda. Nu visar de senaste ekonomiska rapporterna en kraftig vändning med ett överskott som är mer än dubbelt så stort som tidigare prognoser.

Kostnaden för att återinföra julgåvorna beräknas till mellan 4,5 och 5 miljoner kronor. Varje anställd kan få en gåva värd upp till 550 kronor inklusive moms, enligt Skatteverkets regler.

Varje verksamhet inom regionen får själv bestämma hur gåvan ska utformas – det kan vara gemensamma julbord eller fysiska presenter.