fredag 6 juni 2025
ANNONS:

Charlotte gillar mångfalden

publicerad 7 maj 2020
– Av Värmlandsbygden

ARVIKA (VB)

”Att vara präst är fantastiskt.”
Det spontana uttalandet kommer från Charlotte Mackenrott. Många känner henne som prästen Charlotte och sedan 8 mars 2020 också som nya kyrkoherden i Arvika pastorat.


Det är riktigt länge nu som Charlotte haft sitt hem på den värmländska landsbygden och hon har trivts från första dagen. Här har även de båda sönerna haft förmånen att växa upp.
Livskamraten tillika maken Carl träffade hon redan under studieåren. Vid sidan av sitt eget arbete inom Svenska kyrkan delar hon flera av sina intressen med sin man. Ett intresse är att vårda de kära hönsen.
Fåglar är ett speciellt intresse inom familjen Mackenrott, kan nämnas.
– Just idag kläcktes faktiskt vår första lilla kyckling, tillkännager Charlotte vid mötet med Värmlandsbygden.

Det råder ingen tvekan om stoltheten i hennes röst. Den dunförsedde lille krabaten kommer att få det hur bra som helst blir den omedelbara tanken.
Charlotte som privatperson och Charlotte som präst verkar inte skilja sig särskilt mycket åt rollmässigt. Det är uppenbart att värnandet om människor och djur är en naturlig känsla hos henne, en självklarhet.
”Jag är initiativrik och ganska drivande av mig men på samma gång inlyssnande”.
Så inleder hon fortsättningen av samtalet.
– Som kyrkoherde ser jag naturligtvis fram emot en utveckling av pastoratet.
Med entusiasm talar hon om de nuvarande nio församlingarna och om de elva kyrkorna
som finns till för oss.
– Det är viktigt med firandet av gudstjänst, understryker hon. Viktigt är också att
arbetslaget i en församling fungerar bra.

Varje församling måste få ha sin egen identitet, klargör Charlotte i sammanhanget.
– Samtidigt anser jag också att mångfald är viktigt, att man blandar arbetet inom
kyrkan med andra livsuppgifter.
”Att vara präst är fantastiskt”, anförtror Charlotte som förut hade sin tjänst i Glava församling under en lång period.
– I en landsortsförsamling blir man en familjepräst. Man blir delaktig i både glädje och sorg hos familjerna som bor där.

Charlotte gläder sig över de numera vuxna sönernas uppväxt på landsbygden. Äldste sonen studerar till präst och läser så mycket det går på distans.
– Det är roligt om unga har möjlighet att bli kvar på sin landsbygd, kommenterar hon.
Familjen Mackenrott bor praktiskt taget granne med Glaskogen och det är i omgivningarna
där som Charlotte ofta odlar sitt naturintresse.
Att odla står här för att ta vara på och ge näring åt något bra. För övrigt strävar Charlotte med att odla grönt därhemma. ”I alla fall så gott det går” enligt hennes egen utsaga.

Vilka andra intressen har Du?
– Förutom de sociala kontakterna och att vara ute i naturen går jag gärna på teater, lyssnar på musik och läser böcker.
Berätta om din bakgrund och hur du hamnade i Värmland.
– Jag har svenskt ursprung på mammas sida och tyskt på pappas. Från två månaders ålder till dess jag var tio år växte jag upp i Tyskland. Resten av uppväxten var i Sverige, som jag mest räknar som hemland.
Informationen säger att du är 53 år vid det här laget.
– Jo, det stämmer, ler Charlotte och fortsätter berättandet:
– Senare som ung bodde jag i Stockholm i flera år, bland annat under gymnasietiden. Universitetstiden var i Uppsala. Där träffade jag Carl under en fest på Värmlands Nation.
Carl som är värmlänning väntade på att få flytta hem till Värmland igen, lyder Charlottes komplettering.
En längtan till Värmland styrde således valet av boendeort.
– Jag hade hittat min man i värmlänningen och tillsammans fann vi vårt hus i Glava.
Nu rustar paret även upp en gammal släktgård i Treskog.
– Fritidsbostaden har blivit ett pågående framtidsprojekt.

