Vi äter allt mindre svenskproducerad ost

publicerad 31 maj 2019
- Av Dennis Johansson
Knappt 45 procent av all ost som säljs i Sverige har svenskt ursprung. En siffra som sjunkit med runt 20 procentenheter på tio år. Foto: PIXABAY

LIVSMEDEL (VB)

Gris är det köttslag som svenskarna köper mest inhemskt av, 75 procent, medan endast 30 procent av lammköttet har sitt ursprung i Sverige. Svenska ägg har haft en gynnsam utveckling sedan 2007 och uppnått marknadsandelar på 93 procent. På mejerisidan har den totala marknadsandelen sjunkit sedan 2010, främst på grund av att knappt 45 procent av osten som säljs har svenskt ursprung.

Jordbruksverkets siffror över svenska marknadsandelar inom livsmedelssektorn visar att marknadsandelen ökar för vissa livsmedel samtidigt som den sjunker för andra.

– Siffrorna visar på en blandad utveckling inom livsmedelsförsäljningen. Inom vissa sektorer, som kött, ökar både produktionen och den svenska marknadsandelen, säger Gustaf Svenungsson, jordbrukspolitisk utredare och fortsätter:

– Inom mejerisektor är utvecklingen olika beroende på produktgrupp, men som helhet minskar den svenska andelen något.

Både den svenska produktionen och marknadsandelarna av kött har en positiv trend. Gris är det köttslag som svenskarna köper mest inhemskt av, procent, medan endast 30 procent av lammköttet har svenskt ursprung.

Svenska ägg har sedan 2007 haft en gynnsam utveckling där både produktion och marknadsandel ökat. Marknadsandelen har ökat från 85 procent till 93 procent. Salmonellagarantierna har varit viktiga för att hålla uppe den svenska andelen.

Trots att i princip all dricksmjölk som konsumeras i Sverige kommer från Sverige och att syrade mejeriprodukter har en positiv utveckling har den totala mejeriandelen sjunkit från 78 procent till 72 procent sedan 2010. Denna trend drivs främst av en negativ svensk ostförsäljning, där knappt 45 procent av all ost som säljs i Sverige har svenskt ursprung, en siffra som sjunkit med runt 20 procentenheter på tio år.

– En hög marknadsandel indikerar en konkurrenskraftig produktion, vilket ju är ett av målen i livsmedelsstrategin. Eftersom det är en ganska stor spridning mellan olika livsmedel går det inte sätta någon fast siffra på Sveriges självförsörjningsgrad.
– För att räkna ut den måste vi också ta hänsyn till var insatsvaror som diesel, växtskyddsmedel och gödning kommer från.

2018 var ett speciellt år för spannmålsodlingen på grund av den varma och torra sommaren. Under lång tid har Sverige exporterat ett överskott på omkring 1 miljon ton spannmål. Den dåliga skörden 2018 gjorde dock att Sverige blev en nettoimportör av spannmål, med en svensk marknadsandel på 80 procent mot normala 110-130 procent.

Den rekordstora äppleskörden 2018 märks i statistiken, då marknadsandelen för svenska äpplen ökade med nästan tio procentenheter under 2018, upp till 28 procent. Överlag är frukt- och grönsakssektorn väldigt spridd, med en svensk marknadsandel för tomater på knappa 20 procent medan den är 90 procent för morötter.

Publicerades i Värmlandsbygdens papperstidning den 31 maj 2019
Försäljningsställen (lösnummer)
Prenumerationserbjudande