OPINION (VB)

Hösten ser ut att bli en ekonomiskt stormig period. Oron är stor för hur handelskriget mellan USA och Kina kommer utvecklas. Redan nu finns det en tydlig inbromsning i världsekonomin. Storbritanniens Boris Johnson har dessutom lovat att föra sitt land ut ur EU den 31 oktober, med eller utan avtal. Risken för allvarliga konsekvenser är överhängande.

Oron förvärras av ett antal regionala konflikter, som ingen vet hur de slutar. Irankonflikten som kan utlösa en ny oljekris. Den gamla Kashmirkonflikten mellan Indien och Pakistan har åter blossat upp. Också i Ostasien har situationen blivit oroligare. Relationerna mellan USA och Kina är dåliga. Spänningen ökar också mellan Kina och Taiwan, och Nordkorea gör nya robotuppskjutningar; Japan har en handelskonflikt med Sydkorea. Och så de folkliga proteststormarna i Hongkong, Ryssland och på flera andra håll. Till det kommer de mera invanda konflikterna: Afghanistan- och Syrienkriget, konflikten mellan Ryssland och Ukraina. 
Det sena 1900-talets stävan efter förstärkt internationellt samarbete; fred och avspänning, har förbytts i konfrontation. Det finns ett klart samband mellan dessa problem och nationalismens växande betydelse i världspolitiken. Portalfiguren för detta är förstås USA:s president Donald Trump, med devisen ”America first”. Han påstår att USA har uppoffrat sig i det internationella samarbetet. Nu skall USA gynna de egna intressena med tuff maktpolitik. Det var därför USA gick ur Pariasavtalet om klimatet samt kärnenergiavtalet med Iran. Och det är det som lett till handelskriget med Kina.
Kinas nya ledare, Xi Jinping, har ambitionen att Kina skall ta plats som en dominerande supermakt. Det ligger bakom landets förtryck av nationella minoriteter som uigurer och tibetaner och av politiska dissidenter liksom viljan att avveckla Hongkongs självstyre. Det kommer även till uttryck i en tuffare politik mot grannländer som Taiwan, Japan och Vietnam. Det ligger också bakom omfattande internationella investeringar bland annat inom projektet ”Den nya sidenvägen”. 
I kön efter huvudkombattanterna Trump och Xi Jinping står hela raden av nationalistiska ledare. Dit hör Rysslands Vladimir Putin som drömmer om att återvinna Sovjets supermaktsstatus. Även Boris Johnson och hans brexiteers som vill återupprätta Storbritanniens storhet genom att lämna EU, Indiens Narendra Modi som vill stärka den hinduiska identiteten, liksom Ungerns Orban, Turkiets Erdogan, Israels Netanyahu, Brasiliens Bolsonaro och så vidare.
Så det är inte underligt att vi är inne i en period där konfrontation går före samarbete. Men det börjar redan bli allt mer tydligt att konfrontationspolitiken inte levererar annat än förlorare, och kanske katastrofer. Utrikespolitik går alltid i vågor och internationellt samarbete lär åter bli på modet. Låt oss bara hoppas att det sker innan alltför stor skada uppstått.

PÄR GRANSTEDT
Centerpressens Nyhetsbyrå

Publicerades i Värmlandsbygdens papperstidning den 30 augusti 2019
Försäljningsställen (lösnummer)
Helårsprenumeration endast 395 kronor – 50 nummer per år.

Share