ANNONS:

Charlotte gillar mångfalden

Uppdaterad 19 maj 2020, Publicerad 7 maj 2020 – av Värmlandsbygden
5 min läsning

ARVIKA (VB)

”Att vara präst är fantastiskt.”
Det spontana uttalandet kommer från Charlotte Mackenrott. Många känner henne som prästen Charlotte och sedan 8 mars 2020 också som nya kyrkoherden i Arvika pastorat.


Det är riktigt länge nu som Charlotte haft sitt hem på den värmländska landsbygden och hon har trivts från första dagen. Här har även de båda sönerna haft förmånen att växa upp.
Livskamraten tillika maken Carl träffade hon redan under studieåren. Vid sidan av sitt eget arbete inom Svenska kyrkan delar hon flera av sina intressen med sin man. Ett intresse är att vårda de kära hönsen.
Fåglar är ett speciellt intresse inom familjen Mackenrott, kan nämnas.
– Just idag kläcktes faktiskt vår första lilla kyckling, tillkännager Charlotte vid mötet med Värmlandsbygden.

Det råder ingen tvekan om stoltheten i hennes röst. Den dunförsedde lille krabaten kommer att få det hur bra som helst blir den omedelbara tanken.
Charlotte som privatperson och Charlotte som präst verkar inte skilja sig särskilt mycket åt rollmässigt. Det är uppenbart att värnandet om människor och djur är en naturlig känsla hos henne, en självklarhet.
”Jag är initiativrik och ganska drivande av mig men på samma gång inlyssnande”.
Så inleder hon fortsättningen av samtalet.
– Som kyrkoherde ser jag naturligtvis fram emot en utveckling av pastoratet.
Med entusiasm talar hon om de nuvarande nio församlingarna och om de elva kyrkorna
som finns till för oss.
– Det är viktigt med firandet av gudstjänst, understryker hon. Viktigt är också att
arbetslaget i en församling fungerar bra.

Varje församling måste få ha sin egen identitet, klargör Charlotte i sammanhanget.
– Samtidigt anser jag också att mångfald är viktigt, att man blandar arbetet inom
kyrkan med andra livsuppgifter.
”Att vara präst är fantastiskt”, anförtror Charlotte som förut hade sin tjänst i Glava församling under en lång period.
– I en landsortsförsamling blir man en familjepräst. Man blir delaktig i både glädje och sorg hos familjerna som bor där.

Charlotte gläder sig över de numera vuxna sönernas uppväxt på landsbygden. Äldste sonen studerar till präst och läser så mycket det går på distans.
– Det är roligt om unga har möjlighet att bli kvar på sin landsbygd, kommenterar hon.
Familjen Mackenrott bor praktiskt taget granne med Glaskogen och det är i omgivningarna
där som Charlotte ofta odlar sitt naturintresse.
Att odla står här för att ta vara på och ge näring åt något bra. För övrigt strävar Charlotte med att odla grönt därhemma. ”I alla fall så gott det går” enligt hennes egen utsaga.

Vilka andra intressen har Du?
– Förutom de sociala kontakterna och att vara ute i naturen går jag gärna på teater, lyssnar på musik och läser böcker.
Berätta om din bakgrund och hur du hamnade i Värmland.
– Jag har svenskt ursprung på mammas sida och tyskt på pappas. Från två månaders ålder till dess jag var tio år växte jag upp i Tyskland. Resten av uppväxten var i Sverige, som jag mest räknar som hemland.
Informationen säger att du är 53 år vid det här laget.
– Jo, det stämmer, ler Charlotte och fortsätter berättandet:
– Senare som ung bodde jag i Stockholm i flera år, bland annat under gymnasietiden. Universitetstiden var i Uppsala. Där träffade jag Carl under en fest på Värmlands Nation.
Carl som är värmlänning väntade på att få flytta hem till Värmland igen, lyder Charlottes komplettering.
En längtan till Värmland styrde således valet av boendeort.
– Jag hade hittat min man i värmlänningen och tillsammans fann vi vårt hus i Glava.
Nu rustar paret även upp en gammal släktgård i Treskog.
– Fritidsbostaden har blivit ett pågående framtidsprojekt.

Tidigare har Charlotte även haft tjänsten som kyrkoherde i Glava församling och hon har haft en tjänst på stiftskansliet i Karlstad.
– Vid tillfället då jag sökte kyrkoherdetjänsten i Arvika pastorat var jag pastoratets biträdande kyrkoherde.
Nu har hon trätt in i sin nya roll och hon formligen brinner för jobbet. ”Brinner för” är det beskrivande uttrycket hon själv väljer.
– Vi måste jobba för att samverka på fler arenor utanför kyrkans område, så som vi gör med exempelvis sjukhus och skola.

