ANNONS:

En hundraåring som åldrats väl

Publicerad 7 juni 2019 – av Dennis Johansson
2 min läsning

OPINION (VB)

Den 24 maj var det 100 år sedan Sveriges riksdag röstade för kvinnlig rösträtt. Det är när vi tittar tillbaka som vi kan se hur mycket jämställdhetsarbetet åstadkommit under ett sekel. Den kvinnlig rösträtten är en hundraåring som åldrats utomordentligt väl.

ANNONS:

Det är få som ifrågasätter den rätten i Sverige. Historiska framgångar får emellertid aldrig bli en ursäkt till att sluta försvara jämställdheten, särskilt då kvinnofientliga vindar blåser i Europa.

För hundra år sedan var Sverige långt ifrån det öppna samhälle vi lever i idag. Kvinnors frihet var i huvudsak bunden till patriarkala normer i hemmet, arbetslivet och politiken. Trots rösträttens hundraårsfirande är det inte förrän långt senare som andra kvinnoreformer fick genomslag. Först 1935 fick kvinnor lika stor folkpension som män och 1938 legaliserades preventivmedel. Det är inte förrän år 1962 som begreppet "kvinnolön" försvann från löneavtal. År 1971 skrotades sambeskattning och 1975 legaliserades fri abort i Sverige (Expressen 8 mars).
Jämställdhetsarbetet har skett konstant och vinsterna har kommit stegvis. Det är en viktig princip som fortfarande är lika aktuell i Sverige och i omvärlden.
På andra sidan Atlanten har den amerikanska delstaten Alabama sänkt abortgränsen till en sådan låg nivå att det bör klassas som ett abortförbud. Abort är förbjudet efter två veckors graviditet och läkare som utför en "sen" abort riskerar 99 års fängelse. Abortgränsen gäller för alla kvinnor, vilket även innefattar unga tjejer som blivit gravid till följd av incest och våldtäkt. Det är en djupt kvinnofientlig politik som sätter kvinnors liv, hälsa och frihet på spel.
Trots att jämställdheten är stark i vårt avlånga land betyder det inte att omvärlden tänker likadant. Vi ska inte tro att aborthatet stannar ute i Atlanten. Abortförbud tillämpas i vårt grannland Polen och på semesterparadiset Malta. För två år sedan försökte den polska regeringen få igenom ett totalt abortförbud (även vid incest och våldtäkt), men regeringen fick backa efter omfattande protester från allmänheten. Parallellt med demonstranternas frihetskamp fick motståndarsidan ihop 450 000 underskrifter för totalförbudet (5 oktober 2016). Fri abort är aldrig en självklarhet - inte ens i vårt europeiska grannland.
Samtidigt som vi firar den svenska demokratins hundraårsdag får vi inte glömma bort att jämställdhets- och demokratiarbetet fortfarande behövs. Det bästa sättet att fira vår hundraåring är att rösta i våra allmänna val. Det är så vi hedrar och förvaltar våra historiska framgångar på riktigt.

LINNEA HYLÉN
Centerpressens Nyhetsbyrå

Publicerades i Värmlandsbygdens papperstidning den 7 juni 2019
Försäljningsställen (lösnummer)
Prenumerationserbjudande

ANNONS:

Nattpatrull i Kil larmar om ohållbar arbetssituation

Publicerad 16 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

Fyra anställda ska täcka hela kommunens nattarbete. Nu vittnar medarbetare om stress, sjukskrivningar och äldre som får vänta i timmar.

Nattpatrullen i Kil består av fyra personer som arbetar mellan klockan 21 och 07. De ska under den tiden genomföra både planerade besök och åka på larm över hela kommunen. Men enligt personalen räcker inte bemanningen till.

ANNONS:

Vi är för få, vi har många larm. Som mest har vi haft 62 besök på en natt, sade Anna Szakal, som arbetat på nattpatrullen i många år, till SVT.

