Socialdemokraterna tappar till 29 procent i SVT/Novus senaste väljarbarometer. Är det en vänstervridning som kommer hjälpa partiet? Reformkraven på inte bara Socialdemokraterna, utan också på social demokratin, har funnits ett längre tag. Valet i höstas visade på ett parti som tappat i enande kraft, och rösterna som hördes i debatten talade ganska unisont om en arbetarrörelse som inte längre var någon.

I en debattartikel (AB 22/11 2018), tog statsvetaren Stig-Björn Ljunggren upp just denna viktiga punkt som allt mer hamnat i skymundan. Han ansåg mycket riktigt att partiet inte längre upplevdes ha känslan av att vara en arbetarrörelse. Från att ha varit överordnat det mesta inom – inte enbart den politiska sfären, utan också samhället – hade partiet tappat i trovärdighet. Moderaternas välregisserade politiska kupp 2006, då de tog avstamp till en ny era av att kalla sig för ett arbetarparti, var starten på en era för Socialdemokraterna då de började ifrågasättas som arbetarrörelse. För att råda bot på detta ideologiska dilemma, lanserades nyligen en utbrytargrupp inom Socialdemokraterna – Reformisterna.

Utgångsläget i gällande analys, måste vara att förnya, och främst stärka, den svenska socialdemokratin. Ur detta perspektiv måste kraven på partiet i alla fall förstås. Att förnyelse däremot inte alltid för med sig några uppenbara nya fördelar, är inte självklart. För även om Vänsterpartiet i mångt och mycket fått ökat gehör för sina ställningstaganden, inte minst SVT/Novus där de fick 9,1 procent (en ökning med 1,5 procent jämfört med januari). Att sträva efter att göra Socialdemokraterna till en kopia av V, eller om man så önskar – ett vänsterradikalt S – är ingen hållbar väg framåt.

Reformkraven har partiet som bekant levt med ett tag, att nu göra slag i saken enbart på grund av skarpa uttalanden från några av S mest outtröttliga vänstersossar, förutom exempelvis Daniel Suhonen från Reformisterna, har även Göran Greider uttalat sig positivt om en sådan förnyelse av partiet: ”Jag vet att det är mängder av medlemmar i socialdemokratin, arbetarrörelsen och fackföreningsrörelsen som vill gå med och kommer att gå med.”(Expressen 3/2). I teorin borde S-föreningen Reformisterna vara den gläntande dörren Socialdemokraterna är i behov av. I praktiken; en helt annan fråga. Inte minst toppstyrningen är ett av de största hindren, men även den politiska dagordningen där S är ett regeringsparti, sätter stopp för alla eventuella planer på radikal förnyelse.

Partiets nuvarande maktposition bygger på en överenskommelse med tre andra partier, att S skulle nöja sig med ett liknande resultat nästa val, är lika otänkbart som att Reformisterna kommer lyckas påverka partiets vägval.

Mathias Grimpe (C)
Centerpressens Nyhetsbyrå