ANNONS:

Vi äter allt mindre svenskproducerad ost

publicerad 31 maj 2019
– Av Dennis Johansson
2 min läsning
Knappt 45 procent av all ost som säljs i Sverige har svenskt ursprung. En siffra som sjunkit med runt 20 procentenheter på tio år. Foto: PIXABAY

LIVSMEDEL (VB)

Gris är det köttslag som svenskarna köper mest inhemskt av, 75 procent, medan endast 30 procent av lammköttet har sitt ursprung i Sverige. Svenska ägg har haft en gynnsam utveckling sedan 2007 och uppnått marknadsandelar på 93 procent. På mejerisidan har den totala marknadsandelen sjunkit sedan 2010, främst på grund av att knappt 45 procent av osten som säljs har svenskt ursprung.

ANNONS:

Jordbruksverkets siffror över svenska marknadsandelar inom livsmedelssektorn visar att marknadsandelen ökar för vissa livsmedel samtidigt som den sjunker för andra.

– Siffrorna visar på en blandad utveckling inom livsmedelsförsäljningen. Inom vissa sektorer, som kött, ökar både produktionen och den svenska marknadsandelen, säger Gustaf Svenungsson, jordbrukspolitisk utredare och fortsätter:

– Inom mejerisektor är utvecklingen olika beroende på produktgrupp, men som helhet minskar den svenska andelen något.

Både den svenska produktionen och marknadsandelarna av kött har en positiv trend. Gris är det köttslag som svenskarna köper mest inhemskt av, procent, medan endast 30 procent av lammköttet har svenskt ursprung.

Svenska ägg har sedan 2007 haft en gynnsam utveckling där både produktion och marknadsandel ökat. Marknadsandelen har ökat från 85 procent till 93 procent. Salmonellagarantierna har varit viktiga för att hålla uppe den svenska andelen.

Trots att i princip all dricksmjölk som konsumeras i Sverige kommer från Sverige och att syrade mejeriprodukter har en positiv utveckling har den totala mejeriandelen sjunkit från 78 procent till 72 procent sedan 2010. Denna trend drivs främst av en negativ svensk ostförsäljning, där knappt 45 procent av all ost som säljs i Sverige har svenskt ursprung, en siffra som sjunkit med runt 20 procentenheter på tio år.

– En hög marknadsandel indikerar en konkurrenskraftig produktion, vilket ju är ett av målen i livsmedelsstrategin. Eftersom det är en ganska stor spridning mellan olika livsmedel går det inte sätta någon fast siffra på Sveriges självförsörjningsgrad.
– För att räkna ut den måste vi också ta hänsyn till var insatsvaror som diesel, växtskyddsmedel och gödning kommer från.

2018 var ett speciellt år för spannmålsodlingen på grund av den varma och torra sommaren. Under lång tid har Sverige exporterat ett överskott på omkring 1 miljon ton spannmål. Den dåliga skörden 2018 gjorde dock att Sverige blev en nettoimportör av spannmål, med en svensk marknadsandel på 80 procent mot normala 110-130 procent.

Den rekordstora äppleskörden 2018 märks i statistiken, då marknadsandelen för svenska äpplen ökade med nästan tio procentenheter under 2018, upp till 28 procent. Överlag är frukt- och grönsakssektorn väldigt spridd, med en svensk marknadsandel för tomater på knappa 20 procent medan den är 90 procent för morötter.

Publicerades i Värmlandsbygdens papperstidning den 31 maj 2019
Försäljningsställen (lösnummer)
Prenumerationserbjudande

ANNONS:

Björnjakten avlyst i Värmland

publicerad 21 augusti 2025
– Av Redaktionen
1 min läsning

Årets licensjakt på björn i Värmlands län avbröts redan på premiärmorgonen den 21 augusti, efter att en björnhona fälldes.

Enligt jakttillståndet fick maximalt tre björnar fällas i länet under årets jakt, varav högst en hona. När den tillåtna björnhonan sköts på första dagen var jakten därmed över, rapporterar Svensk Jakt.

ANNONS:

Totalt fälldes två björnar under den korta jakten – förutom honan även en hane. De båda djuren sköts av olika jaktlag på platser öster om Likenäs respektive nära Medskogen, några kilometer från norska gränsen.

Detta är andra året i rad som björnjakten i Värmland måste avslutas redan på öppningsdagen på grund av att kvotgränsen för honor nåtts omedelbart.

Licensjakten på björn är strikt reglerad för att säkerställa en hållbar björnstam, med särskilda begränsningar för antalet honor som får fällas eftersom de är avgörande för artens fortbestånd.

”Fler behöver stöd i träningen vid artros”

Artrosvården har förbättrats, men regionala skillnader gör att många patienter inte får det stöd de behöver. Det behövs en mer jämlik vård över hela landet, skriver Inga-Lill Röhr, ordförande i Reumatikerdistriktet Värmland.

publicerad 20 augusti 2025
Knäledsartros är en av de vanligaste formerna av sjukdomen.
2 min läsning

Ungefär var fjärde svensk över 45 år och var tredje över 65 år beräknas ha ledsjukdomen artros, som kan ge smärta och sämre rörlighet, minskad arbetsförmåga och minskat välbefinnande.

