Klimatpolitik bäst utan skatt

OPINION (VB)

Inför Europaparlamentsvalet har klimatet fått en allt starkare position. En fråga märks av allt mer – en EU-gemensam koldioxidskatt.

Vilken påverkan skulle en sådan kunna få, och kanske viktigast – är den redan utdömd innan den införts? I exempelvis Tyskland, pågår det sedan en längre tid en emellanåt hätsk debatt om en liknande skatt vi i Sverige redan har infört. Förbundskansler Angela Merkel (CDU) verkar i nuläget tänka ut vilket som är bäst för landet – klimatanpassning, eller att istället gasa på och försöka driva på ekonomin. Oavsett vilket, en koldioxidskatt är inget som riktigt fått fäste hos den breda massan. På industrinivå skulle en europeisk motsvarighet till skatten kunna innebära en hastig nedgång i produktionskraft.
Bland EU-länderna har Sverige, Danmark och Finland sedan början av 1990-talet en koldioxidskatt. Anledningen till att alla EU-medlemmar ska införa en gemensam sådan skatt, är eftersom den anses täcka upp för de utsläpp som ändå sker trots handeln med utsläppsrätter. Däremot, precis som det tyska motståndet gjort gällande, den europeiska industrin hymlar inte med att konkurrenskraften kan påverkas negativt. Även om förslaget kommer från svenskt håll där klimatpolitik är del av en stark tradition, är det ganska troligt precis som bland annat Europaparlamentarikern Fredrick Federley (C) uttryckt det, att: ”Liberalerna sätter allt sitt hopp på en koldioxidskatt som aldrig kommer bli av.” (AB 26/4) Införandet av en gemensam koldioxidskatt kan endast ske om alla EU-länder är överens.
Globalt är frågan om koldioxidens skadeverkningar allt viktigare, men införs ofta som symbolpolitik. Någon egentlig effekt är det därför svårt att tala om eftersom motståndet fortfarande är tillräckligt kompakt gentemot de som vill se långsiktig förändring. Energisektorn i länder med stora utsläpp från exempelvis kolkraftverk är knappast i behov av att genomföra några större förändringar om inte politiken sätter stopp för dem. I nuläget är kostnaderna för att bryta mot eventuella lagar tillräckligt låga för att industrier inte ska behöva anpassa sig. Utsläppen fortsätter därför oavsett hur mycket klimataktivism vi genomför i Sverige. På global nivå gäller helt andra spelregler.
För att återkomma till Tyskland. Där anses dieseln för viktig för de tyska arbetstagarna, för att politiken allt för lättvindigt ska belägga den med en skatt. Sverige används dock som ett kontinuerligt exempel när skatten synas ur alla möjliga vinklar. Annegret Kramp-Karrenbauer (CDU), Merkels efterträdare, är högst skeptisk till att angripa utsläppen via skattsedeln. Det drabbar fel part – medborgarna. Det finns intelligentare sätt. 
I Sverige vill Fredrick Federley och övriga Centerpartiet få bort subventionerna till fossil energi och istället satsa på klimatinnovationer. Det är rätt väg vi måste ta, för det måste bli dyrare att släppa ut – men inte genom ökade kostnader åt medborgarna.

MATHIAS GRIMPE
Centerpressens Nyhetsbyrå
Foto: PIXABAY

Publicerades i Värmlandsbygdens papperstidning den 17 maj 2019
Försäljningsställen (lösnummer)
Prenumerationserbjudande

Share