Bemanningen baseras på antalet brukare och deras behov, enligt enhetschef Anna Norling. Sedan 2023 använder kommunen mobilappen LMO för att mäta tiden hos de äldre. Personalen anser dock att appen är missvisande och menar att situationen blivit ohållbar - något som fått en hel del att sluta.

Region Värmland återinför julgåvor efter två år

Publicerad 14 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

Region Värmland återinför julgåvor till sina 8 000 anställda efter att ha avstått de senaste två åren. Den förbättrade ekonomin med ett väntat överskott på 402 miljoner kronor gör att traditionen nu kan återupptas.

Beslutet att stryka julgåvorna under 2023 och 2024 var en del av regionens åtgärdspaket för att få ekonomin i balans.

ANNONS:

Orsaken till att vi inte gett julgåva de senaste två åren har inte handlat om att vi inte vill visa uppskattning. Det har handlat om att vi haft en ekonomisk verklighet där vi varit tvungna att vända på alla stenar, sade regiondirektör Peter Bäckstrand till NWT.

Den största enskilda sparåtgärden var en minskning av antalet anställda. Nu visar de senaste ekonomiska rapporterna en kraftig vändning med ett överskott som är mer än dubbelt så stort som tidigare prognoser.

Kostnaden för att återinföra julgåvorna beräknas till mellan 4,5 och 5 miljoner kronor. Varje anställd kan få en gåva värd upp till 550 kronor inklusive moms, enligt Skatteverkets regler.

Varje verksamhet inom regionen får själv bestämma hur gåvan ska utformas – det kan vara gemensamma julbord eller fysiska presenter.

Så ska barnafödandet öka i Värmland

Uppdaterad 14 november 2025, Publicerad 13 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

Värmlands borgerliga allians föreslår att Region Värmland ska dubblera antalet offentligt finansierade provrörsbefruktningar och börja erbjuda syskonförsök. Bakom förslaget ligger både jämlikhetsargument och en vilja att stärka befolkningstillväxten i länet.

Region Värmland erbjuder i dag maximalt tre provrörsbefruktningar för par och ensamstående utan gemensamma barn. Vill man ha fler behandlingsförsök eller skaffa ett syskon måste man söka privat vård, vilket många inte har råd med.

ANNONS:

Enligt 1177 drabbas 10–15 procent av befolkningen av ofrivillig barnlöshet.

Nu har Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna lämnat in en motion där de föreslår att regionen ska bekosta upp till sex IVF-försök samt införa regionfinansierade syskonförsök.

Man ska ha rätt att bilda familj och rent krasst måste vi kunna lösa den demografiska utmaningen. Vi behöver långsiktigt stärka vår befolkningstillväxt, vi behöver fler barn, sade Sara Gunnarsson (L), regionråd till NWT.

Rättegång om misshandel på Lundsberg

Publicerad 11 november 2025 – av Redaktionen
1 min läsning

Rättegången mot fem elever vid Lundsbergs skola som åtalas för misshandel inleddes på måndagen i Värmlands tingsrätt. Både åklagare och försvar pekar på skolans hierarkiska poängsystem och traditioner som orsak till händelserna.

Händelserna inträffade i januari i år när de fem åtalade ska ha tagit sig in i andra elevers rum och utsatt dem för misshandel genom slag och bältesrapp. Enligt åklagarens beskrivning var övergreppen en hämnd för ett "rap battle" som ägde rum dagen innan, där yngre elever framfört kränkande raptexter riktade mot äldre elever.

ANNONS:

Åtalet omfattar totalt tolv punkter, däribland misshandel och grovt hemfridsbrott. Samtliga åtalade nekar till brott.

Under den första rättegångsdagen beskrevs ett poängsystem som finns på internatskolan. Systemet baseras på elevernas ålder och antalet terminer de gått på Lundsberg. De med högre poäng har bestämmanderätt över elever med lägre poäng, och den som inte lyder förlorar sina poäng och därmed sin status.

Det är en väldigt sluten värld. En sluten värld där elever gör saker som man, som jag har förstått det, alltid gjort på den här skolan, säger hon till SVT.