lördag 19 april 2025
ANNONS:

Charlotte gillar mångfalden

publicerad 7 maj 2020
– Av Värmlandsbygden

ARVIKA (VB)

”Att vara präst är fantastiskt.”
Det spontana uttalandet kommer från Charlotte Mackenrott. Många känner henne som prästen Charlotte och sedan 8 mars 2020 också som nya kyrkoherden i Arvika pastorat.


Det är riktigt länge nu som Charlotte haft sitt hem på den värmländska landsbygden och hon har trivts från första dagen. Här har även de båda sönerna haft förmånen att växa upp.
Livskamraten tillika maken Carl träffade hon redan under studieåren. Vid sidan av sitt eget arbete inom Svenska kyrkan delar hon flera av sina intressen med sin man. Ett intresse är att vårda de kära hönsen.
Fåglar är ett speciellt intresse inom familjen Mackenrott, kan nämnas.
– Just idag kläcktes faktiskt vår första lilla kyckling, tillkännager Charlotte vid mötet med Värmlandsbygden.

Det råder ingen tvekan om stoltheten i hennes röst. Den dunförsedde lille krabaten kommer att få det hur bra som helst blir den omedelbara tanken.
Charlotte som privatperson och Charlotte som präst verkar inte skilja sig särskilt mycket åt rollmässigt. Det är uppenbart att värnandet om människor och djur är en naturlig känsla hos henne, en självklarhet.
”Jag är initiativrik och ganska drivande av mig men på samma gång inlyssnande”.
Så inleder hon fortsättningen av samtalet.
– Som kyrkoherde ser jag naturligtvis fram emot en utveckling av pastoratet.
Med entusiasm talar hon om de nuvarande nio församlingarna och om de elva kyrkorna
som finns till för oss.
– Det är viktigt med firandet av gudstjänst, understryker hon. Viktigt är också att
arbetslaget i en församling fungerar bra.

Varje församling måste få ha sin egen identitet, klargör Charlotte i sammanhanget.
– Samtidigt anser jag också att mångfald är viktigt, att man blandar arbetet inom
kyrkan med andra livsuppgifter.
”Att vara präst är fantastiskt”, anförtror Charlotte som förut hade sin tjänst i Glava församling under en lång period.
– I en landsortsförsamling blir man en familjepräst. Man blir delaktig i både glädje och sorg hos familjerna som bor där.

Charlotte gläder sig över de numera vuxna sönernas uppväxt på landsbygden. Äldste sonen studerar till präst och läser så mycket det går på distans.
– Det är roligt om unga har möjlighet att bli kvar på sin landsbygd, kommenterar hon.
Familjen Mackenrott bor praktiskt taget granne med Glaskogen och det är i omgivningarna
där som Charlotte ofta odlar sitt naturintresse.
Att odla står här för att ta vara på och ge näring åt något bra. För övrigt strävar Charlotte med att odla grönt därhemma. ”I alla fall så gott det går” enligt hennes egen utsaga.

Vilka andra intressen har Du?
– Förutom de sociala kontakterna och att vara ute i naturen går jag gärna på teater, lyssnar på musik och läser böcker.
Berätta om din bakgrund och hur du hamnade i Värmland.
– Jag har svenskt ursprung på mammas sida och tyskt på pappas. Från två månaders ålder till dess jag var tio år växte jag upp i Tyskland. Resten av uppväxten var i Sverige, som jag mest räknar som hemland.
Informationen säger att du är 53 år vid det här laget.
– Jo, det stämmer, ler Charlotte och fortsätter berättandet:
– Senare som ung bodde jag i Stockholm i flera år, bland annat under gymnasietiden. Universitetstiden var i Uppsala. Där träffade jag Carl under en fest på Värmlands Nation.
Carl som är värmlänning väntade på att få flytta hem till Värmland igen, lyder Charlottes komplettering.
En längtan till Värmland styrde således valet av boendeort.
– Jag hade hittat min man i värmlänningen och tillsammans fann vi vårt hus i Glava.
Nu rustar paret även upp en gammal släktgård i Treskog.
– Fritidsbostaden har blivit ett pågående framtidsprojekt.

