CENTERSPALTEN (VB)
I våras rapporterade Uppdrag Granskning om penningtvättsskandalen inom Swedbank. Nästan 40 miljarder kronor hade tvättats i banken mellan 2007 och 2015. Hela bankvärlden skakar nu inför framtida repressalier.
Den allmänna debatten pekar mot ett tydligt håll – politikerna måste skapa strängare regler och kontrollfunktioner mot bankerna. Det är däremot inte bara bankerna som tvättar brottslingars pengar, utan förvånande nog även våra egna svenska myndigheter.
I en rapport från Polisen larmas det om en ny aktör som får agera tvättomat. Tvättandet av pengar sker nuförtiden öppet i myndighetsreceptioner. De kriminella använder svenska myndigheter för att deponera kontanter på offentliga konton för att sedan ta ut dem som vita pengar. Polisen rapporterar att det inte är ovanligt att kriminella dyker upp med kontantfyllda påsar i Kronofogdens receptioner.
Kronofogden är särskilt utsatt för penningtvätt. Myndigheten har ingen rätt att neka kontanter från personer som är satta i skuld. Om en skuldsatt individ dyker upp för att betala av sina skulder har Kronofogden inte rätt att ställa några frågor om var pengarna kommer ifrån. De är tvungna att betala in pengarna som lämnas in från den skuldsatta.
Kriminella kan exempelvis konstruera en låtsasskuld mellan två personer, varav Kronofogden då får ett krav på sig att kräva in skulden. För att betala av skulden lämnar hen in stora mängder kontanter som utan ifrågasättande sätts in på Kronofogdens konto. Sedan slussas de inbetalda och numera vita pengarna in på den kriminellas personliga bankkonto.
Problemet har internt varit känt i flera år, men lagen har inte ändrats trots det omfattande inlämnandet av kontanter. De kriminella hade inte kunnat göra samma sak på en bank, då finansiella institut är strikt bundna till att följa penningtvättslagen. Om en person kommer till banken för att sätta in kontanter på ett konto måste de kunna förklara var pengarna kommer ifrån. Om personen inte kan det måste banken neka till att ta emot pengarna, såväl som att de måste polisanmäla misstänkta transaktioner (DN 19/8).
Det är ovärdigt ett demokratiskt land som Sverige att låta våra myndigheter bli tvättomater för de kriminellas blodspengar. Om den organiserade brottsligheten ska stävjas måste hela samhället ta ett helhetsgrepp om gängens främsta incitament: pengarna. Det kan inte endast ske genom hårdare tag mot bankerna, eftersom bankerna inte är de enda som utsätts för penningtvättsförsök. Dagens lagstiftning måste anpassas efter den nya hotbilden mot både banker och myndigheter, något som finansminister Magdalena Andersson (S) i förra veckan öppnade för. Ett första steg skulle vara att se över möjligheten att förändra penningtvättslagen till att dessutom omfatta offentlig verksamhet.
LINNEA HYLÉN
Publicerades i Värmlandsbygdens papperstidning den 6 september 2019
Försäljningsställen (lösnummer)
Helårsprenumeration endast 395 kronor – 50 nummer per år.
