Efter flera års föreningsarbete blir hundrastgården i Forshaga äntligen klar. Det blir en inhängnad plats med parkering i anslutning till Sisugården. Där kommer hundarna att få springa lösa och busa och leka. Kommunen tog tid på sig innan beslutet kom om att avsätta 400 000 kronor men trots det har föreningen gått med på att skjuta upp markberedningen för att spara hälften av den summan.

Det var under hösten 2019 som några hundägare i Forshaga gick ihop och startade en Facebooksida, ”Forshaga/Deje hundrastgård”. På kommunens inrådan kallades intresserade till ett informationsmöte i oktober och därefter bildades en förening med samma namn som Facebooksidan. Lena Johansson är ordförande och sedan dess har hon och de andra i föreningen fortsatt arbetet för att hundrastgården skulle bli verklighet.
Kommunen lovade föreningen att det skulle bli verklighet bara föreningen åtog sig ansvaret att sköta om den. Den plats som föreningen tyckte bäst om blev också den plats där hundrastgården har placerats, på fältet intill Sisugården.

Men arbetet har gått långsamt framåt sedan hösten 2019. Under maj månad 2021 hade Lena möte med kommunens ansvariga.
”För att hålla ner kostnaderna har jag lovat att vi nöjer oss med det underlag som finns så behöver dom inte gräva o lägga bärlager o grus utan bara slå upp staketet. De har även lovat att komma med lite vägtrummor och dylikt så hundarna har något att leka i också. Vi kommer även att få bord o bänkar o en grillplats.”
Så skrev Lena på Facebooksidan efter det mötet. Det besked hon fick då var att beslut om hundrastgården skulle tas i kommunfullmäktige under augusti. Då trodde föreningen att rastgården skulle kunna stå klar i oktober, november 2021. Men så blev det inte heller.
”Tyvärr så har dom förhalat detta ärende en hel del. Jag blev lovad att gården skulle bli färdig i oktober men nu blir det inte förrän till våren”, meddelade Lena i slutet av oktober förra året.

I april tog kommunstyrelsen beslut om att Kommunteknik och fritidskontoret i uppdrag att utreda möjligheten att anlägga en hundrastgård. Därefter fick föreningen vänta till kommunfullmäktige i september 2021 innan beslut fattades om att avsätta 400 000 kronor till en hundrastgård vid Sisugården. Villkoret för beslutet blev som kommunen sagt att föreningen får stå för skötseln av området. I mars i år, 2022, fanns det fortfarande frågetecken och på Facebooksidan skrev Lena att föreningen gått med på att vänta med att göra i ordning marken. Det innebär att ytan i hundrastgården får vara som den är, grästäckt. Detta skulle spara 200 000 kronor.
”Annars hade vi fått vänta ännu längre på att få en rastgård. Kommunen har dragit på detta nu i mer än ett och ett halvt år och verkar nu förhala det igen. Jag skulle haft ett möte med kommunen i november för att skriva på några papper som behövs men vederbörande har inte hört av sig och inte heller svarat när jag ringt och skrivit, jag ska nu gå vidare med detta för att få någon rätsida på saker”, meddelade hon på Facebooksidan i slutet av mars i år.

Den 13 april 2022 skrevs äntligen ett avtal mellan föreningen och kommunen och vecka 17 började iordningställandet av hundrastgården. Det kommer att bli en ny infart o en parkering alldeles utanför rastgården det kommer också att bli en cykelväg.
‒ Vi blev lovade 70 gånger 40 meter, men som det ser ut just nu så är den 50 gånger 30 meter. Det blir ett två meter högt staket med ett insläpp där man tar av kopplet innan man går in och så blir det avdelat så att små hundar får en egen del. Den kommer inte vara låst men vi ser helst att man blir medlem. Vi kommer försöka anordna lite grejer som endast medlemmar får vara med på och då blir det stängt för andra, säger Lena Johansson.

62an kommer att förvandlas till mötesfri två-plus-ett-väg från Norra Sanna till norra infarten mot Forshaga. Innan ett vägbygge som detta kan starta måste alla som berörs få säga sitt och allt måste utredas noga innan beslut kan fattas. Naturvärden, buller, fornlämningar och mycket annat av värde som finns utmed vägbygget måste vägas in.
Det blev en del protester som ledde till förseningar. Men nu är det på gång.

Många Forshagabor arbetar i Karlstad och många pendlar från kommunerna norrut också. Det är även en del buss- och lastbilstrafik utmed riksväg 62. På senare år har behovet av en bättre och mer trafiksäker väg växt. Innan en väg kan byggas om gör man oftast en förstudie över hur läget ser ut. Till exempel hur många trafikanter som nyttjar vägen och vilka de är som gör det. På det sättet blir det enklare att ta reda på vad som behöver göras för att vägen ska bli bättre. Underlaget från studien används sedan för att ta fram förslag på hur vägen kan bli bättre. Sen är det dags för samråd med dem som bor och finns intill vägen.

