ANNONS:

Budskap lättvinklade till EU

Uppdaterad 31 maj 2019, Publicerad 31 maj 2019 – av Dennis Johansson
4 min läsning

CENTERSPALTEN (VB)

Med valet till EU- parlamentet avklarat kan vi se tillbaka på en valrörelse som delvis handlade om EU, men som i ärlighetens namn till största del var inrikespolitiska budskap lättvinklade till EU.

ANNONS:

Intresset för vad som egentligen händer i Bryssel och EU:s beslutsprocesser är lika lågt som vanligt precis som våra kunskaper om en av världens viktigaste demokratiska institutioner. För att vara ärlig, hur många kan räkna upp EU:s fyra friheter? Jag var själv tvunget att googla, rätt svar är: fri rörlighet för varor, fri rörlighet för tjänster, fri rörlighet för personer (inbegriper fri rörlighet för arbetstagare) och fri rörlighet för kapital.
Eftersom jag själv tycker att jag är hyffsat allmänbildad så är det ett streck, IG eller F beroende på vilken betygsskala men känner sig hemma i. Att fler uppenbarligen är i samma situation som jag, både väljare och vissa kandidater, gör att debatten om EU inte får den höjd den förtjänar.
Att vi exempelvis plötsligt fick partier som vill använda EU som en hävstång för att bygga kärnkraftverk (eller som man säger, forska på ny teknik) är både väntat och obegripligt. Historielösheten när man motiverar kärnkraft med att det är klimatneutralt och en ren energikälla är häpnadsväckande.
Argument som ”att vi inte ska ladda elbilar med kolkraft” är helt korrekt, men inget blir bättre av att vi fyller batteriet med mer kärnkraft. Både Fukushima och Tjernobyl är väl tydliga exempel på det? Fast för vissa inte, som väl menar att svenska ingenjörer är vassare än andra. Ny teknik löser säkerheten säger man. Men när Japan, som väl vi får erkänna som en teknologisk stormakt, inte klara en 100% säkerhet. Vad tala för att det ens går att uppnå. Etablerade teknikföretag som Boeing visar med tragisk tydlighet att teknologiutveckling inte ger 100% säkra produkter, inte ens 2019.
Så visst kan man tanka elbilen med kärnkraft men tänk på att i Pripjat (Tjernobyl) finns inga bilköer, dom avskaffades 1986.
Önskan om att det fanns en enkel lösning för att lösa ett komplext problem som klimatet är begripligt. Att hitta en (smärtfri)problemlösning som löser alla andra problem, känner vi igen det?
Den klassiska populismens retorik, det finns bara ett problem och det ska vi lösa med ett alexanderhugg. Så fungerar inte verkligheten och definitivt inte kampen mot klimatförändringar.
När det gäller ny kärnkraft är det tveksamt om nya anläggningar ens hinner bli klara innan tidsfristen för att minska utsläppen är över. Det omstridda kärnkraftverket i Pyhäjoki i mellersta Finland har skapat en helt ny standard för begreppet försenat. Reaktorn kanske kan vara klar till 2028.
För att klara klimatet behöver vi en bukett av åtgärder och handlingar. Vissa på individnivå – många på vilket sätt vi producerar och konsumerar varor och tjänster.
Att klara klimatet är utan tvekan vår svåraste och mest prioriterade fråga, men ska vi klara utmaningen måste våra styrande tänka mer som centerpartister och mindre som blockpolitiker.
Vi behöver, för att använda en god beprövade tanke, mer decentraliserade lösningar.
Närproducerade varor och tjänster har trots allt mindre miljöpåverkan än långt bort producerat.
Utmaningen är att kapa populismen i klimatpolitiken och hitta en väg som fler accepterar. Tyvärr har vi en stor grupp, företrädesvis män, som röstar mot mångfald och förnekar klimatet.
Den minst sagt polariserade debatten om Greta Thunberg visar på en avgrund. Att en skolstrejkande tjej kan bli ett rött skynke för en arme av arga medelålders män i sociala medier, är ett pedagogiskt misslyckande.
Här måste vi som vill använda ny teknik och utveckling ta större plats, vi som vill att Sverige ska visa att tillväxt och minskade utsläpp kan gå hand i hand. Att ekonomisk tillväxt och fler jobb, kan gå hand i hand med minskade utsläpp.

JENS ÖSTERGREN
Regionpolitiker (C)

Publicerades i Värmlandsbygdens papperstidning den 31 maj 2019
Försäljningsställen (lösnummer)
Prenumerationserbjudande

ANNONS:

Nattpatrull i Kil larmar om ohållbar arbetssituation

Publicerad 16 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

Fyra anställda ska täcka hela kommunens nattarbete. Nu vittnar medarbetare om stress, sjukskrivningar och äldre som får vänta i timmar.