Vid artros finns en tydlig behandlingspyramid där den grundläggande behandlingen är patientutbildning, fysisk träning handledd av fysioterapeut samt vid behov viktminskning. Om detta inte räcker är nästa steg ytterligare behandling med exempelvis läkemedel och hjälpmedel. Och slutligen; om grundbehandling och tilläggsbehandling inte hjälper kan det vid svåra och långvariga besvär även bli aktuellt med kirurgi.

ANNONS:

Nu har Nationellt programområde (NPO) rörelseorganens sjukdomar, Socialstyrelsen och patient- och närstående organisationer sammanställt ett underlag som bland annat visar att det för några år sedan var vanligt att patienter hade begränsad tillgång till information om egenvård och livsstilsförändringar. Primärvården hade heller inte alltid tillräcklig kunskap om evidensbaserade behandlingar för artros.

Hur är då situationen i dag? Jo, artros är fortfarande den vanligaste ledsjukdomen i Sverige och den beräknas dessutom öka eftersom befolkningen blir äldre, har ett högre BMI och är mer stillasittande än tidigare. Men glädjande nog ges tidigt insatt grundbehandling (information, träning och viktkontroll) i ökande grad, vilket sannolikt bidrar till minskade symtom, ökad funktionsförmåga och minskad samsjuklighet. Artrosskolor och digitala vårdalternativ har utvecklats och blivit mer tillgängliga och det finns sedan tidigare nationella kunskapsstöd och internationellt högt ansedda nationella kvalitetsregister.

Reumatikerförbundet välkomnar de framsteg som har gjorts inom artrosvården de senaste åren. Vi noterar dock att det enligt data från Svenska Artrosregistret finns en stor variation mellan regionerna vad gäller andelen patienter som tre månader efter grundbehandlingen är tillräckligt fysiskt aktiva. Detta tror vi kan bero på att många behöver kontinuerligt stöd över tid. Det räcker sällan med en handledd genomgång på gymmet och en folder med tips på övningar och hälsosam mat – många människor behöver uppföljning och personligt stöd.

Vi vill därför att alla som behöver får möjlighet till handledd träning av fysioterapeut i tillräcklig omfattning och under tillräckligt lång tid. Tillgången till rehabilitering och hjälpmedel behöver också bli mer jämlik över landet.

 

Inga-Lill Röhr

Ordförande Reumatikerdistriktet Värmland

23-åring gripen på Arlanda efter flykt – misstänks för skjutning på Skutberget

publicerad 19 augusti 2025
– Av Redaktionen
1 min läsning

Ytterligare en 23-årig man åtalas för den brutala skjutningen på Skutberget i Karlstad där en 20-åring kidnappades, torterats och skjutits. 

Mannen greps i april på Arlanda flygplats efter att ha varit på flykt i nästan ett år efter att han anhållits i sin utevaro i juli 2024. Enligt uppgifter till NWT har han befunnit sig i Marocko och Egypten.

ANNONS:

Det var i februari 2024 som polisen fick larm om skjutningen på Skutberget i Karlstad. En man i 20-årsåldern hade kidnappats och misshandlats under ”tortyrliknande former” innan han sköts med fyra skott – tre i buken och ett i huvudet. Trots skadorna lyckades offret fly, söka hjälp på ett närliggande campingområde och överlevde.

Fyra unga män har redan dömts för brottet, bland annat en 20-årig man, till mellan fyra och 18 års fängelse. Ytterligare en man, som uppges vara huvudmannen bakom dådet, är fortfarande häktad i sin utevaro misstänkt för anstiftan till mord.

23-åringen åtalas nu vid Värmlands tingsrätt.

Åttaåring spelade bort 25 000 kronor på Roblox

publicerad 18 augusti 2025
– Av Redaktionen
1 min läsning

En värmländsk familj har drabbats när deras åttaårige son spenderade 25 000 kronor på spelappar utan föräldrarnas vetskap. Pojken lyckades kringgå säkerhetsåtgärderna genom att ljuga om sin ålder och registrera sig som vuxen.

Åttaåringen hade tidigare haft ett barnkonto där alla köp krävde pappans godkännande. Men genom att öppna ett nytt konto kunde han göra 14 köp på 695 kronor styck på bara en dag i appen Roblox.

ANNONS:

Jag anser att det är tydligt att min son ljugit om sin ålder och gjort ej godkända köp till en väldigt stor summa, säger pappan till NWT.

Trots att köpen gjordes av en minderårig har familjen fått avslag från Apple vid två tillfällen. Från Roblox har de inte fått något svar alls.

Fallet är inte unikt – förra veckan rapporterade Aftonbladet om ett tolv år gammalt barn som gjorde 331 köp för 60 000 kronor på liknande spelappar.