Arvika pastorat är stort i sin helhet med två stora ingående församlingar. Landsbygdsförsamlingarna är dock relativt små.
– För att varje församling ska kunna behålla sin egen kultur krävs det goda samarbetet.
Vilka personliga egenskaper har du nytta av i ditt yrke?
– Att jag tycker om människor, svarar Charlotte genast. Jag utgår från att se det goda hos var och en som jag möter.
Två frågor som gäller livsinriktningen återstår.
Hur har din tro uppkommit och hur har den blivit så stark?
– Jag blev oerhört intresserad av trosfrågor, av Gud och gudstjänstliv under min egen konfirmationsläsning.
Charlotte blickar bakåt i åren till perioden som sporrade henne att studera till präst.
– Men kanske kommer tron delvis hemifrån också, spånar Charlotte. Morfar och mamma tyckte kyrkan var viktig.
Kvinnliga präster som förebilder fanns inte alls under Charlottes ungdomstid. Hon har med andra ord gjort vägvalet genom att lyssna på sig själv.

Charlotte förlitar sig på bönen.
Hon ber för andra och för sig själv.
– I bönelivet ingår dagliga böner som kräver rytm.
Morgon- och kvällsbön hör till Charlottes goda, närande vanor.
– Vi bör se till att ”odla” dessa vanor. Börja dagen med Gud och lämna dagen hos Gud.
Bönen gör människan Charlotte trygg. Den inger livsmod och bereder en stabil grund att utgå ifrån i jobb och privat.

Under en dag kan förvisso Charlotte Mackenrotts roller växla och till och med mynna i en mångfald av uppgifter. Fast det är bara som det ska. Den här dagen vet vi att omsorgen om en liten kyckling kommit till på uppgiftsraden.

LIZZIE GERD JANSON

ANNONS:

Bildtext: Charlotte Mackenrott stortrivs med sina hönor och livet som präst. Foto: CARL MACKENROTT

Noterbart: Artikeln visas här på hemsidan i sin helhet samt kan läsas i Värmlandsbygdens papperstidning fredagen den 8 maj 2020.


Prenumerera på Värmlandsbygden du också, läs mer.
Nu med 15 procent rabatt!

ANNONS:

Billerud kräver alkoholtest vid infart till bruket

Uppdaterad Igår kl 14:32, Publicerad 23 november 2025 – av Redaktionen
Genrebild.
1 min läsning

Pappersbruket Gruvön i Grums inför automatiska nykterhetskontroller vid samtliga infarter.

Hundratals fordon passerar dagligen portarna till Billeruds anläggning, allt från tunga timmertransporter till personbilar. Nu har företaget installerat ett system där grindarna endast öppnas efter att föraren blåst ett negativt alkoholtest.

ANNONS:

Anna Jansson, säkerhets- och arbetsmiljöingenjör på Billerud, ser åtgärden som ett viktigt steg.

Vi tycker att det är en jättebra idé för att säkra tryggare arbetsplats, säger hon till SVT.

Sjuåring handlade för 10 000 kronor på Apple

Uppdaterad Igår kl 14:31, Publicerad 22 november 2025 – av
1 min läsning

En värmlänning kräver att Apple betalar tillbaka över 10 000 kronor som hans sjuåriga son handlade i mobilspelet Roblox.

Mannen, som är i 35-årsåldern, har vänt sig till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, efter att Apple nekat hans krav på återbetalning.

ANNONS:

Köpen genomfördes med hjälp av Face ID, Apples system för ansiktsigenkänning. Men enligt pappan var det enbart hans ansikte som var verifierat i enheten – inte sonens.

"Deras face-id ska funka på mig, inte på min 7-årige son", skriver han i anmälan till ARN, enligt NWT.

 

Kartläggning av idrottskostnader för barn

Publicerad 18 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

En kartläggning av hur föräldrar upplever kostnader kring sina barns idrottande har nu släppts. 

I RF-SISU Värmlands rapport ”Kostnader för värmländska barns och ungdomars idrottande” har föräldrar med barn i åldrarna 7-18 år fått svara på frågor kring kostnader för sitt barns idrottande.

ANNONS:

Främst är det resor till tävlingar som kostar, och särskilt när det gäller alpina sporter som skidåkning och liknande.

Vi ser att föräldrar tycker det är värt pengarna som satsas eftersom det är en investering i barns hälsa och en meningsfull fritid, säger Stefan Wagnsson, docent i Idrottsvetenskap vid Karlstads universitet.

I Värmland ligger dock kostnaderna något lägre än resten av Sverige, enligt en annan undersökning undersökningen ”Kostar det så smakar det”.

Ny chef till Värmlands Museum

Uppdaterad 18 november 2025, Publicerad 17 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

Nuvarande museichef Åsa Halléns uppdrag kommer att avslutas hos Värmlands Museum.

Hallén har arbetat som länsmuseichef och landsantikvarie sedan 2009, men nu har museet beslutat att avsluta hennes uppdrag.

ANNONS:

Det är oklart vem som tar över rollen, men hennes sista dag blir den 14 december.

Jag har haft världens bästa uppdrag och förmånen att få arbeta med fina, smarta och kreativa medarbetare. Jag är stolt över det vi har åstadkommit tillsammans och tacksam för tiden i Värmland. Efter 16 intensiva år känns det rätt att nu lämna stafettpinnen vidare, säger Hallén i ett pressmeddelande.