ANNONS:

Bäckström ”krigar” för försvaret

Uppdaterad 24 maj 2020, Publicerad 22 maj 2020 – av Dennis Johansson
4 min läsning

TVETA (VB)

– Sverige har ett svagt civilförsvar, det ska vi ändra på, säger Daniel Bäckström (C).
Värmlandsbygdens läsare får en unik inblick i en av de värmländska toppolitikernas vardag.

ANNONS:

Väster om Säffle, vid Vänern, ligger Tveta med sina drygt 650 invånare. Där bygger den svenska Försvarsmakten sin framtid.
Nej, riktigt så är det inte – men nästan.

Den värmländske populäre riksdagsmannen Daniel Bäckström (C), gruppetta i försvarsutskottet och därmed raka motparten till inrikesministern Mikael Damberg (S) och försvarsminister Peter Hultqvist (S), bor och vilar upp sig i Tveta mellan de hårda förhandlingarna i Stockholm.
– Just nu är det mycket försvar på agendan och det är tuffa tag i förhandlingarna inför ett nytt försvarsbeslut, förtydligar Bäckström.

Värmlänningen fanns med redan när försvarsberedningen startade för tre år sedan och har med hjälp av sin kunskap och tiden skaffat sig en aktningsfull position i riksdagshuset.
– Jag är öppen med att det är slitigt men samtidigt oerhört intressant. Och visst ringer Hultqvist ganska ofta för att förankra och diskutera saker.

Tillsammans med Liberalerna sitter Centerpartiet med den avgörande rösten till regeringen i budgetförhandlarna - så Daniel Bäckströms röst väger tungt.
– Nu har vi direkt påverkan på regeringens politik, klargör han.
När det gäller försvarspolitiken är det främst två delar förhandlingarna i försvarsberedningen handlar om; det militära samt hela det civila försvaret.

Hela försvaret har fått ökat anslag med fem miljarder kronor per år till och med år 2025, sammanlagt 25 miljarder kronor i ramhöjning. En ökning av försvarsekonomin med cirka 40 procent, men trots det finns stora utmaningar – pengarna räcker inte.
– Mycket har blivit dyrare. Det räcker att kika tio år tillbaka. Därför handlar mycket av förhandlingarna om innehållet för pengarna, berättar Bäckström och fortsätter:
– Dessutom diskuterar vi en fortsättning efter femårsperioden. Centerpartiet vill se ytterligare fem miljarder kronor per år även 2026 och 2027.
Bäckström har alltid de lokala tankarna med sig och menar att skulle förhandlingarna leda till ytterligare medel för åren 2026 till och med 2030 kan det bli en återetablering av artilleriet i Kristinehamn.
– Regementsstrukturen ska växa och en återetablering i Kristinehamn skulle vara militärstrategiskt viktigt för att utveckla försvarsförmågan även i västra Svealand.
Den värmländske riksdagsmannen menar på att försvarets utveckling kommer ta många år.

Andra delen, hela det civila försvaret, monterades, enligt Bäckström, ned helt under 1990-talet och det handlar krasst om vad samhället ska göra när det blir högre beredskap och krig.
– För mig och för Centerpartiet är detta oerhört viktiga frågor. Vi är nu utsatta för en mycket allvarlig global kris i och med covid-19 och det sätter hela landet på prov, förklarar Daniel Bäckström och syftar bland annat på utsattheten inom sjukvården men även inom en rad andra områden.
– Jordbruket. Produktionen av mat. Som det är i dag importerar Sverige mer än 50 procent mat och det är en stor säkerhetspolitisk risk, säger Bäckström och fortsätter:
– Vi behöver försörjningstrygghet i Sverige. När pandemin bröt ut stängde till exempel länder i Europa sina gränser, vilket bland annat innebar att olika nationer höll på mediciner och vårdutrustning som vi i Sverige var i behov av.

Att Sverige saknar reserver och har sårbarheter inom många delar/områden kan kunniga Daniel Bäckström rada upp exempel på, till exempel sjukvård, livsmedel, transport, el, infrastruktur och IT-säkerhet.
– Från Ryssland importerar vi en stor andel olja, och flera verksamheter saknar reservkraft och vi är därmed mycket sårbara, förtydligar han och tillägger:
– Vattenfrågan. I många svenska orter finns ett till två vattenverk, vad sker när ett av dem eller båda slås ut, hur påverkar det oss.
Det är med andra ord tunga saker som det förhandlas om inom försvarsberedningen – med Bäckström på plats.

Behöver vi vara direkt oroliga för ett väpnat krig i Sverige?
– Det vi gör är att vi rustar och förbereder oss för krig. Som läget är i världen i dag kan vi inte utesluta att ett väpnat angrepp kan komma, förklarar Bäckström och syftar bland annat på att reseavståndet mellan Stockholm och Ukraina endast är tio minuter längre bort än Bryssel.
– Sverige gör klokt i att ha en tröskeleffekt, det ska inte vara lätt att ta oss. Världen ser inte ut som den gjorde för tio år sedan.

