Stöllet (vb)

När Ingvar Karlsson med Polare gästade Solviks bygdegård, slogs det nytt publikrekord. Ingvar har tidigare spelat dragspel och gitarr i Sven- Ingvars under 50 år, men som Ingvar uttryckte det: – Jag spelar bara 50 år i varje orkester.

Nu spelar han sen tre år tillbaka med tre Polare, Jonny Nilsson på trummor från Säffle, som också sjöng en låt, Anders Andersson, eller Anders i Mo, på dragspel, Karl Anders Forsgren, taie sång och Ingvar Karlsson själv på dragspel och gitarr. – Jag har rest runt och spelat i mer än 50 år nu, säger Ingvar Karlsson, men att spela är så roligt, så det går inte att sluta. Eftersom Ingvar bara är 78 år, så kan han säkert hålla på några år till.

De andra grabbarna i orkestern är också alla musiker och gamla polare. – De har spelat och sjungit i olika orkestrar och därför har vi kommit i kontakt med varandra under åren och blivit polare och numera spelar vi tillsammans. – Jag har varit och provat en kostym idag, säger Ingvar. Det måste vara skräddarsytt när vi, Sven-Erik Magnusson och jag, ska ta emot Fridolf Rhudin-priset i Munkfors den 22 juli.

Fridolf-Rhudinpriset förknippas ju ofta med komiker, men enligt juryns motivering, så ska vi ha roat så många under åren, att vi är berättigade att få priset. Vi är också invalda i Swedish Music Hall of Fame på Abbamuseet.

Under kvällen fick publiken vara med och sjunga i välkända låtar, som spelats många gånger på Solvik av bland annat Sven-Ingvars på 50- och 60-talen. Låtar av Evert Taube var också populära bland publiken. Virus och bakterier av Thorleif Stüffe spelades, och den var riktigt aktuell denna kväll, då även Ingvar Karlsson delvis tappat rösten på grund av något slags virus.

Till sin hjälp denna kväll hade orkestern också poeten, mellanstadieläraren och musikanten Thorleif Stüffe, eller Finnskogens Leonard Cohen, som Ingvar Karlsson presenterade honom. Thorleif läste egenhändigt skrivna dikter och kåserier, där han i allt lyckades sätta fingret på hur saker och ting förändras, oftast inte till det bättre. Det visade sig också att Thorleif var en hejare på munspel.

En av Thorleifs dikter handlade om hur man idag alltid vill förkorta namn och annat i trebokstavskombinationer: ”ABC Dagligt tal med basen tre, så är vår tids ABC Som när en pensionsidé, får bli kallad ATP Och vår lilla MP3, laddas via USB Ska vår avkomma bli bra, avgörs av vårt DNA Finner hem till rätt adress, gör vi med vår GPS Vi är framme ett, tu tre, med vår snabba BMW Och som äldre, kan jag tro, går vi med i PRO Sitter kanske på nån träff, och cirklar runt i ABF Spar vi egen energi, ökar snabbt vårt BMI Ökar på vår egen stress, gör vi bra med SMS Stannar sen vårt EKG, är det inget mer mé dé

Att publiken tycker om dessa sympatiska duktiga underhållare, bevisades också denna kväll då 115 personer betalade inträde. – Detta är publikrekord, säger en nöjd kassör P G Moberg, men det är på smärtgränsen vad vi kan ta in i lokalen. Moberg har svårt att dölja sin glädje över publikrekordet och på stående fot bjöd han in både publik och spelemän till en ny träff i höst. Kanske blir det då nytt pub likrekord igen, för publiken gillar gamla polare, och gamla sköna låtar, med mycket dragspel, kanske något för P4 Värmland, skojar Moberg. Många minnen väcktes säkert denna kväll, med många känslor och naturligtvis avslutades kvällen med Andrew Walters En afton på Solvik. Kanske var allt bättre förr?

Text och bild: INGER VAHLQVIST JANSSON