https://varmlandsbygden.se/hagfors/ett-unikt-utflyktsmal/
Brattfallet, samt området runt Halgån, ca 12 km norrut från Ekshärad, är en unik plats, som har mycket att erbjuda. Här finns lämningar från sista istiden för ca 9000 år sen. Här finns också ruiner efter Halgå Bruk, som lades ner år 1884, samt rester av milor. Man kan också hitta lämningar...
Text och bild: INGER VAHLQVIST JANSSON
https://varmlandsbygden.se/kultur/sa-foddes-halloween-for-2000-ar-sedan/
Bakom dagens kommersiella Halloween döljer sig en fascinerande historia om keltiska ritualer, döda förfäder och skydd mot onda andar. Ursprunget går 2000 år tillbaka till Irland och högtiden Samhain.
Många historiker är överens om att Halloween härstammar från Irland och delar av Storbritannien, där kelterna bosatte sig. Irländsk litteratur från 700-talet visar att det var där Halloween-traditionerna började, enligt Institutet för språk och folkminnen.
Kelterna levde i ett jordbrukssamhälle och delade upp året i en ljus och en mörk del. Samhain, som betyder "sommarens slut", inföll den 1 november när skörden var inbärgad. Då tackade man för årets skörd och offrade till gudarna för skydd under vintern.
Högtiden markerade det keltiska nyåret och firades i tre dagar, från 31 oktober till 2 november.
Natten före Samhain ansågs slöjan mellan andevärlden och människovärlden vara tunn. De döda kunde återvända och vandra bland de levande. Man dukade upp mat till hemmets förfäder vid middagsbordet.
Elden var central i traditionen. Man tände stora brasor på heliga platser där man brände ben från slaktade djur som offer till andarna. Elden skulle också hjälpa de döda hitta hem. En tradition var att låta hushållets egen eld brinna ut för att sedan tända den igen från den stora brasan.
Man ville skydda sig mot onda väsen. En av de mest fruktade var Aos Sí, älvorna, som ansågs vara väktare av naturen. Under Samhain var deras närvaro tydligare och man offrade mat och dryck. Älvorna kunde både skydda och kidnappa människor.
För att skydda sig klädde man ut sig med hemska masker och dräkter för att vilseleda de onda andarna. Dräkterna fungerade som kamouflage. I vissa områden smorde man in sig med aska från Samhain-bålet för extra skydd.
https://varmlandsbygden.se/hagfors/farre-fodslar-hotar-forskolor/
Hagfors kommun står inför nedläggning av ytterligare två förskoleavdelningar nästa höst. Det historiskt låga barnafödandet i kommunen speglar en nationell trend där antalet födda är på lägsta nivå sedan 2002.
Hittills i år har 48 barn fötts i Hagfors, jämfört med 85 barn under hela 2024. Det låga födelsetalet tvingar nu kommunen att dra ner på förskoleverksamheten.
En förskoleavdelning stängdes redan inför höstterminen. Beslut finns om att lägga ned ytterligare en avdelning nästa höst, men om trenden fortsätter kan det bli två.
— Ja, utifrån hur det ser ut just nu så kan vi behöva se över en till avdelning, säger Jens Fischer, kommunalråd för partiet Oberoende realister, till NWT.
Kommunens invånarantal har minskat från 11 409 i januari till 11 362 i slutet av augusti. Enligt SCB:s prognoser kommer befolkningen år 2040 att uppgå till 9 500 personer.
Kommunens egna prognoser fram till 2033 pekar mot fortsatt nedgång i barnafödandet. En utredning har föreslagit sammanslagning av förskolor på sikt.
https://varmlandsbygden.se/hagfors/varmlandsk-sylt-slar-rot-i-japan/
Torfolk gårds ekologiska sylt exporteras till nischade restauranger och butiker i Japan.
Från lilla Hagfors till japanska matbord – Torfolk gårds ekologiska sylt säljs sedan flera år tillbaka i Japan. Initiativet började med en svensk importör av japanska knivar som ville vända handelsflödet och ta svensk matkultur österut.
— Storleksmässigt är det inga jättevolymer men det är kul. Det blir ungefär 10 000 burkar sylt på ett år. Det har varit på den nivån ungefär varje år, säger Olle Göransson till NWT.
Burkarna når Japan via båt och säljs i skandinaviska specialbutiker och på restauranger som Cafe Tretar, där lingonsylten serveras med svenska köttbullar.
I Japan är lingonsylt – kokemomo – en ovanlig smak, men uppskattas för sin balans mellan sötma och syra. En burk på 320 gram kostar nära 100 kronor – dubbelt så mycket som i Sverige.
https://varmlandsbygden.se/hagfors/hagfors-betalade-invanare-for-att-rensa-ogras/
Med hjälp av en mobilapp fick Hagfors kommun invånare att bekämpa invasiva växter – och intresset överträffade förväntningarna.
För att stoppa spridningen av invasiva arter som lupiner och jättebalsamin testade Hagfors kommun förra året appen Crowdsorsa. Via appen kunde invånare dokumentera rensning och få betalt – vilket visade sig bli ett populärt initiativ. Den ursprungliga budgeten på 50 000 kronor tog snabbt slut, och kommunen sköt till lika mycket till.
Jessica Schowchow, 38, och hennes syster Erika tjänade hela 40 000 kronor förra året genom att rensa bort lupiner, kanadensiskt gullris och jättebalsamin i Hagfors.
Projektet fortsätter även i år, och fler kommuner, som Sunne, har nu hakat på.
– Jag var lite tveksam om vi skulle göra det i år igen, men Erika ringde och var sugen så vi får se, säger Jessica till SVT.