Frågorna är många och den värmländske riksdagsmannen är mitt i smeten, som han själv uttryckte det.
– Jag tycker frågorna är intressanta och att dessutom ha påverkansmöjligheter är viktigt och spännande, säger han.
Mellan de tuffa förhandlingarna vilar Daniel Bäckström upp sig på sin gård hemma i Tveta.
– Hästarna, snickra och jaga ger mig fysisk träning och vila.

DENNIS JOHANSSON HALL
dennis.johansson@vby.se

BILDTEXT, ÖVERSTA BILDEN:
Värmländske riksdagsmannen Daniel Bäckström (C) sitter i tuffa budgetförhandlingar i försvarsfrågor med både försvarsministern och inrikesministern. Foto: CENTERPARTIET


Noterbart: Artikeln visas här på hemsidan i sin helhet samt kan läsas i Värmlandsbygdens papperstidning fredagen den 22 maj 2020.

Prenumerera på Värmlandsbygden du också, läs mer.
Nu med 15 procent rabatt!

ANNONS:

Kartläggning av idrottskostnader för barn

Publicerad 18 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

En kartläggning av hur föräldrar upplever kostnader kring sina barns idrottande har nu släppts. 

I RF-SISU Värmlands rapport ”Kostnader för värmländska barns och ungdomars idrottande” har föräldrar med barn i åldrarna 7-18 år fått svara på frågor kring kostnader för sitt barns idrottande.

ANNONS:

Främst är det resor till tävlingar som kostar, och särskilt när det gäller alpina sporter som skidåkning och liknande.

Vi ser att föräldrar tycker det är värt pengarna som satsas eftersom det är en investering i barns hälsa och en meningsfull fritid, säger Stefan Wagnsson, docent i Idrottsvetenskap vid Karlstads universitet.

I Värmland ligger dock kostnaderna något lägre än resten av Sverige, enligt en annan undersökning undersökningen ”Kostar det så smakar det”.

Ny chef till Värmlands Museum

Uppdaterad 18 november 2025, Publicerad 17 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

Nuvarande museichef Åsa Halléns uppdrag kommer att avslutas hos Värmlands Museum.

Hallén har arbetat som länsmuseichef och landsantikvarie sedan 2009, men nu har museet beslutat att avsluta hennes uppdrag.

ANNONS:

Det är oklart vem som tar över rollen, men hennes sista dag blir den 14 december.

Jag har haft världens bästa uppdrag och förmånen att få arbeta med fina, smarta och kreativa medarbetare. Jag är stolt över det vi har åstadkommit tillsammans och tacksam för tiden i Värmland. Efter 16 intensiva år känns det rätt att nu lämna stafettpinnen vidare, säger Hallén i ett pressmeddelande.

Nattpatrull i Kil larmar om ohållbar arbetssituation

Publicerad 16 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

Fyra anställda ska täcka hela kommunens nattarbete. Nu vittnar medarbetare om stress, sjukskrivningar och äldre som får vänta i timmar.

Nattpatrullen i Kil består av fyra personer som arbetar mellan klockan 21 och 07. De ska under den tiden genomföra både planerade besök och åka på larm över hela kommunen. Men enligt personalen räcker inte bemanningen till.

ANNONS:

Vi är för få, vi har många larm. Som mest har vi haft 62 besök på en natt, sade Anna Szakal, som arbetat på nattpatrullen i många år, till SVT.

Bemanningen baseras på antalet brukare och deras behov, enligt enhetschef Anna Norling. Sedan 2023 använder kommunen mobilappen LMO för att mäta tiden hos de äldre. Personalen anser dock att appen är missvisande och menar att situationen blivit ohållbar - något som fått en hel del att sluta.

Region Värmland återinför julgåvor efter två år

Publicerad 14 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

Region Värmland återinför julgåvor till sina 8 000 anställda efter att ha avstått de senaste två åren. Den förbättrade ekonomin med ett väntat överskott på 402 miljoner kronor gör att traditionen nu kan återupptas.

Beslutet att stryka julgåvorna under 2023 och 2024 var en del av regionens åtgärdspaket för att få ekonomin i balans.

ANNONS:

Orsaken till att vi inte gett julgåva de senaste två åren har inte handlat om att vi inte vill visa uppskattning. Det har handlat om att vi haft en ekonomisk verklighet där vi varit tvungna att vända på alla stenar, sade regiondirektör Peter Bäckstrand till NWT.

Den största enskilda sparåtgärden var en minskning av antalet anställda. Nu visar de senaste ekonomiska rapporterna en kraftig vändning med ett överskott som är mer än dubbelt så stort som tidigare prognoser.

Kostnaden för att återinföra julgåvorna beräknas till mellan 4,5 och 5 miljoner kronor. Varje anställd kan få en gåva värd upp till 550 kronor inklusive moms, enligt Skatteverkets regler.

Varje verksamhet inom regionen får själv bestämma hur gåvan ska utformas – det kan vara gemensamma julbord eller fysiska presenter.