ANNONS:

När självmord blev vanligt

Publicerad 11 januari 2019 – av Värmlandsbygden
3 min läsning

Jag var i min tidiga tonår när självmord blev vanligt. Det var han som sköt sig slarvigt med hagelbössan och vars dotter hittade honom, han som hängde sig i ladugården och vars son hittade honom och min mormor som inte ens hann fylla 60. Livet gick på, universitetet började och har ens Karlstads universitet något annat än minnesstunder i salen som kallas Ägget?

Det är ovanligt att inte ha någon i ens närhet som begått självmord. Och jag funderar på hur det kan gå så långt, att man faktiskt väljer att ta just det beslutet. Samtidigt som jag också själv har tagit det beslutet en gång, när jag var i min tidiga tonår.

ANNONS:

Det sägs att kampanjer som ”Vi måste prata om det!” skulle hjälpa att minska den psykiska ohälsan i samhället och därmed minska antalet självmord. Jag har alltid känt mig tveksam till det. Eller, det är klart det ska vara okej att prata om psykiska problem lika väl som att det ska vara okej att prata om kroppens fysiska besvär. Det ska vara lika lätt att söka vård. Och få tid. Men att sitta och prata om sin ångest och bli definierad utifrån den, det tror jag inte på.

Mobbning är en sak som kan leda till psykiska ohälsa. Ångestskolan menar att den psykiska ohälsan kraftig kan minska genom att ta tag i mobbning på skolan. Uppväxtåren är viktiga och barn tillbringar en stor del av sin tid i skolan. Den behöver vara en trygg plats där alla känner sig välkomna, där alla passar in och kan hitta vänner. Jag tror att det är otroligt viktigt att lägga resurser på skolans psykosociala miljö. Se till att det finns vuxna bland barnen på raster, som kan säga ifrån och sätta stopp när hårda ord, slag och sparkar kan hagla.

Men vi vet också att mobbningen inte slutar i skolan. Det är inga isolerade händelser som barn och unga ägnar sig åt, arbetsplatser där vuxna människor vistas är lika drabbade. Väx upp och bete er som folk, vill jag bara säga till er. Och jag tänker att det gamla kristna budskapet inte är så dumt – behandla andra som du själv vill bli behandlad.

Och hur vill du då bli behandlad om du får psykiska besvär, kanske depression och ångest? Jag vill att det ska vara enkelt att söka vård. Ett samtal till vårdcentralen och ett möte med någon som kan stötta och ge rätt hjälp. Oavsett om det är samtal och/eller piller som behövs. Det ska också fungera att sjukskriva sig, få ersättning och stöd under den tid som behövs. Och förståelse från vård och handläggare. Det är inte bara att ”rycka upp sig”. Då tror jag vi faktiskt kan komma någonstans och minska antalet självmord.

Självmord ska idag benämnas suicid. Jag vet. Men i allmänhet kallar man det ofta självmord fortfarande, så jag valde det lättare begreppet. • Mellan åren 2006–2016 har lite förändring i antalet självmord per år skett. ”År 2016 inträffade totalt 1 129 säkert fastställda suicid i befolkningen 15 år eller äldre. Detta motsvarar 14 suicid per 100 000 individer. Av dessa var 781 män och 348 kvinnor, vilket motsvarar 19 suicid per 100 000 män och 8,4 suicid per 100 000 kvinnor.”

Självmord är vanligast i åldersgruppen 45–64 år och bland personer 85 år och äldre. Samtidigt dog 190 personer i åldern 15–29 år av självmord, vilket gör det till den näst vanligaste dödsorsaken i den åldersgruppen. www.folkhälsomyndigheten. se

ANNONS:

Kartläggning av idrottskostnader för barn

Publicerad 18 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

En kartläggning av hur föräldrar upplever kostnader kring sina barns idrottande har nu släppts. 

I RF-SISU Värmlands rapport ”Kostnader för värmländska barns och ungdomars idrottande” har föräldrar med barn i åldrarna 7-18 år fått svara på frågor kring kostnader för sitt barns idrottande.

ANNONS:

Främst är det resor till tävlingar som kostar, och särskilt när det gäller alpina sporter som skidåkning och liknande.

Vi ser att föräldrar tycker det är värt pengarna som satsas eftersom det är en investering i barns hälsa och en meningsfull fritid, säger Stefan Wagnsson, docent i Idrottsvetenskap vid Karlstads universitet.

I Värmland ligger dock kostnaderna något lägre än resten av Sverige, enligt en annan undersökning undersökningen ”Kostar det så smakar det”.

Ny chef till Värmlands Museum

Uppdaterad 18 november 2025, Publicerad 17 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

Nuvarande museichef Åsa Halléns uppdrag kommer att avslutas hos Värmlands Museum.

Hallén har arbetat som länsmuseichef och landsantikvarie sedan 2009, men nu har museet beslutat att avsluta hennes uppdrag.

ANNONS:

Det är oklart vem som tar över rollen, men hennes sista dag blir den 14 december.

Jag har haft världens bästa uppdrag och förmånen att få arbeta med fina, smarta och kreativa medarbetare. Jag är stolt över det vi har åstadkommit tillsammans och tacksam för tiden i Värmland. Efter 16 intensiva år känns det rätt att nu lämna stafettpinnen vidare, säger Hallén i ett pressmeddelande.

Nattpatrull i Kil larmar om ohållbar arbetssituation

Publicerad 16 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

Fyra anställda ska täcka hela kommunens nattarbete. Nu vittnar medarbetare om stress, sjukskrivningar och äldre som får vänta i timmar.

Nattpatrullen i Kil består av fyra personer som arbetar mellan klockan 21 och 07. De ska under den tiden genomföra både planerade besök och åka på larm över hela kommunen. Men enligt personalen räcker inte bemanningen till.

ANNONS:

Vi är för få, vi har många larm. Som mest har vi haft 62 besök på en natt, sade Anna Szakal, som arbetat på nattpatrullen i många år, till SVT.

Bemanningen baseras på antalet brukare och deras behov, enligt enhetschef Anna Norling. Sedan 2023 använder kommunen mobilappen LMO för att mäta tiden hos de äldre. Personalen anser dock att appen är missvisande och menar att situationen blivit ohållbar - något som fått en hel del att sluta.

Region Värmland återinför julgåvor efter två år

Publicerad 14 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

Region Värmland återinför julgåvor till sina 8 000 anställda efter att ha avstått de senaste två åren. Den förbättrade ekonomin med ett väntat överskott på 402 miljoner kronor gör att traditionen nu kan återupptas.

Beslutet att stryka julgåvorna under 2023 och 2024 var en del av regionens åtgärdspaket för att få ekonomin i balans.

ANNONS:

Orsaken till att vi inte gett julgåva de senaste två åren har inte handlat om att vi inte vill visa uppskattning. Det har handlat om att vi haft en ekonomisk verklighet där vi varit tvungna att vända på alla stenar, sade regiondirektör Peter Bäckstrand till NWT.

Den största enskilda sparåtgärden var en minskning av antalet anställda. Nu visar de senaste ekonomiska rapporterna en kraftig vändning med ett överskott som är mer än dubbelt så stort som tidigare prognoser.

Kostnaden för att återinföra julgåvorna beräknas till mellan 4,5 och 5 miljoner kronor. Varje anställd kan få en gåva värd upp till 550 kronor inklusive moms, enligt Skatteverkets regler.

Varje verksamhet inom regionen får själv bestämma hur gåvan ska utformas – det kan vara gemensamma julbord eller fysiska presenter.