Tidigare har Charlotte även haft tjänsten som kyrkoherde i Glava församling och hon har haft en tjänst på stiftskansliet i Karlstad.
– Vid tillfället då jag sökte kyrkoherdetjänsten i Arvika pastorat var jag pastoratets biträdande kyrkoherde.
Nu har hon trätt in i sin nya roll och hon formligen brinner för jobbet. ”Brinner för” är det beskrivande uttrycket hon själv väljer.
– Vi måste jobba för att samverka på fler arenor utanför kyrkans område, så som vi gör med exempelvis sjukhus och skola.

Arvika pastorat är stort i sin helhet med två stora ingående församlingar. Landsbygdsförsamlingarna är dock relativt små.
– För att varje församling ska kunna behålla sin egen kultur krävs det goda samarbetet.
Vilka personliga egenskaper har du nytta av i ditt yrke?
– Att jag tycker om människor, svarar Charlotte genast. Jag utgår från att se det goda hos var och en som jag möter.
Två frågor som gäller livsinriktningen återstår.
Hur har din tro uppkommit och hur har den blivit så stark?
– Jag blev oerhört intresserad av trosfrågor, av Gud och gudstjänstliv under min egen konfirmationsläsning.
Charlotte blickar bakåt i åren till perioden som sporrade henne att studera till präst.
– Men kanske kommer tron delvis hemifrån också, spånar Charlotte. Morfar och mamma tyckte kyrkan var viktig.
Kvinnliga präster som förebilder fanns inte alls under Charlottes ungdomstid. Hon har med andra ord gjort vägvalet genom att lyssna på sig själv.

Charlotte förlitar sig på bönen.
Hon ber för andra och för sig själv.
– I bönelivet ingår dagliga böner som kräver rytm.
Morgon- och kvällsbön hör till Charlottes goda, närande vanor.
– Vi bör se till att ”odla” dessa vanor. Börja dagen med Gud och lämna dagen hos Gud.
Bönen gör människan Charlotte trygg. Den inger livsmod och bereder en stabil grund att utgå ifrån i jobb och privat.

Under en dag kan förvisso Charlotte Mackenrotts roller växla och till och med mynna i en mångfald av uppgifter. Fast det är bara som det ska. Den här dagen vet vi att omsorgen om en liten kyckling kommit till på uppgiftsraden.

LIZZIE GERD JANSON

Bildtext: Charlotte Mackenrott stortrivs med sina hönor och livet som präst. Foto: CARL MACKENROTT

Noterbart: Artikeln visas här på hemsidan i sin helhet samt kan läsas i Värmlandsbygdens papperstidning fredagen den 8 maj 2020.


Prenumerera på Värmlandsbygden du också, läs mer.
Nu med 15 procent rabatt!

ANNONS:

Forskare skapar unik hjärnkarta med hjälp av mus och filmklipp

publicerad 17 april 2025
– Av Redaktionen

Med hjälp av en mus som fick titta på olika filmklipp, från bland annat The Matrix, har forskare skapat den största funktionella 3D-kartan över en del av en däggdjurshjärna någonsin. Den högupplösta kartan innehåller mer än 200 000 hjärnceller.

Tankar, känslor, tal och rörelser styrs av neuroner i hjärnan som skickar signaler via axoner, dendriter och synapser. Men hur nätverk av nervceller samverkar – och hur störningar i dessa kopplingar kan bidra till sjukdomar som Alzheimers eller autism – är ännu inte fullständigt kartlagt.

Du kan ställa upp tusen hypoteser om hur hjärncellerna kan göra sitt jobb, men du kan inte testa hypoteserna om du inte vet det kanske mest grundläggande – hur cellerna är kopplade till varandra, säger Clay Reid, forskare vid Allen Institute, till CBC.

I ett nytt projekt, som presenteras i totalt åtta studier av ett globalt team med över 150 forskare, vill man ta ännu ett steg framåt i hjärnforskningen genom att kartlägga delar av en mushjärna. Under två timmar fick musen titta på olika klipp från filmer, bland annat från The Matrix, och sedan lyckades forskare kartlägga celler i en kubikmillimeter av musens hjärnvävnad och genom det skapa en högupplöst 3D-karta. Den innehåller över 200 000 hjärnceller, varav omkring 82 000 är neuroner.

