En grupp i Gillberga hembygdsförening har sammanställt häften om historiken kring Gårdsjö lantbruksskola och Gillbergabrunnarna. Gruppen kommer nu att forska vidare kring lantbruksskolan, hälsobrunnarna och offerkällan.
Cirkelledare för nämnda historikforskning är Bo Johansson.
– Forskaren, universitetslektorn i historia, Peter Olausson vid Karlstad universitet, har varit en nyckelfigur i vår historiska sammanställning, berättar han och fortsätter:
– Gillbergagruppen har lagt ned mycket tid på att sammanställa information och boken ”I enens rike”, som handlar om Gillberga socken. Deen är skriven av Peter Olausson i samarbete med lokala historieentusiaster, bland annat Tom Hultkrantz och Ivan Johansson.
Boken ”I enens rike“ handlar bland annat om två hälsobrunnar och om offerkällan vid Gillberga. Hembygdsföreningen har tagit fram historiska data om Torps brunn, Gillberga surbrunn och Sankt Olofs källa.
Sankt Olofs källa nyttjade man redan år 1030, då Norges nationalhelgon Olof Haraldsson stupade vid Stiklestad.
Offerkällorna hade en religiös rituell betydelse. Dess besökare sökte hjälp från ovan med att lösa problem av olika slag, både kroppsliga och praktiska i sin vardag, och för det fick de offra något värdefullt i brunnen.
År 1847 startades första lantbruksskolan i Värmland, i Träfors, Ölme, och den flyttades sen till Gårdsjö, Värmlands Nysäter, år 1851.
Drängar och några lantbrukssöner var dess inskrivna elever. Någon kvinnlig elev fanns inte noterad.
Antalet sökande var stort och långt ifrån alla kunde beredas plats. Betalande elever kallades ”Herrelever” och bodde i huvudbyggnaden, medan ”Fria elever” bodde i annexet.
Skolan var tvåårig och man kan läsa sig till att allt arbete på gården var ett kretsloppstänkande, all överflödig väta i jorden ansågs vara skadlig samt att vattendränkt åker kunde inte lämna en god skörd.
I lantbruksskolans lärarkår ingick både veterinär och skogsingenjör. En lärare fungerade som arbetsledare i lantbruksdriften och ledde även elevernas praktiska arbete.
Syftet med Gillbergagruppens historikhäften är att påminna om den, vid den aktuella tiden, omfattande verksamheten vid bland annat lantbruksskolan och de tre hälsobrunnarna. Man även att besökare ska kunna lära sig mer om historiken i bygden.
Det händer mycket inom Gillbergagruppen, bland annat har Eleonor Gustafson hittat en gammal låda full med foton och negativ som ska kollas.
– Gillbergagruppen har under 2022 hittills haft tre möten och vi fortsätter med arbetet och planerar även besök hos både Värmlandsarkiv och Forskarsalen innan vårbruket. Det finns också nya utmaningar för forskargruppen inte bara i Forskarsalen utan också vid Zakrisdalsverkens bergrums arkiv, säger Bo Johansson.
