ANNONS:

Vi äter allt mindre svenskproducerad ost

Uppdaterad 31 maj 2019, Publicerad 31 maj 2019 – av Dennis Johansson
2 min läsning
Knappt 45 procent av all ost som säljs i Sverige har svenskt ursprung. En siffra som sjunkit med runt 20 procentenheter på tio år. Foto: PIXABAY

LIVSMEDEL (VB)

Gris är det köttslag som svenskarna köper mest inhemskt av, 75 procent, medan endast 30 procent av lammköttet har sitt ursprung i Sverige. Svenska ägg har haft en gynnsam utveckling sedan 2007 och uppnått marknadsandelar på 93 procent. På mejerisidan har den totala marknadsandelen sjunkit sedan 2010, främst på grund av att knappt 45 procent av osten som säljs har svenskt ursprung.

ANNONS:

Jordbruksverkets siffror över svenska marknadsandelar inom livsmedelssektorn visar att marknadsandelen ökar för vissa livsmedel samtidigt som den sjunker för andra.

– Siffrorna visar på en blandad utveckling inom livsmedelsförsäljningen. Inom vissa sektorer, som kött, ökar både produktionen och den svenska marknadsandelen, säger Gustaf Svenungsson, jordbrukspolitisk utredare och fortsätter:

– Inom mejerisektor är utvecklingen olika beroende på produktgrupp, men som helhet minskar den svenska andelen något.

Både den svenska produktionen och marknadsandelarna av kött har en positiv trend. Gris är det köttslag som svenskarna köper mest inhemskt av, procent, medan endast 30 procent av lammköttet har svenskt ursprung.

Svenska ägg har sedan 2007 haft en gynnsam utveckling där både produktion och marknadsandel ökat. Marknadsandelen har ökat från 85 procent till 93 procent. Salmonellagarantierna har varit viktiga för att hålla uppe den svenska andelen.

Trots att i princip all dricksmjölk som konsumeras i Sverige kommer från Sverige och att syrade mejeriprodukter har en positiv utveckling har den totala mejeriandelen sjunkit från 78 procent till 72 procent sedan 2010. Denna trend drivs främst av en negativ svensk ostförsäljning, där knappt 45 procent av all ost som säljs i Sverige har svenskt ursprung, en siffra som sjunkit med runt 20 procentenheter på tio år.

– En hög marknadsandel indikerar en konkurrenskraftig produktion, vilket ju är ett av målen i livsmedelsstrategin. Eftersom det är en ganska stor spridning mellan olika livsmedel går det inte sätta någon fast siffra på Sveriges självförsörjningsgrad.
– För att räkna ut den måste vi också ta hänsyn till var insatsvaror som diesel, växtskyddsmedel och gödning kommer från.

2018 var ett speciellt år för spannmålsodlingen på grund av den varma och torra sommaren. Under lång tid har Sverige exporterat ett överskott på omkring 1 miljon ton spannmål. Den dåliga skörden 2018 gjorde dock att Sverige blev en nettoimportör av spannmål, med en svensk marknadsandel på 80 procent mot normala 110-130 procent.

Den rekordstora äppleskörden 2018 märks i statistiken, då marknadsandelen för svenska äpplen ökade med nästan tio procentenheter under 2018, upp till 28 procent. Överlag är frukt- och grönsakssektorn väldigt spridd, med en svensk marknadsandel för tomater på knappa 20 procent medan den är 90 procent för morötter.

Publicerades i Värmlandsbygdens papperstidning den 31 maj 2019
Försäljningsställen (lösnummer)
Prenumerationserbjudande

ANNONS:

Nattpatrull i Kil larmar om ohållbar arbetssituation

Publicerad Igår 13:09 – av Redaktionen
1 min läsning

Fyra anställda ska täcka hela kommunens nattarbete. Nu vittnar medarbetare om stress, sjukskrivningar och äldre som får vänta i timmar.

Nattpatrullen i Kil består av fyra personer som arbetar mellan klockan 21 och 07. De ska under den tiden genomföra både planerade besök och åka på larm över hela kommunen. Men enligt personalen räcker inte bemanningen till.