Den tidigare mest detaljerade kartan över en människohjärna innehåller 16 000 neuroner.

Som att titta på ”nattens stjärnor”

Den nya kartan fångar också aktiviteten hos tiotusentals nervceller som avfyrar signaler och interagerar med varandra för att bearbeta visuell information. Resultaten ”är verkligen fantastiskt vackra”, säger Forrest Collman, neurovetare vid Allen Institute, som är medförfattare till studien.

När man tittar på det får man verkligen en känsla av vördnad inför komplexiteten i hjärnan som är väldigt lik den när man tittar upp på nattens stjärnor, säger han till Nature.

Forskarna kallar projektet ett nytt grundläggande steg inom hjärnforskningen och tror att tekniken som utvecklats kan bli användbar för att identifiera störningar i hjärnan. Nästa steg är att kartlägga en hel mushjärna.

Den teknik som utvecklats i det här projektet kommer att ge oss vår första chans att verkligen identifiera någon form av onormalt mönster av konnektivitet som ger upphov till en störning, säger Sebastian Seung, neurovetare och datavetare från Princeton, en av studiens ledande forskare.

Varg simmade mot fiskare i Bysjön

publicerad 9 april 2025
– Av Redaktionen

När Marcus Norman var ute på en lugn fisketur i Bysjön fick han plötsligt oväntat sällskap – av en simmande varg.

Händelsen, som inträffade vid Södra By utanför Åmotfors under måndagen, fångades på film.

Man kommer antagligen aldrig få vara med om det igen, säger Marcus Norman till SVT.

Det var när han fick syn på vargen på land som situationen tog en oväntad vändning. Djuret gick ner i vattnet och började simma – rakt mot båten.

Mötet blev kort, men minnesvärt – och nu sprids Marcus filmklipp i sociala medier.

Värmland får årets första värmebölja

publicerad 31 mars 2025
– Av Redaktionen

Årets första värmebölja väntas rulla in över Värmland under den första aprilveckan, med temperaturer som tillfälligt når sommarlika nivåer.

Enligt SMHI:s meteorolog Linnea Rehn Wittskog inleds veckan med soligt men svalt väder. Under måndagen väntas temperaturer runt tio grader, följt av en kall natt.

På tisdagen stiger temperaturen markant och kan nå upp till 14–15 grader, medan onsdagen ser ut att bli veckans varmaste dag med upp till 17 grader.

Vi får tillfälligt sommarlika temperaturer, som för säsongen är mycket varmare, säger hon till NWT.

Värmen håller i sig lokalt även under torsdagen, men därefter drar kallare luft in. Fredagen väntas ge 7–8 grader, lördagen något kallare, medan söndagen kan bjuda på en liten temperaturökning.

Bojkott mot matjättarna efter stigande priser

publicerad 18 mars 2025
– Av Redaktionen

Efter att matpriserna ökat med nästan fyra procent i februari sprids nu en uppmaning på sociala medier att bojkotta de stora livsmedelskedjorna under veckan.

Matpriserna fortsätter att stiga, och nu uppmanas konsumenter att avstå från att handla i de större matbutikerna under en vecka. Syftet är att protestera mot de höga priserna och sätta press på livsmedelskedjorna.

I Karlstad deltar Katarina Gren och Henrik Lundén att i bojkotten.

Vi vill vara med för att reagera på att det inte är okej. Inte bara för oss utan också för barnfamiljer, pensionärer och andra grupper som haft det jättetufft, säger Katarina Gren till NWT.

Samtidigt är vissa tveksamma till bojkotten. Karlstadsbon Leo Tapper anser att initiativet kan vara bra, men är osäker på om det kommer att ha någon effekt.

Jag bojkottar inte bojkotten, men jag kommer nog inte att delta fullt ut i alla fall. Jag har inte planerat och handlat efter det.

Sök

NYHETER

HÄLSA & MÅ BRA

SOCIALA MEDIER

Ta del av vårt nyhetsbrev!

© Värmlandsbygden 2025.