Då kan de som berörs av vägbygget lämna synpunkter på de förbättringar som föreslås, det kan vara anslutande vägar och ombyggnad av broar, på- och avfarter. Det är viktigt att ta hänsyn till de åsikter och tankar om hur vägen ska se ut som kommer in vid ett samråd. Mot bakgrund av dessa utformas ett nytt förslag som Trafikverket sedan kan fatta ett slutgiltigt beslut om innan bygget kan starta.

När det gäller sträckan som ska byggas om på riksväg 62 gjordes en förstudie redan 2003. Den gången var det en projektgrupp som gjorde studien där dåvarande Vägverket och Forshaga kommun ingick. Med den studien som underlag togs ett förslag fram till åtgärder för korsningarna vid Dyvelsten samt södra och norra infarterna till Forshaga. Men inga beslut fattades i det läget så några åtgärder för förbättringar av vägen blev det inte då. 2012 gjordes en ny analys som egentligen omfattade hela riksväg 62. Då konstaterades att det var flest som pendlade utmed sträckan Forshaga – Karlstad, cirka 2 550 personer. I samband med den analysen föreslogs att en mötesfri landsväg med maximal hastighetsgräns på 100 km/h så småningom skulle byggas utmed hela riksväg 62, hela vägen till Ekshärad. Idag finns sådan väg från Karlstad och till Norra Sanna. Första etappen blev därför därifrån och fram till Dyvelsten. Etapp två blev den etapp av vägen som går från Dyvelsten och fram till norra infarten till Forshaga. Men den första etappen kommer inte att börja byggas i år, det bygget startar i stället nästa år, efter etapp två.

Planen över hur vägbygget var tänkt fanns tillgänglig för granskning under juli månad 2015. Under den tiden inkom fem yttranden till Trafikverket men de ledde inte till några större ändringar i planen. Det gjorde att planen därefter skickades vidare för att fastställas i mars 2016. Men då var det flera oklarheter som kom fram som bland annat gällde ett antal fastigheter. Det ledde till ytterligare en utredning. Den planerade avfarten vid Sisugården godtogs inte heller. Förutom detta blev det en del mindre omarbetningar. Underlagen till den ursprungliga planen fick göras om också så att det blev lättare att förstå dem. Den nya ändrade planen fanns sedan tillgänglig för granskning under en månad, våren 2018 och i juni 2019 fattades beslut om att etapp två kunde börja byggas om.

Sommaren 2024 ska sträckan Dyvelsten-norra infarten Forshaga stå helt klar. Första stegen mot en ny väg från norra infarten till Forshaga och till Deje har redan tagits. Ett tidigt samråd hölls i september 2020 och sedan ytterligare ett i februari 2021. I juni samma år fanns en samrådshandling klar och den granskades i mars i år. Nu planeras för byggstart på den här sträckan 2024 och hela bygget beräknas stå klart 2026.
Som alltid vid vägbyggen blir det en del försämringar när det gäller framkomligheten på vägen under tiden bygget pågår. Men det kommer inte att bli någon avstängning av vägen, förutom under en kort period då gång- och cykelvägen vid Flottningsmuseet ska breddas.

Kostnaden för etapp två är beräknad till 100 miljoner kronor. Sträckan som berörs är 4,3 kilometer lång har idag cirka 4 000-7 300 fordon per dygn. Därför är det viktigt med bättre trafiksäkerhet. Lite krångel med ena körfältet avstängt och trafikljus under en period kommer att bli bra när det blir klart.
– Det blir 2+1-väg på en cirka två kilometer lång sträcka, medan resten blir 1+1-väg som i dag. Den största förändringen är att vi sätter upp mitträcke och därför måste vägen breddas. Hela sträckan kommer dessutom att förses med viltstängsel, säger Jonas Brandt från Trafikverket till en av dagstidningarna i Värmland.

Hittills har 31 000 flyktingar från Ukraina sökt fristad i Sverige. Migrationsverket räknar med att det kan bli 76 000 till sista juni. 105 av dem ska beredas plats i Forshaga kommun. De flyktingar som registrerar sig hos Migrationsverket kan få stöd och hjälp med boende och skola till barnen.

En ny lag som blir klar den 1 juli, ska fördela ansvaret för flyktingmottagandet bättre mellan kommunerna. Enligt den nya lagen kommer Migrationsverket att samarbeta direkt med kommunerna för att hitta boenden och länsstyrelsen ska hjälpa till. De ska utgå från hur det ser ut med tillgång på boenden, något som kommunerna då har inventerat.

