Skattepengar med olika värde

OPINION (VB)

Vissa pengar verkar vara väldigt mycket mer värda än andra.
Kritiken mot till exempel rut- och rotavdragen beskriver ofta dessa reformer som om det handlar om att staten betalar för rika människors städning och poolbyggen. Att betala mindre i skatt är alltså en sorts stöd från staten.

Anser man att skattepengarna uppstår i staten så blir det kanske logiskt men inte för den delen sant. Lika lite stämmer det att skattelättnader för medborgarna per automatik betyder lägre skatteintäkter. 
Sänkt skatt på arbete stimulerar till arbete. Att det blir billigare att anlita olika tjänsteföretag innebär att fler anlitar tjänsteföretag. Summa summarum = mer pengar in till staten.
Borttagandet av värnskatten beräknas motsvara sex miljarder kronor. Om de ”dynamiska effekterna” uteblir är det en ren kostnad men många bedömer att det inte skulle kosta något alls, till och med är ju förhoppningen att skatteintäkterna ska öka. Hur som helst dessa sex miljarder kritiseras av många som att det skulle innebära katastrofala konsekvenser för välfärden.
Vi kan ta en annan reform som Miljöpartiet av obegriplig anledning lyckats baxa igenom Januariavtalet: friårets återkomst. Denna reform skulle kosta staten tio miljarder och här finns dynamiska effekter inte ens i teorin. Hela idén är att folk ska jobba mindre, vilket definitivt ger lägre intäkter till staten.
Inte bara de flesta politiska partier sågar reformen, alla parter på arbetsmarknaden säger nej, stopp och belägg. Just detta kanske blir det som gör att just denna del av Januariavtalet läggs på hyllan. Låt oss hoppas.
Däremot måste partierna nu, oavsett om de står bakom Januariavtalet eller inte, sätta sig runt bordet och med konstruktiva ambitioner utforma en rejäl omstöpning av skattesystemet.
Även detta är en punkt i JA som formuleras så här:
”En omfattande skattereform genomförs. Reformen ska öka sysselsättningen och antalet arbetande timmar med sänkt skatt på jobb och företagande, bidra till att klimat- och miljömål nås, stärka Sveriges konkurrenskraft, utjämna dagens växande ekonomiska klyftor, sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt, förenkla genom att begränsa undantag, minska hushållens skuldsättning och bidra till att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt, öka finanssektorns skatteandel och långsiktigt trygga välfärden.”
Det är ju i sig anmärkningsvärt att två punkter i ett och samma avtal kan vara så diametralt motsägande, det ena har som syfte att folk ska jobba mindre, det andra att vi behöver ökad sysselsättning och fler arbetade timmar. 
Det är väldigt svårt att jobba sig rik i Sverige om du inte är född halvvägs till rikedomen. 
Ju mer du jobbar, desto mer ska du betala i skatt. 
Den som inte förstår att detta motarbetar folks drivkrafter att arbeta har ett svårt jobb att förklara varför.
Sen kan vi ju prata om hur vi ska lösa välfärdens framtida finansiering genom att jobba mindre när vi redan nu har svårt att få ihop det.

EVA BROFRIDE
Centerpressens Nyhetsbyrå

Publicerades i Värmlandsbygdens papperstidning den 6 september 2019
Försäljningsställen (lösnummer)
Helårsprenumeration endast 395 kronor – 50 nummer per år.

Share