HÄLSA OCH MÅ BRA / STORFORS / ÖREBRO (VB)
I februari i år förlorade Sabinas familj syskonbarnet och kusinen Oliwer efter flera års sjukdom i leukemi. Tre månader senare fick Sabina, tack vare sin registrering i Tobiasregistret, frågan om hon ville donera blodstamceller till en ”kvinna i USA, mitt i livet”.
(Värmlandsbygden bjuder på hela texten – klicka på rubriken för att läsa mer)
Sabina Tärnqvist växte upp i Storfors där hon bodde fram till tjugoårsåldern. I dag bor hon i Örebro med maken Simon och barnen Viola, 3, och Vide, 1,5. Det var så sent som den 17 augusti i år som Sabina och Simon gifte sig på Sandsjötorps gård i Storfors. 2019 är redan ett synnerligen händelserikt år med både glädje, sorg och förväntan för familjen. Sabina själv är onekligen mitt i livet hon också.
– Det var sökandet efter en donator av blodstamceller till Oliwer som fick mig att registrera mig i Tobiasregistret för att vid en eventuell ”matchning” av celltyp kunna donera och i bästa fall hjälpa någon behövande, berättar Sabina.
Blodstamceller finns framförallt i benmärgen och är de celler som bildar blod. Genom att ge en sjuk människa nya blodstamceller kan de bilda ny frisk benmärg och nytt friskt blod. Men för att det ska fungera krävs att givare och mottagare har samma HLA-typ och det är det som kallas för ”matchning”. HLA står för human leukocyte antigen och enkelt uttryckt är det en sorts markörer på cellerna som hjälper kroppens immunförsvar att känna igen främmande celler.
– Sökandet efter en passande donator till Oliwer pågick under flera år men gav sorgligt nog inget resultat. Det blev därför inte möjligt att transplantera blodceller och i februari i år dog Oliwer av sin leukemi.
– Tre månader senare, i sorgen efter honom, fick jag frågan om att donera då det fanns en ”matchning”. I ljuset av allt som Oliwer varit med om kändes det självklart. I bästa fall kan det bidra till att rädda en annan människas liv. Donator och mottagare ska vara anonyma men jag har fått veta att mottagaren är en kvinna i USA som är mitt i livet, förklarar Sabina.
Därefter gick det hela snabbt. Sabina fick först besöka sjukhuset i Örebro för att lämna blodprover och göra en hälsoundersökning. Hon fick svar en vecka senare och det visade sig att det var en hundraprocentig matchning. Då fick hon åka till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Där tog de nya blodprover, genomförde en mycket grundlig hälsoundersökning och så fick hon samtala med en läkare som också frågade om hennes sjukdomshistorik.
– Redan en vecka efter besöket i Uppsala fick jag veta att alla prover och utvärderingar var till belåtenhet och jag var godkänd att donera. Jag fylldes direkt av en stark känsla av förväntan, berättar hon.
Donationen genomfördes sedan på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Så det blev en flygresa dit för Sabina och Simon som också fick följa med.
Dessförinnan fick hon under fem dagar ta injektioner för att öka mängden blodbildande stamceller i sin kropp inför donationen.
– Det smärtade en del i höfterna, ungefär som vid foglossning, men då tänkte jag på Oliwer och allt han varit med om och då var det enkelt att hantera. För mig var det ju en övergående smärta, säger Sabina.
Ingreppet för själva donationen tog fem timmar.
– Jag fick göra ett så kallat perifert ingrepp där man hämtar blodstamcellerna direkt ur blodet. Några timmar efteråt fick jag träffa en läkare som kollade så att allt var bra med mig. Simon och jag hann till och med fira med en glass på stan i Umeå innan vi tog flyget hemåt samma kväll, berättar hon.
Sabina fick skicka med en hälsning till mottagaren. ”I hope with all of my heart that I can be able to help you get better” (”Jag önskar av hela mitt hjärta att jag kan hjälpa dig att bli bättre”) har hon skrivit på den medföljande hälsningen. Illustrerad med ett flygplan på väg från Sverige till USA med en påse blod och kärlek. Donator och mottagare är anonyma för varandra. Båda parter kan dock välja att släppa sekretessen efter ett år. Oavsett hur mottagaren väljer att göra så kommer Sabina att få veta om mottagaren överlevt eller inte.
– Det kändes självklart att hjälpa till och det vore kul att få kontakt med mottagaren eller dennes familj även om jag inte förväntar mig det. Det måste få vara upp till dem, säger Sabina Tärnqvist, som förhoppningsvis får en ”livskamrat” även i USA.
FAKTA – Tobiasregistret
- Registret fick sitt namn efter Tobias som drabbades av en svår blodbristsjukdom endast tretton år gammal. Under fyra års tid, fram till hans död den 30 november 1991, sökte man runt om i världen efter en passande givare utan att finna någon. Tobias familj startade Tobias Stiftelsen och deras arbete ledde så småningom till att ett svenskt register för blodstamceller bildades.
- I Tobiasregistret finns över 130 000 potentiella givare av blodstamceller – och deras HLA-typ – registrerade. Det är dit sjukvården vänder sig när någon behöver en transplantation av blodstamceller. Finner man ingen i det svenska registret söker man vidare till liknande register i resten av världen.
- Sedan starten 1992 har cirka 1 000 sjuka hittat givare och fått blodstamceller tack vare registret. Men mycket arbete återstår, för trots alla som anmält sig som givare och trots alla som räddas, finner uppemot en tredjedel aldrig den givare de behöver.
Källa: tobiasregistret.se
Så här går du med i Tobiasregistret:
För att bli godkänd krävs att du är mellan 18-35 år. Du ska också vara fullt frisk, väga minst 50 kg, inte ha ett BMI över 40 samt vara villig att donera till alla patienter oavsett vart ivärlden de befinner sig. Väl med i registret står du kvar tills du fyller 60 år såvida du inte själv meddelar att du vill gå ur.
Gå med i registret eller läs mer: tobiasregistret.se
ANNA-KARIN WORLAND
Läs mer i Värmlandsbygdens papperstidning den 30 augusti 2019
Försäljningsställen (lösnummer)
Helårsprenumeration endast 395 kronor – 50 nummer per år.