Migrationsverket kommer inte att upphandla stora anläggningar på egen hand som de gjorde under flyktingkrisen 2015. Nu kommer det i första hand i stället handla om att ta fram mindre boendeenheter i dialog med kommunerna. Myndigheten kommer att börja arbeta i den nya lagens anda redan nu, trots att lagen inte träder i kraft förrän den 1 juli 2022.
Den nya lagen innebär också att flyktingar inte ska behöva byta kommun när det är dags att flytta till ett mer permanent boende. Detta är för att underlätta för kommunernas planering av bland annat skola, vård och omsorg.

Det är redan bestämt hur fördelningen av flyktingar ska se ut mellan landets län och Värmland ska ta emot 2 299 flyktingar. 324 har redan kommit till Värmland när den här texten skrivs. Av dem är sju ensamkommande barn. Länsstyrelsen och de värmländska kommunerna har fört diskussioner om hur fördelningen av de återstående 1 975 flyktingarna ska se ut. Datum då länsstyrelsens förslag skulle vara klart sattes till senast den 29 april. Utifrån den hur fördelningen blev planeras nu hur Forshaga kommuns mottagande ska bli. Det gäller att se över hur skola och andra behov som flyktingarna kommer att ha ska kunna tillgodoses.

Totalt ska Forshaga kommun förbereda sig på att ta emot 105 personer. Tio flyktingregistrerade Ukrainare har hittills kommit till kommunen och ytterligare 95 personer ska alltså beredas boende med mera på ett eller annat sätt. De flyktingar som idag har fått boende hos bekanta och andra privatpersoner kommer kanske att behöva flytta till ett mer permanent boende. Men det är bara de flyktingar som har ansökt om skydd enligt EU:s massflyktsdirektiv som har rätt till stöd från Migrationsverket och kommunen. Det innebär att flyktingar som bor hos bekanta alltså behöver registrera sig hos Migrationsverket för att få rätt till det stöd och den hjälp som finns att få från det svenska samhället.

Budskapet till de ukrainska flyktingar som redan nu finns i Forshaga kommun (och i övriga Sverige) är alltså:

• Registrera dig hos Migrationsverket för att få rätt till skydd i Sverige. Du kan registrera dig på Migrationsverkets mottagningscentraler eller digitalt på myndigetens hemsida.
• Du som har ordnat privat boende, men behöver byta bostad, kontakta kommunen du befinner dig i.
• Du som behöver skola till dina barn, sjukvård eller annat stöd, -kontakta din kommun för råd och stöd.

Forshaga kommun får hjälp med att ta hand om de ukrainska flyktingarna av Röda korsets lokala krets. Kommunen och kretsen har tidigare haft ett mycket bra samarbete när det gäller flyktingmottagande. Med den nya flyktingsituationen  som kriget i Ukraina har gett upphov till återupptas nu det samarbetet.
– Vi har två möten med kommunen inplanerade, den 20 april blir det en samordningsträff för frivilligorganisationer och sedan blir det ett möte med kommunens integrationssamordning, preliminärt den 21 april. Jag får dessutom löpande info från kommunen. Vi i Röda Korset i Forshaga har hittills fokuserat oss på att stötta Röda Korsets hjälpinsatser på plats i Ukraina. Nu är vi också beredda att hjälpa till att ta emot flyktingar här. Det är möjligt tack vare forshagabornas stora engagemang. Vi har vi fått in många gåvor, folk har handlat i vår Second Hand och skänkt pengar till våra insamlingar. Vi hoppas naturligtvis på ett lika stort engagemang i fortsättningen, det säger Anneli Bodin som representerar Röda korset i Forshaga.

FAKTA
Flyktingar från Ukraina till:
Moldavien: 413 000
Rumänien: 702 000
Ungern: 429 000
Slovakien: 320 000
Polen: 2 646 000
Belarus: 21 000
Ryssland: 433 000
Sverige: 31 000
Hittills har 31 000 sökt fristad i Sverige. Migrationsverket räknar med att det kan bli 76 000 till sista juni.

Räknat per invånare finns det idag 103 watt solceller per person i Forshaga kommun och det finns 9,5 solcellsanläggningar per tusen invånare. Att installera solceller är ett sätt att spara in på sin energianvändning.

Under covid-19-pandemin minskade energianvändningen drastiskt vilket fick elproducenterna att dra ner på sin produktion och skjuta investeringar på framtiden. När pandemin började gå mot sitt slut ökade energianvändningen igen. Men då var inte utbudet i balans med efterfrågan. Detta har lett till de höga energipriser som uppstod i pandemins spår. Det är inte fråga om någon energibrist alltså, utan det handlar i stället om en obalans mellan tillgång och efterfrågan. Under första kvartalet i år fick många hushåll känna på detta när de fick väldigt höga elräkningar. En del så höga att det blivit svårt, nästan omöjligt att betala dem. Det har fått många att börja se om sina hus med målet att hålla nere kostnaderna i framtiden.