Tidigare har Charlotte även haft tjänsten som kyrkoherde i Glava församling och hon har haft en tjänst på stiftskansliet i Karlstad.
– Vid tillfället då jag sökte kyrkoherdetjänsten i Arvika pastorat var jag pastoratets biträdande kyrkoherde.
Nu har hon trätt in i sin nya roll och hon formligen brinner för jobbet. ”Brinner för” är det beskrivande uttrycket hon själv väljer.
– Vi måste jobba för att samverka på fler arenor utanför kyrkans område, så som vi gör med exempelvis sjukhus och skola.

Arvika pastorat är stort i sin helhet med två stora ingående församlingar. Landsbygdsförsamlingarna är dock relativt små.
– För att varje församling ska kunna behålla sin egen kultur krävs det goda samarbetet.
Vilka personliga egenskaper har du nytta av i ditt yrke?
– Att jag tycker om människor, svarar Charlotte genast. Jag utgår från att se det goda hos var och en som jag möter.
Två frågor som gäller livsinriktningen återstår.
Hur har din tro uppkommit och hur har den blivit så stark?
– Jag blev oerhört intresserad av trosfrågor, av Gud och gudstjänstliv under min egen konfirmationsläsning.
Charlotte blickar bakåt i åren till perioden som sporrade henne att studera till präst.
– Men kanske kommer tron delvis hemifrån också, spånar Charlotte. Morfar och mamma tyckte kyrkan var viktig.
Kvinnliga präster som förebilder fanns inte alls under Charlottes ungdomstid. Hon har med andra ord gjort vägvalet genom att lyssna på sig själv.

Charlotte förlitar sig på bönen.
Hon ber för andra och för sig själv.
– I bönelivet ingår dagliga böner som kräver rytm.
Morgon- och kvällsbön hör till Charlottes goda, närande vanor.
– Vi bör se till att ”odla” dessa vanor. Börja dagen med Gud och lämna dagen hos Gud.
Bönen gör människan Charlotte trygg. Den inger livsmod och bereder en stabil grund att utgå ifrån i jobb och privat.

Under en dag kan förvisso Charlotte Mackenrotts roller växla och till och med mynna i en mångfald av uppgifter. Fast det är bara som det ska. Den här dagen vet vi att omsorgen om en liten kyckling kommit till på uppgiftsraden.

LIZZIE GERD JANSON

Bildtext: Charlotte Mackenrott stortrivs med sina hönor och livet som präst. Foto: CARL MACKENROTT

Noterbart: Artikeln visas här på hemsidan i sin helhet samt kan läsas i Värmlandsbygdens papperstidning fredagen den 8 maj 2020.


Prenumerera på Värmlandsbygden du också, läs mer.
Nu med 15 procent rabatt!

ANNONS:

McDonald’s i Värmland bland de sämst recenserade i Sverige

publicerad 23 maj 2025
– Av Redaktionen

En McDonald’s-restaurang i Töcksfors får hård kritik från gäster – och placerar sig i botten av landets ranking.

Med ett genomsnittsbetyg på 2,3 stjärnor på Google är McDonald’s i Töcksfors näst sämst recenserad i Sverige, enligt en sammanställning av NWT. I Värmland har ingen annan McDonald’s lika låga betyg.

Recensionerna vittnar om lång väntetid, bristande service och feldebiteringar.

Astrit Ala, vd för Hjelte Restaurang där McDonald’s i Töcksfors tycker det är tråkigt att restaurangen får sådant lågt betyg.

Inte kul att se restaurangen få låga genomsnittsbetyg, särskilt för restaurangens medarbetare som gör sitt bästa varje dag för att ge gästerna en bra upplevelse, säger han till NWT.

Två misstänkta i Karlstad – utreds för mordförberedelser

publicerad 6 maj 2025
– Av Redaktionen

En man med gängkopplingar och en kvinna i 30-årsåldern misstänks för att ha planerat ett mord i Karlstad under valborgshelgen.

Mannen har kopplingar till Bandidos och misstänks för förberedelse till mord, medan kvinnan misstänks för att ha medverkat. Hon greps den 1 maj och häktades i helgen, rapporterar SVT.

