Du är lite uttråkad, surfar runt på Facebook och ser ett quiz (frågesport) eller nån annan tjänst som verkar lite kul som tidsfördriv. Klickar på en länk och går vidare, fyller i de efterfrågade uppgifterna eller svarar på någon fråga. Blir besviken på att det inte var roligare än så och går tillbaka till Facebook.
Någonstans på vägen har ett minimalt budskap förmedlats. Gärna långt ner på sidan så att du aldrig sett det. Men det fanns där. Därmed har du godkänt att faktureras 398 kronor för ”tjänsten” du använt.
Det är inte lätt att i efterhand hävda att du blivit lurad. Det säljande företaget kan visa att de minsann har upplyst dig om att tjänsten kostade pengar, även om det var gjort på ett sådant sätt att det är uppenbart att man inte ska se det.
Det lönar sig ändå att bråka. För företagen vill inte ha uppmärksamhet för sina metoder. Därför är det inte ovanligt att de visar ”god vilja” gentemot dem som bråkar och stryker fakturan. De vill så länge som möjligt kunna fortsätta jobba under sitt företagsnamn innan de byter. För så fungerar det. När de hamnat på Svensk Handels svarta lista och det sprider sig att affärsidén är att vilseleda och bluffa, byter de namn. Och fortsätter precis som förut.
Eva Bofride (C)
Fortsättning publicerad i papperstidningen 20150430