Föreningen Gamla bruket i Munkfors behöver föryngra styrelsen och ingjuta liv i Gamla bruket för att göra det till ett besöksmål och en samlingsplats för en ny generation. Nu söker man med ljus och lykta efter krafter som är villiga att föra det historiska bruksarvet vidare och hjälpa till med att förvalta de 6 fastigheter som finns på området.
Gamla bruket i Munkfors utgör en väl bevarad bruksmiljö i en vacker omgivning vid den stora stora forsen i Klarälven. Här kan man vandra på vackra promenadvägar och ta del av den intressanta brukshistorien som tog sin början redan 1670. Intill bruket ligger Klarälvens högsta naturliga vattenfall och man kan även beskåda Sveriges första Martinverk som uppfördes år 1869. Martinprocessen var en smältprocess, detta var den första process som möjliggjorde smältning av järnskrot i stor skala och Martinugnen i Munkfors är förmodligen den bäst bevarade i landet. Kallvalsat kvalitetsstål från Munkfors var en världsartikel och Munkfors är idag en av få orter i landet som fortfarande lever på sin järnhantering.
Hagforsbon Gunnar Thyberg tar emot i Fröken Ruths café som är beläget i huvudbyggnaden. Gunnar är en av de numera få eldsjälar som utgör Föreningen Gamla bruket i Munkfors.
– Vi i föreningen driver Gamla brukets muséer och vår uppgift är att förvalta de gamla byggnaderna, med allt vad det innebär, samt att bevara ortens viktiga brukshistoria, berättar Gunnar. Nu är framtiden oviss för Gamla bruket i Munkfors. Det sker ingen föryngring i varken styrelsen eller i föreningen och den tiden då ideella krafter bistod med hjälp, verkar vara ett minne blott. Samtliga i styrelsen är överens om att något drastiskt nu måste hända.
– Vi som utgör den tappra lilla skara av kämpande eldsjälar börjar bli till åren komna. Därför efterlyser vi yngre förmågor, som med nya friska idéer, inspiration och kraft kan hjälpa till att utveckla verksamheten, vädjar Gunnar.
Han betonar vikten av att förvalta det historiska arvet och nu söker man alltså med ljus och lykta efter människor som vill engagera sig i området kring Gamla bruket.
– Vi önskar även få ett närmare samarbete med skolorna, det är viktigt att barn och ungdomar lär känna sin lokalhistoria. För att de ska få en chans till det, krävs det att man avsätter tid till det, menar Gunnar.
På muséet har man byggt modeller som beskriver hur man använde älvarna och sjöarna som transportleder. Pråmdragarna ersattes först 1882 med ångbåten Bylgia, men sedan tog järnvägen över.
– Kanske kunde man erbjuda turister en intressant båtfärd i syfte att följa stålets väg? Alla idéer är varmt välkomna och vi behöver nu hjälp med konstruktiv brainstorming. Att behöva lägga ner verksamheten nästa år är ett icke önskvärt scenario, det skulle dessutom innebära en ren förlust för hela orten. Vi vänder oss därför både till intresserade privatpersoner och föreningar som ser en potential i hela Gamla Bruksområdet. Med rätt människor bakom rodret kan Gamla bruket bli ett av de stora besöksmålen i Värmland. Vi välkomnar alla intressenter med öppna armar, meddelar Gunnar Thyberg.