Nattpatrullen i Kil består av fyra personer som arbetar mellan klockan 21 och 07. De ska under den tiden genomföra både planerade besök och åka på larm över hela kommunen. Men enligt personalen räcker inte bemanningen till.

ANNONS:

Vi är för få, vi har många larm. Som mest har vi haft 62 besök på en natt, sade Anna Szakal, som arbetat på nattpatrullen i många år, till SVT.

Bemanningen baseras på antalet brukare och deras behov, enligt enhetschef Anna Norling. Sedan 2023 använder kommunen mobilappen LMO för att mäta tiden hos de äldre. Personalen anser dock att appen är missvisande och menar att situationen blivit ohållbar - något som fått en hel del att sluta.

Region Värmland återinför julgåvor efter två år

Publicerad 14 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

Region Värmland återinför julgåvor till sina 8 000 anställda efter att ha avstått de senaste två åren. Den förbättrade ekonomin med ett väntat överskott på 402 miljoner kronor gör att traditionen nu kan återupptas.

Beslutet att stryka julgåvorna under 2023 och 2024 var en del av regionens åtgärdspaket för att få ekonomin i balans.

ANNONS:

Orsaken till att vi inte gett julgåva de senaste två åren har inte handlat om att vi inte vill visa uppskattning. Det har handlat om att vi haft en ekonomisk verklighet där vi varit tvungna att vända på alla stenar, sade regiondirektör Peter Bäckstrand till NWT.

Den största enskilda sparåtgärden var en minskning av antalet anställda. Nu visar de senaste ekonomiska rapporterna en kraftig vändning med ett överskott som är mer än dubbelt så stort som tidigare prognoser.

Kostnaden för att återinföra julgåvorna beräknas till mellan 4,5 och 5 miljoner kronor. Varje anställd kan få en gåva värd upp till 550 kronor inklusive moms, enligt Skatteverkets regler.

Varje verksamhet inom regionen får själv bestämma hur gåvan ska utformas – det kan vara gemensamma julbord eller fysiska presenter.

Så ska barnafödandet öka i Värmland

Uppdaterad 14 november 2025, Publicerad 13 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

Värmlands borgerliga allians föreslår att Region Värmland ska dubblera antalet offentligt finansierade provrörsbefruktningar och börja erbjuda syskonförsök. Bakom förslaget ligger både jämlikhetsargument och en vilja att stärka befolkningstillväxten i länet.

Region Värmland erbjuder i dag maximalt tre provrörsbefruktningar för par och ensamstående utan gemensamma barn. Vill man ha fler behandlingsförsök eller skaffa ett syskon måste man söka privat vård, vilket många inte har råd med.

ANNONS:

Enligt 1177 drabbas 10–15 procent av befolkningen av ofrivillig barnlöshet.

Nu har Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna lämnat in en motion där de föreslår att regionen ska bekosta upp till sex IVF-försök samt införa regionfinansierade syskonförsök.

Man ska ha rätt att bilda familj och rent krasst måste vi kunna lösa den demografiska utmaningen. Vi behöver långsiktigt stärka vår befolkningstillväxt, vi behöver fler barn, sade Sara Gunnarsson (L), regionråd till NWT.

Rättegång om misshandel på Lundsberg

Publicerad 11 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

Rättegången mot fem elever vid Lundsbergs skola som åtalas för misshandel inleddes på måndagen i Värmlands tingsrätt. Både åklagare och försvar pekar på skolans hierarkiska poängsystem och traditioner som orsak till händelserna.

Händelserna inträffade i januari i år när de fem åtalade ska ha tagit sig in i andra elevers rum och utsatt dem för misshandel genom slag och bältesrapp. Enligt åklagarens beskrivning var övergreppen en hämnd för ett "rap battle" som ägde rum dagen innan, där yngre elever framfört kränkande raptexter riktade mot äldre elever.

ANNONS:

Åtalet omfattar totalt tolv punkter, däribland misshandel och grovt hemfridsbrott. Samtliga åtalade nekar till brott.

Under den första rättegångsdagen beskrevs ett poängsystem som finns på internatskolan. Systemet baseras på elevernas ålder och antalet terminer de gått på Lundsberg. De med högre poäng har bestämmanderätt över elever med lägre poäng, och den som inte lyder förlorar sina poäng och därmed sin status.

Det är en väldigt sluten värld. En sluten värld där elever gör saker som man, som jag har förstått det, alltid gjort på den här skolan, säger hon till SVT.