CENTERSPALTEN (VB)
Enligt folkhälsomyndigheten har ungdomars psykiska ohälsa ökat under de senaste decennierna. Skolåret 2013/2014 rapporterade hälften av alla femtonåriga flickor och närmare en tredjedel av pojkarna i samma ålder att de led av psykiska besvär.
Psykisk ohälsa är i dag en av de främsta anledningarna till sjukskrivning. Människor, kanske främst unga, lider av att de mår dåligt och samhället står handfallet inför hur det ska hanteras.
Januariavtalet har resulterat i flera olika satsningar för att motverka just psykisk ohälsa hos unga.
Ett av resultaten är utredningen om en ny vårdform, med mening att fungera som ett mellanting mellan elevhälsan och BUP (Barn- och ungdomspsykiatrin). Ytterligare vill man minska de allmänna vårdköerna och ger ett löfte om ett köfritt BUP.
Men som socialminister Lena Hallgren (S) tidigare under våren skrev i en artikel i Aftonbladet, är orsakerna till psykisk ohälsa ingenting vården kan råda bot på. Vi måste gemensamt hitta vägar för byggandet av ett hållbart samhälle.
Huruvida den psykiska ohälsan är ett reellt problem är dock omtvistat. Vissa menar att det är enkelt att tolka in psykisk ohälsa i besvär som egentligen är kopplade till en viss sorts livsstil.
Ont i ryggen kanske inte beror på upplevda psykiska besvär, utan av långa stunder framför datorer.
Huvudvärk kanske kommer av vatten- och sömnbrist snarare än stress eller psykisk press.
Att fler söker sig till BUP eller andra delar av vården för att få hjälp kan bero på den minskade stigmatiseringen av psykisk ohälsa.
Det finns debattörer som menar att ”vi lever i en tid där fler vardagliga problem tolkas som psykisk ohälsa”.
Jag är beredd att hålla med om att varje dag inte kan vara solig, men ser inte hur det kan vara ett problem att sträva efter att må bra. Det är naturligt att behöva hantera sorg, besvikelse eller press. Den trend som går att utröna nu är däremot inte naturlig.
Kanske är oron över ungas psykiska hälsa överdriven, men det är dumt att riskera nutid och framtid i tron att det enbart är ett inbillat fenomen.
Motgång kan man växa av. Ständig motgång drunknar man i. Dagens skolsystem är ett sådant exempel. Som en del av motiveringen, kan det vara bra att uppleva en sund nivå av press.
Att värderas utifrån sina misslyckanden, att behöva sträva mot otydliga och orimligt högt satta mål och dessutom hindras av stelbenta system är inte den formen av press som motiverar.
Vill man råda bot på orsakerna till ungas psykiska ohälsa, hade det varit en god idé att börja där.
Det är inte ett tecken på ett friskt samhälle när mer än hälften av våra unga tjejer anser sig lida av psykisk ohälsa.
Regeringen kan lägga hur mycket pengar som helst på BUP och minskade vårdköer, men det kommer inte att lösa problematiken kopplat till ungas psykiska hälsa. Ohälsan är ett symtom och de satsningar som politiken just nu erbjuder är försök att lägga plåster på såren.
Det är bra att problematiken nu ligger på bordet, men plåster på såren gör ingen skillnad när såren ständigt rivs upp.
ANNA EK (C)
Notera:
Detta är en debattext. Det är skribenten som står bakom texten, inte Värmlandsbygden.
Publicerat i Värmlandsbygdens papperstidning den 19 juli 2019
Försäljningsställen (lösnummer)
Prenumerationserbjudande
