ANNONS:

Vi äter allt mindre svenskproducerad ost

Uppdaterad 31 maj 2019, Publicerad 31 maj 2019 – av Dennis Johansson
2 min läsning
Knappt 45 procent av all ost som säljs i Sverige har svenskt ursprung. En siffra som sjunkit med runt 20 procentenheter på tio år. Foto: PIXABAY

LIVSMEDEL (VB)

Gris är det köttslag som svenskarna köper mest inhemskt av, 75 procent, medan endast 30 procent av lammköttet har sitt ursprung i Sverige. Svenska ägg har haft en gynnsam utveckling sedan 2007 och uppnått marknadsandelar på 93 procent. På mejerisidan har den totala marknadsandelen sjunkit sedan 2010, främst på grund av att knappt 45 procent av osten som säljs har svenskt ursprung.

ANNONS:

Jordbruksverkets siffror över svenska marknadsandelar inom livsmedelssektorn visar att marknadsandelen ökar för vissa livsmedel samtidigt som den sjunker för andra.

– Siffrorna visar på en blandad utveckling inom livsmedelsförsäljningen. Inom vissa sektorer, som kött, ökar både produktionen och den svenska marknadsandelen, säger Gustaf Svenungsson, jordbrukspolitisk utredare och fortsätter:

– Inom mejerisektor är utvecklingen olika beroende på produktgrupp, men som helhet minskar den svenska andelen något.

Både den svenska produktionen och marknadsandelarna av kött har en positiv trend. Gris är det köttslag som svenskarna köper mest inhemskt av, procent, medan endast 30 procent av lammköttet har svenskt ursprung.

Svenska ägg har sedan 2007 haft en gynnsam utveckling där både produktion och marknadsandel ökat. Marknadsandelen har ökat från 85 procent till 93 procent. Salmonellagarantierna har varit viktiga för att hålla uppe den svenska andelen.

Trots att i princip all dricksmjölk som konsumeras i Sverige kommer från Sverige och att syrade mejeriprodukter har en positiv utveckling har den totala mejeriandelen sjunkit från 78 procent till 72 procent sedan 2010. Denna trend drivs främst av en negativ svensk ostförsäljning, där knappt 45 procent av all ost som säljs i Sverige har svenskt ursprung, en siffra som sjunkit med runt 20 procentenheter på tio år.

– En hög marknadsandel indikerar en konkurrenskraftig produktion, vilket ju är ett av målen i livsmedelsstrategin. Eftersom det är en ganska stor spridning mellan olika livsmedel går det inte sätta någon fast siffra på Sveriges självförsörjningsgrad.
– För att räkna ut den måste vi också ta hänsyn till var insatsvaror som diesel, växtskyddsmedel och gödning kommer från.

2018 var ett speciellt år för spannmålsodlingen på grund av den varma och torra sommaren. Under lång tid har Sverige exporterat ett överskott på omkring 1 miljon ton spannmål. Den dåliga skörden 2018 gjorde dock att Sverige blev en nettoimportör av spannmål, med en svensk marknadsandel på 80 procent mot normala 110-130 procent.

Den rekordstora äppleskörden 2018 märks i statistiken, då marknadsandelen för svenska äpplen ökade med nästan tio procentenheter under 2018, upp till 28 procent. Överlag är frukt- och grönsakssektorn väldigt spridd, med en svensk marknadsandel för tomater på knappa 20 procent medan den är 90 procent för morötter.

Publicerades i Värmlandsbygdens papperstidning den 31 maj 2019
Försäljningsställen (lösnummer)
Prenumerationserbjudande

ANNONS:

Kartläggning av idrottskostnader för barn

Publicerad 18 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

En kartläggning av hur föräldrar upplever kostnader kring sina barns idrottande har nu släppts. 

I RF-SISU Värmlands rapport ”Kostnader för värmländska barns och ungdomars idrottande” har föräldrar med barn i åldrarna 7-18 år fått svara på frågor kring kostnader för sitt barns idrottande.

ANNONS:

Främst är det resor till tävlingar som kostar, och särskilt när det gäller alpina sporter som skidåkning och liknande.

Vi ser att föräldrar tycker det är värt pengarna som satsas eftersom det är en investering i barns hälsa och en meningsfull fritid, säger Stefan Wagnsson, docent i Idrottsvetenskap vid Karlstads universitet.

I Värmland ligger dock kostnaderna något lägre än resten av Sverige, enligt en annan undersökning undersökningen ”Kostar det så smakar det”.

Ny chef till Värmlands Museum

Uppdaterad 18 november 2025, Publicerad 17 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

Nuvarande museichef Åsa Halléns uppdrag kommer att avslutas hos Värmlands Museum.

Hallén har arbetat som länsmuseichef och landsantikvarie sedan 2009, men nu har museet beslutat att avsluta hennes uppdrag.

ANNONS:

Det är oklart vem som tar över rollen, men hennes sista dag blir den 14 december.

Jag har haft världens bästa uppdrag och förmånen att få arbeta med fina, smarta och kreativa medarbetare. Jag är stolt över det vi har åstadkommit tillsammans och tacksam för tiden i Värmland. Efter 16 intensiva år känns det rätt att nu lämna stafettpinnen vidare, säger Hallén i ett pressmeddelande.

Nattpatrull i Kil larmar om ohållbar arbetssituation

Publicerad 16 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

Fyra anställda ska täcka hela kommunens nattarbete. Nu vittnar medarbetare om stress, sjukskrivningar och äldre som får vänta i timmar.

Nattpatrullen i Kil består av fyra personer som arbetar mellan klockan 21 och 07. De ska under den tiden genomföra både planerade besök och åka på larm över hela kommunen. Men enligt personalen räcker inte bemanningen till.

ANNONS:

Vi är för få, vi har många larm. Som mest har vi haft 62 besök på en natt, sade Anna Szakal, som arbetat på nattpatrullen i många år, till SVT.

Bemanningen baseras på antalet brukare och deras behov, enligt enhetschef Anna Norling. Sedan 2023 använder kommunen mobilappen LMO för att mäta tiden hos de äldre. Personalen anser dock att appen är missvisande och menar att situationen blivit ohållbar - något som fått en hel del att sluta.

Region Värmland återinför julgåvor efter två år

Publicerad 14 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

Region Värmland återinför julgåvor till sina 8 000 anställda efter att ha avstått de senaste två åren. Den förbättrade ekonomin med ett väntat överskott på 402 miljoner kronor gör att traditionen nu kan återupptas.

Beslutet att stryka julgåvorna under 2023 och 2024 var en del av regionens åtgärdspaket för att få ekonomin i balans.

ANNONS:

Orsaken till att vi inte gett julgåva de senaste två åren har inte handlat om att vi inte vill visa uppskattning. Det har handlat om att vi haft en ekonomisk verklighet där vi varit tvungna att vända på alla stenar, sade regiondirektör Peter Bäckstrand till NWT.

Den största enskilda sparåtgärden var en minskning av antalet anställda. Nu visar de senaste ekonomiska rapporterna en kraftig vändning med ett överskott som är mer än dubbelt så stort som tidigare prognoser.

Kostnaden för att återinföra julgåvorna beräknas till mellan 4,5 och 5 miljoner kronor. Varje anställd kan få en gåva värd upp till 550 kronor inklusive moms, enligt Skatteverkets regler.

Varje verksamhet inom regionen får själv bestämma hur gåvan ska utformas – det kan vara gemensamma julbord eller fysiska presenter.