Det finns ändå mycket som hushållen kan göra för att minska användningen av hushållsel. Släcka lampor i rum som inte används, ta hjälp av energimärkning vid köp av nya vitvaror, som kyl, frys och tvättmaskin till exempel. Något annat som kan vara bra är att kontakta energi- och klimatrådgivningen. Det är en kostnadsfri och oberoende service som kommuner har och som hjälper dig att minska din energianvändning. Anna Alisson jobbar som energi- och klimatrådgivare i Forshaga kommun. Hon jobbar inte enbart i Forshaga  utan även i Hagfors, Kil, Munkfors, Sunne och Torsby.
‒ Mitt jobb är att hjälpa alla kommunens invånare att rådge inom energi-, miljö, klimat och hållbarhet. Man kan säga att jag är som en konsumentrådgivare inom dessa områden. Exempelvis kan jag få frågor om uppvärmningssystem, elavtal, ventilation, sol, bidrag och stöd. Jag får mycket frågor om solenergi. De flesta frågor handlar om hur stor anläggning ska jag sätta upp? Vad behöver jag tänka på om jag ska skaffa solceller? Vilka bidrag finns att söka?, Vilka installatörer ska jag kontakta? Kan jag får hjälp med att granska solcellsofferterna, säger hon.

Det finns många företag idag som erbjuder installation av solceller för hushåll och ibland kan det vara svårt att få svar på frågor utan att samtidigt behöva göra affär. Då kan  kommunens energi- och klimatrådgivare vara en bra kontakt.
‒ Vi är opartiska och ger kostnadsfri tips och råd på vad man behöver tänka på om man vill ha solceller, säger Anna.

Solceller placeras oftast så att de hamnar i ett bra läge i förhållande till solen. Många sätter upp dem på sitt tak. Men då kan det vara bra att först kontrollera takets skick. Dessutom kan det vara så att det behövs bygglov för att sätta upp solceller. Därför bör man kontakta kommunens bygglovshandläggare först och fråga.

Den största delen delen av solelen i Forshaga kommun idag, 87 procent, kommer från småskaliga anläggningar, totalt 105 stycken. Som småskaliga anläggningar räknas sådana med en effekt upp till 20 kW, som storskaliga sådana över 1 MW, och medelstora är allt däremellan. Det är också ungefär så det ser ut i riket som helhet. I hela Sverige står anläggningar under 20 kW för nästan hälften av elproduktionen. I landet som helhet tog byggnationen av stora solcellsparker fart under förra året: från 22 till 60.
– Det som ökat intresset för stora anläggningar är att man nu ser en lönsamhet även för dessa anläggningar. 2020 var det väldigt låga elpriser. 2021 var priserna mycket högre och det har väl bidragit till att öka intresset hos investerare i speciellt södra halvan av Sverige, säger Bengt Stridh, som forskar om energiproduktion vid Mälardalens universitet.

De småskaliga installationerna – solpaneler på villatak och liknande – påverkades under förra året av förändringar i det statliga stöden. Fram till mitten av 2020 fanns ett särskilt investeringsstöd för solceller. Det har ersatts av ett skatteavdrag från 2021, men mellan de båda stödsystemen fanns ett halvårslångt glapp, vilket syns i statistiken i form av relativt få föranmälningar om installationer under årets första månader. I Forshaga kommun gjordes 27 avdrag för att sätta upp solceller under 2021. Det är fler (i relation till befolkningen) än i riket som helhet.

Luckan i stödsystemen är dock inte det enda aber som påverkat solcellsinvesteringarna. Det ökande intresset för att installera solel, i kombination med bland annat brist på vissa komponenter, har gjort att branschen haft svårt att hänga med. Många berättar om brist på solpaneler och växelriktare, (den komponent som omvandlar solcellernas likström till växelström).
– Efterfrågan ökar över hela världen, och det är större marknader än Sverige som suger upp stora mängder växelriktare och solpaneler, säger Anna Werner, vd på branschorganisationen Svensk Solenergi.

I hela landet byggdes sammanlagt omkring 26 000 nya, nätanslutna solanläggningar 2021. Det är rekord för ett år och 20 procent fler än vad som byggdes året innan. Men ökningen kunde ha varit större. Antalet föranmälningar som gjordes till elnätsföretagen ökade mer än antalet faktiska anläggningar – hela 65 procent, enligt en uppskattning från branschorganisationen Svensk Solenergi. Det här är en indikation om att marknaden inte förmått svara upp mot svenskarnas efterfrågan på nya solcellsanläggningar.

Fotnot
Vill du kontakta energirådgivningen kan du göra det under telefontiden på måndagar, tisdagar och torsdagar mellan klockan 09.30 och 15.30 på telefonnummer 073-910 05 99 eller på mejl till energiradgivning@forshaga.se