Mannen greps två dagar senare och sitter nu frihetsberövad i väntan på tisdagens häktningsförhandling i Värmlands tingsrätt. Båda misstänks på sannolika skäl – den högre misstankegraden – men nekar till brott.

Åklagarna är i nuläget förtegna om vad utredningen rör sig om.

Värmland bland topplänen för hundraåringar – kraftig ökning på fem år

publicerad 22 april 2025
– Av Redaktionen

Allt fler svenskar blir 100 år – och Värmland tillhör de län där ökningen varit som störst. Mellan 2020 och 2024 ökade antalet hundraåringar i länet med 6,3 procent, enligt ny statistik från SCB.

Totalt har gruppen hundraåringar i Sverige ökat med 20 procent de senaste fem åren. Värmland placerar sig bland de fem län med störst ökning, tillsammans med bland andra Dalarna och Östergötland.

Ökningen hänger ihop med att vi fått bättre sjukvård och mer kunskap om vad som är skadligt, exempelvis rökning, säger Peter Nordström, professor i geriatrik vid Akademiska sjukhuset till SVT.

Bland dem som nyligen fyllt 100 år finns Ingrid Hollvaster från Uppsala. Hon tar sin ålder med ro.

Det är inget märkvärdigt, men man måste sköta sig, säger hon.

Totalt ökade antalet 100-åringar i 16 av landets 21 län under perioden. Förutom Värmland låg även Gävleborg, Jönköping och Skåne högt i statistiken.

Forskare skapar unik hjärnkarta med hjälp av mus och filmklipp

publicerad 17 april 2025
– Av Redaktionen

Med hjälp av en mus som fick titta på olika filmklipp, från bland annat The Matrix, har forskare skapat den största funktionella 3D-kartan över en del av en däggdjurshjärna någonsin. Den högupplösta kartan innehåller mer än 200 000 hjärnceller.

Tankar, känslor, tal och rörelser styrs av neuroner i hjärnan som skickar signaler via axoner, dendriter och synapser. Men hur nätverk av nervceller samverkar – och hur störningar i dessa kopplingar kan bidra till sjukdomar som Alzheimers eller autism – är ännu inte fullständigt kartlagt.

Du kan ställa upp tusen hypoteser om hur hjärncellerna kan göra sitt jobb, men du kan inte testa hypoteserna om du inte vet det kanske mest grundläggande – hur cellerna är kopplade till varandra, säger Clay Reid, forskare vid Allen Institute, till CBC.

I ett nytt projekt, som presenteras i totalt åtta studier av ett globalt team med över 150 forskare, vill man ta ännu ett steg framåt i hjärnforskningen genom att kartlägga delar av en mushjärna. Under två timmar fick musen titta på olika klipp från filmer, bland annat från The Matrix, och sedan lyckades forskare kartlägga celler i en kubikmillimeter av musens hjärnvävnad och genom det skapa en högupplöst 3D-karta. Den innehåller över 200 000 hjärnceller, varav omkring 82 000 är neuroner.

Den tidigare mest detaljerade kartan över en människohjärna innehåller 16 000 neuroner.

Som att titta på ”nattens stjärnor”

Den nya kartan fångar också aktiviteten hos tiotusentals nervceller som avfyrar signaler och interagerar med varandra för att bearbeta visuell information. Resultaten ”är verkligen fantastiskt vackra”, säger Forrest Collman, neurovetare vid Allen Institute, som är medförfattare till studien.

När man tittar på det får man verkligen en känsla av vördnad inför komplexiteten i hjärnan som är väldigt lik den när man tittar upp på nattens stjärnor, säger han till Nature.

Forskarna kallar projektet ett nytt grundläggande steg inom hjärnforskningen och tror att tekniken som utvecklats kan bli användbar för att identifiera störningar i hjärnan. Nästa steg är att kartlägga en hel mushjärna.

Den teknik som utvecklats i det här projektet kommer att ge oss vår första chans att verkligen identifiera någon form av onormalt mönster av konnektivitet som ger upphov till en störning, säger Sebastian Seung, neurovetare och datavetare från Princeton, en av studiens ledande forskare.

Sök

NYHETER

HÄLSA & MÅ BRA

SOCIALA MEDIER

Ta del av vårt nyhetsbrev!

© Värmlandsbygden 2025.