ANNONS:

Vi är för få, vi har många larm. Som mest har vi haft 62 besök på en natt, sade Anna Szakal, som arbetat på nattpatrullen i många år, till SVT.

Bemanningen baseras på antalet brukare och deras behov, enligt enhetschef Anna Norling. Sedan 2023 använder kommunen mobilappen LMO för att mäta tiden hos de äldre. Personalen anser dock att appen är missvisande och menar att situationen blivit ohållbar - något som fått en hel del att sluta.

Region Värmland återinför julgåvor efter två år

Publicerad 14 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

Region Värmland återinför julgåvor till sina 8 000 anställda efter att ha avstått de senaste två åren. Den förbättrade ekonomin med ett väntat överskott på 402 miljoner kronor gör att traditionen nu kan återupptas.

Beslutet att stryka julgåvorna under 2023 och 2024 var en del av regionens åtgärdspaket för att få ekonomin i balans.

ANNONS:

Orsaken till att vi inte gett julgåva de senaste två åren har inte handlat om att vi inte vill visa uppskattning. Det har handlat om att vi haft en ekonomisk verklighet där vi varit tvungna att vända på alla stenar, sade regiondirektör Peter Bäckstrand till NWT.

Den största enskilda sparåtgärden var en minskning av antalet anställda. Nu visar de senaste ekonomiska rapporterna en kraftig vändning med ett överskott som är mer än dubbelt så stort som tidigare prognoser.

Kostnaden för att återinföra julgåvorna beräknas till mellan 4,5 och 5 miljoner kronor. Varje anställd kan få en gåva värd upp till 550 kronor inklusive moms, enligt Skatteverkets regler.

Varje verksamhet inom regionen får själv bestämma hur gåvan ska utformas – det kan vara gemensamma julbord eller fysiska presenter.

Så ska barnafödandet öka i Värmland

Uppdaterad 14 november 2025, Publicerad 13 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

Värmlands borgerliga allians föreslår att Region Värmland ska dubblera antalet offentligt finansierade provrörsbefruktningar och börja erbjuda syskonförsök. Bakom förslaget ligger både jämlikhetsargument och en vilja att stärka befolkningstillväxten i länet.

Region Värmland erbjuder i dag maximalt tre provrörsbefruktningar för par och ensamstående utan gemensamma barn. Vill man ha fler behandlingsförsök eller skaffa ett syskon måste man söka privat vård, vilket många inte har råd med.

ANNONS:

Enligt 1177 drabbas 10–15 procent av befolkningen av ofrivillig barnlöshet.

Nu har Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna lämnat in en motion där de föreslår att regionen ska bekosta upp till sex IVF-försök samt införa regionfinansierade syskonförsök.

Man ska ha rätt att bilda familj och rent krasst måste vi kunna lösa den demografiska utmaningen. Vi behöver långsiktigt stärka vår befolkningstillväxt, vi behöver fler barn, sade Sara Gunnarsson (L), regionråd till NWT.

Rättegång om misshandel på Lundsberg

Publicerad 11 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

Rättegången mot fem elever vid Lundsbergs skola som åtalas för misshandel inleddes på måndagen i Värmlands tingsrätt. Både åklagare och försvar pekar på skolans hierarkiska poängsystem och traditioner som orsak till händelserna.

Händelserna inträffade i januari i år när de fem åtalade ska ha tagit sig in i andra elevers rum och utsatt dem för misshandel genom slag och bältesrapp. Enligt åklagarens beskrivning var övergreppen en hämnd för ett "rap battle" som ägde rum dagen innan, där yngre elever framfört kränkande raptexter riktade mot äldre elever.

ANNONS:

Åtalet omfattar totalt tolv punkter, däribland misshandel och grovt hemfridsbrott. Samtliga åtalade nekar till brott.

Under den första rättegångsdagen beskrevs ett poängsystem som finns på internatskolan. Systemet baseras på elevernas ålder och antalet terminer de gått på Lundsberg. De med högre poäng har bestämmanderätt över elever med lägre poäng, och den som inte lyder förlorar sina poäng och därmed sin status.

Det är en väldigt sluten värld. En sluten värld där elever gör saker som man, som jag har förstått det, alltid gjort på den här skolan, säger hon till SVT.