Trafiklösningar måste se olika ut

publicerad 31 mars 2022
- Av Marica Wall
Den 22 mars besökte miljöskribenten Fredrik Holm Arvika bibliotek för att föreläsa om hållbar trafik i stad och på landsbygd.

Den 22 mars besökte skribenten och miljökonsulten Fredrik Holm biblioteket i Arvika för att prata om hållbar trafik, både i stan och på landsbygden. Fredrik lyfte bland annat andra städers lösningar på trafikproblem och tisdagens föreläsning bidrog till diskussioner om hur olika strategier skulle kunna appliceras på Arvika.

Fredrik Holm har arbetat som miljöskribent under 35 år och han har under de senaste sex åren inriktat sig mer mot trafikplanering.
2019 släppte han boken “Vänd pyramiden!: planera för en hållbar mobilitet” som handlar om hur vi kan ta tillvara på kvadratmetrarna i tätorten för att bättre skapa utrymme för alla sorters trafikslag.
Den 22 mars besökte Fredrik Arvika bibliotek för att föreläsa om just detta.
– Jag brukar beskriva hur det extremt tätbebyggda Sundbyberg behöver lösa frågorna på sitt sätt, medan Säffle, som är beroende av sitt omland, behöver lösa frågorna på ett annat. Ingen trafiklösning kan se likadan ut överallt. Det gäller att kombinera attraktiva städer med vettiga möjligheter för landsbygden, berättar Fredrik.

Under föreläsningen lyfte han flera exempel på hur andra städer försökt hitta lösningar på vanliga trafikproblem som hur staden ska fungera samtidigt som människor ska trivas och ta sig fram.
– Det handlar inte om att förbjuda biltrafiken i städer, men den behöver mer än förr anpassas till fotgängarnas och cyklisternas behov av utrymme och säkerhet. Ju fler som färdas till fots eller på cykel, desto lättare för den biltrafik som ändå måste finnas i en stad.

Fredrik berättar att dagens cyklister ofta blir inklämda mellan trottoar och bilväg, vilket kan leda till farliga situationer i tätorten. På vägar som säkrats med mitträcke har man ofta krympt vägrenen, vilket också tagit bort cyklisternas utrymme och gjort att fler känner sig otrygga i trafiken.
– Cyklisterna har en tuff situation i och runt våra städer och de lever farligt och beter sig ofta farligt. Nu tänker många bilister att ‘ska de verkligen få ännu mer utrymme’, men då får man inte glömma att för varje bilist som sätter sig på cykeln blir det en bil mindre i trafiken, och det är det som får trängseln att minska.

Diskussionen som följer efter Fredriks föreläsningar kan se lite olika ut och ofta bidrar åhörarna genom att belysa lokala trafikproblem. Ibland är det också åhörare som motsätter sig alla former av förändringar i trafikupplägget.
– En del tycker att det är en mänsklig rättighet att åka bil från dörr till dörr och det kanske funkar när det finns gott om yta. I städerna räcker inte kvadratmetrarna till och då får man tänka annorlunda. Man kan inte tänka landsbygd i staden och vice versa.

Han berättar att det under diskussionen i Arvika framkom intressanta detaljer och lösningar som testas för att göra vägarna tryggare för cyklister.
– I Gunnarskog har man något som kallas bygdeväg. Där finns bara ett körfält för bilar men desto bredare vägrenar. När två bilar möts får de tillfälligt ta vägrenen i anspråk. Det fungerar bra på vägar med lite trafik, även om det känns ovant i början, och det är ett enkelt och billigt sätt att stärka cykelsäkerheten.

Om fler skaffar elcyklar och tryggheten längs vägarna ökar hoppas Fredrik att man kommer att se fler som tar cykeln in till Arvika från de mindre orterna runt omkring.
När det gäller landsbygden uttrycker Fredrik en oro över att cyklingen har minskat mycket där rent generellt. En av anledningarna han anger är att hastigheten ökat på landsvägarna och att många cyklister upplever det som farligare.
– Jag tycker att kommunerna kan se över cykelsäkerheten inom en tvåmilsradie från huvudorten för att se hur cyklisterna kan ta sig till och från orten på ett säkert sätt. Kanske sker det genom cykelbanor förbi krångliga trafikplatser, eller genom bygdevägar likt den i Gunnarskog.

Fredrik menar att elcyklar är underskattade transportmedel och att de många gånger skulle kunna ersätta andrabilen som ofta finns i hushåll.
– Den är mycket billigare än en elbil och kan vara vettig lösning i många fall, men för att få fler cyklister behöver vi se till att hela tiden säkra deras trygghet, säger Fredrik Holm.


Försäljningsställen (lösnummer)
Helårsprenumeration – 50 nummer per år (endast 495 kr)
Följ oss: Facebook och Instagram

Visa kommentarer (0)