Värmlandsbygden har besökt Bodycote Värmebehandling AB i Kristinehamn, ett av dess fem företag i Sverige som har härdat ut och haft fullt upp för sina 14 anställda även under pandemin.
Företaget har gått så bra att det köptes av engelsmännen 2019 efter att ha grundats som Härdtekno 2004 och fortsatt som Driconeq 2008 med svenska ägare under hela resan. Idag har moderföretaget hela 160 företag som härdar stål till industrin i hela världen.
– Det handlar inte om ytbehandling utan att vi härdar, främst olje- och vakuumhärdar samt gasnitrerar legerade ståldetaljer. Vi har ingen egen produkt utan är mer ett tjänsteföretag som utför värmebehandling åt våra kunder och ger support vid eventuella problem, berättar metallurgen Ricard Ohlsson som jobbat i företaget sedan 2008 och i branschen hela sitt vuxna liv efter utbildning i Filipstad på dess Bergsskola.
Bodycotes lokaler behöver inte värmas upp specifikt med tanke på att det pågår jobb dygnet och året om i dess ugnar där själva härdningen sker. Det handlar om 22 elektriska ugnar med olika egenskaper och temperaturer på upp till mer än tusen grader beroende på vilken typ av härdning kunden vill ha.
– Våra kostnader för el och gas är väldigt höga och vi har drabbats hårt av den senaste tidens prisutvecklingen, berättar platschefen Mattias Calson.
– Närmaste kund och bland våra största är Albin som ligger tvärs över gatan och tillverkar mycket till fordonsindustrin. Trots att det bara är 100 meter dit gäller lastbil då vi inte får köra truck över vägen, ler Ricard lite snett och påpekar att säkerheten alltid måste gå först.
–Vi hanterar mängder av gods både in och ut varje dag och ofta är det snabba leveranser eftersom härdningen brukar vara den sista länken i tillverkningsskedjan så godset ligger inte kvar så länge.
Säkerheten är rigorös med tanke på eld, gas och värme parat med många lyft även om en hel del sköts helt automatiskt. Det finns en produktionslina med en robot som hämtar och flyttar materialet mellan de olika ugnarna enligt det recept som gäller för materialet placerat i särskilda absolut värmetåliga korgar.
– Vi programmerar roboten och ugnarna så att produktionen kan ske dygnet om, men det finns alltid någon på jour av personalen för eventuella problem, lugnar Mattias Värmlandsbygdens utsände.
För den oinvigde ser hanteringen ganska brutal ut med mycket eld vid lucköppning och ständiga gaslågor i takhöjd under skyddshuvar som eliminerar de explosiva gaser som bildas vid härdningen.
Efter härdning flyttas materialet till andra raden ugnar för anlöpning. I första raden ugnar blir materialet hårt men sprött, i den andra mindre hård och istället mer seg och precis som kunden vill ha det. Arbetsgången här är härdning i ugn, kylning i olja som finns i undre delen av ugnen, tvättning, anlöpning och så en slutkontroll i labbet.
– Vi kontrollerar i vårt labb att de rätta egenskaperna har uppnåtts , visar Ricard som även chefar där och visar utrustningen som krävs och som han utbildar operatörerna på.
Det finns olika metoder och mått att mäta hårdhet och dess djup efter härdningen. I labbet gäller måttet Vickers och i stora lokalen finns även instrument som mäter i Rockwell eller Brinell. Med varje leverans följer dokumentation för spårbarhet på alla leveranser i upp till 15 år.
– Naturligtvis finns det mängder av härdningsmetoder i olika typer av ugnar att ta till och här klarar man det mesta inklusive verktygsstål. Det enda som inte fungerar är härdning av rent järn. Det måste vara legerat med olika tillsatser, alltså vara ett stål säger denna stålman som man säger i branschen.
Arbetet ser onekligen tufft ut men efter Ricard Ohlssons 14 år blir måhända även detta arbete vardag. Fast nog var hans hund ändå jätteglad när hen fick träffa husse igen efter rundvandringen.
