Den 20 april besöker barnboksförfattaren Elias Våhlund biblioteket i Arvika. Där kommer han bland annat att läsa högt ur den senaste boken i den populära serien “Handbok för Superhjältar” som släpps i slutet av maj.
– Jag kan lova att Arvikabesökarna kommer att bli de första i hela världen att få höra delar av den nya boken, säger Elias.
Just nu råder bråda dagar för den Arvikafödde författaren Elias Våhlund. När han ringer upp från en gata i Warszawa har han tagit en tillfällig paus i arbetet med manuset till del sju i den populära barnbokserien “Handbok för Superhjältar”. Boken går snart till tryck och förväntas hitta ut i handeln i slutet av maj. Serien har slagit många rekord i både försäljnings- och utlåningssiffror och den 20 april besöker Elias Arvika för att träffa läsare och intresserade.
– Världspremiären för högläsning ur boken kommer officiellt att vara i Södertälje inför 1 000 barn, men den absoluta smygpremiären kommer att bli i Arvika. Även om boken inte har släppts ännu så kommer jag att läsa några kapitel, avslöjar Elias.
Han kommer även att berätta mer om hur det går till när man gör böcker och hur han tillsammans med frun Agnes Våhlund arbetat med barnboksserien.
– Jag har tidigare skrivit manus för teaterscenen och hade en bild av att om jag skriver en bok som slår så kan jag ligga vid poolen sedan och dricka paraplydrinkar, men det har visat sig vara ett helt omöjligt scenario att få till, skämtar Elias om sitt författarskap.
Första boken om hjältinnan Lisa kom ut 2018 och berättelserna om henne växer fram i ett samspel mellan Elias och Agnes som gjort illustrationerna till alla böcker. Förra året blev den sjätte delen i serien den mest sålda barnboken i Sverige och böckerna finns översatta till 25 olika språk.
– När vi nu släpper nästa bok i Sverige så tar det bara några dagar innan den är översatt och släppt i flera andra länder.
Anledningen till att bokserien blivit så populär bland barn tror Elias ligger i att de har hittat en berättelse som många kan relatera till genom att den har sin grund i ett välbekant problem, nämligen mobbning.
– När vår hjältinna Lisa hittar handboken på biblioteket, växer hennes styrka fram i takt med att hon övar. Andra superhjältar är ofta vuxna, vita män som fått sina krafter från någonting utanför dem själva, och det kan vara svårt för många barn att relatera till. Min syn på det hela är att man måste jobba för sina styrkor, men om man övar så kommer det att lossna till slut.
Elias liknar det vid olika skolämnen som elever kan finna mer eller mindre svåra, men med övning så blir det lättare och till slut blir det en inneboende kunskap.
– Jag tror också att det är spännande berättelser som triggar barnens fantasi. Många skolor använder böckerna som en utgångspunkt när de pratar om värdegrund och återknyter till berättelserna för att barnen lättare ska kunna relatera till sin egen situation.
När Elias är ute och möter sina läsare på bibliotek och vid andra tillställningar brukar han också uppmuntra barnen till att våga drömma och att tro på sig själva.
– Vad du än vill bli i livet, så kan du det. En enhörning kanske är lite problematiskt, men om du till exempel drömmer om att bli astronaut och får höra av släkt och vänner att det är för svårt, då är det lätt att bli nedslagen. Istället tycker jag att man ska tänka att det är bra att omgivningen tycker att det är svårt, för då står de inte före i kön till astronautskolan.
Elias själv är en man med många talanger och han har inte bara arbetat som författare, regissör och skådespelare utan också som stuntman och skivbolagsdirektör. Han har dessutom startat och drivit eget cirkusgymnasium och vunnit en silvermedalj i VM i artistisk fäktning för Storbritannien.
– Uppvuxen i Arvika, kände jag som många andra tonåringar att jag var tvungen att flytta någon annanstans. När jag var 16 år flyttade jag till Grums, sedan har jag bott i Danmark, Stockholm, Frankrike, Italien och London. När jag träffade Agnes bodde jag i Indien, men när vi kände att vi ville vara tillsammans så flyttade vi ihop i hennes hemstad Warszawa.
Där bor paret nu tillsammans med sina barn, men har hunnit med några år i Stockholm innan de valde att återvända till Polen bland annat för att komma närmare barnens morföräldrar.
– Jag trivs här, men det är klart att det har blivit några sömnlösa nätter i och med invasionen av Ukraina och hotet om kärnvapen. Det har kommit ungefär två miljoner flyktingar hit och vi är absolut påverkade av kriget. Folk försöker leva som vanligt, men vi vet inte vad som kommer att hända framöver. Samtidigt kan man inte leva med en konstant oro heller.
I många år betraktade Elias Stockholm som sin hemort, men allt eftersom åren passerat har han noterat en förändring i sina tankegångar.
– Jag märker att jag, som så många andra, klickar mig in på bostadssidor och söker på olika hus i Arvikatrakten. Tänk att ha en liten sommarstuga där vid vattnet någonstans, säger Elias Våhlund drömmande.
Och kanske är det någonstans vid Glafsfjordens strand som hans paraplydrinkar väntar.
