Subventioner bör utgöra rätt skillnad

OPINION (VB)

Koldioxidutsläppen behöver sjunka ännu mer om Parisavtalets mål ska klaras av. Gör vi det genom att det globalt satsas mer på traditionella fossila energikällor, eller går det att förflytta utvecklingen mot ett annat håll, där det förnyelsebara får ett större utrymme?

International Institute for Sustainable Development, IISD, ser ett möjligt skifte uppenbara sig i vår realtid. Politiskt behöver det i så fall dock bli lite mer obehagligt än vad exempelvis kol- och oljeindustrin är vana vid.

Det möjliga skiftet IISD ser som genomförbart, tar de upp i rapporten ” Fossil Fuel to Clean Energy Subsidy Swaps: How to pay for an energy revolution”. Att bryta mot dagslägets normala, det vill säga fortsätta subventionera gas, kol och olja mer än förnybara energikällor, anser IISD med rätta både är nödvändigt och lönsammare sett till hur skattemedel används. Och beskatta det som skapar utsläppen mycket hårdare för att använda de omfördelade medlen till en grön omställning. Det finns kolintensiva länder, exempelvis Australien, där man lyckats vända utvecklingen till att handla om sol- och vindkraft, istället för att fortsätta smutsa ner genom hälsovådliga kolkraftsutsläpp. Politiskt var det länge ofördelaktigt opinionsmässigt att vilja se en ändring mot det förnyelsebara. Men sedan flera stora företag börjat engagera sig i frågan, har även politiker insett det nödvändiga i att satsa på annat än kol, dock än så länge långt ifrån alla. 
Omfördelningen av subventioner är ett kraftfullt verktyg. Men i Australiens fall, även utan en regering som helt ställer sig bakom klimat- och miljöfrågorna anses 100 procent förnybart vara ett realistiskt mål. Det hade dock inte kunnat ske utan företagens svängning mot att se potential i miljöteknik. Företagen måste vara med på omställningen. Och det är incitament till detta som skapas när huvudbudskapet i IISD:s rapport anammas; en omfördelning av skattemedel gör att företag lättare ser potentialen. Policyskapare måste finnas med hela vägen, annars blir det tandlösa mål som ingen har någon nytta av. Samma gäller för bränslen, främjas de förnyelsebara, uppstår det en balans. Det går att se på förnyelsebar biodiesel. När balansen tippar över till fördel för förnyelsebart, frigörs finansiella medel som enligt IISD istället kan användas till satsningar på förnyelsebara energikällor. I dagsläget subventioneras det fossila årligen med 372 miljarder dollar. Detta kan jämföras med förnyelsebart: 100 miljarder dollar. Det finns uppenbarligen ett stort utrymme till förändring.
I Europa är det Polen som fortfarande står för stora utsläpp från kolkraftverk. Någon grön omställning verkar heller inte finnas med på den politiska agendan. EU:s gemensamma 2050-mål med klimatneutralitet är inget Polen tänker skriva under. Med det faller ett viktigt mål. Ibland får ekonomiska sanktioner samma effekt som subventioner – de skapar nödvändig handling.

MATHIAS GRIMPE
Centerpressens Nyhetsbyrå

Publicerad i Värmlandsbygdens papperstidning den 9 augusti 2019
Försäljningsställen (lösnummer)
Prenumerationserbjudande

Share