Kryptovalutors teknik

Bubblan efter tulpanhandeln 1637 sägs vara den första finansiella bubblan. Är det en annan sådan bubbla vi nu bevittnar när kryptovalutan bitcoin skenar iväg hejdlöst framför våra ögon?

Kryptovalutor som bitcoin är digitala valutor skapade med syfte att betalningar ska kunna ske över Internet utan att någon tredje part ska bli inblandad. Istället för att göra ett köp med en bank som mellanhand, görs transaktionen direkt mellan köpare och säljare via en så kallad blockkedja, en databas. Denna är själva plattformen till valutan.

En annan skillnad jämfört med andra valutor, är att bitcoin inte har någon central utfärdare likt riksbanken utgör för svenska kronor. En kryptovaluta omfattas, precis som namnet anger, av kryptering av raden av signeringar som garanterar anonymitet och säkerhet. Det vill säga, säkerheten är maximalt tilltagen.

Mathias Grimpe
Centerpressens nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171222

Share

Hur många blir kvar?

De politiska partierna håller nu på att bestämma vilka personer som ska stå på listorna inför nästa års val till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. Kampen om platserna kan vara hård. Några är veteraner – kanske med decennier i samma politiska församlingar – andra tar sina första steg för att axla förtroendet att styra en kommun, ett landsting eller vårt land.

Men alla som blir valda nästa höst kommer inte att sitta kvar hela perioden. Det finns en tendens till att en ökad andel av dem som blir valda hoppar av sitt uppdrag under mandatperioden. Under förra mandatperioden lämnade en av fem kommunfullmäktigeledamöter sitt uppdrag.

Det är Statistiska centralbyrån, SCB, som tar fram statistik över andelen som lämnar sina uppdrag. De har tagit fram uppgifter om hur många som hoppat av hittills under denna mandatperiod och jämfört med tidigare mandatperioder.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171215

Share

Gröna näringarna viktigare än regeringen förstår

En artikel i Jordbruksaktuellt (28/11) förtydligar det alla bönder förhoppningsvis redan visste. De är viktiga. Den bästa lösningen för klimatet innehåller både jordoch skogsbrukare. Men frågan alla borde ställa sig är: satsningarna på de gröna näringarna, vart har dessa tagit vägen?

Att klimatet blir varmare och att nederbörden ständigt ökar i både frekvens och omfång, är svårt att argumentera emot utan att stå med dumstruten på. Och eftersom det är så här utvecklingen sett ut under de senaste åren, kan vi heller inte förvänta oss några större förändringar åt det andra hållet, även trovärdig forskning har svårt att finna stöd för att det skulle ligga till på något annat sätt.

Denna utveckling innebär att det släpps ut stora mängder koldioxid. Och det är också här lantbrukaren kommer in i bilden. Mer kol behöver bindas i marken, och för att detta ske behövs det satsningar på de gröna näringarna. Naturskadespecialisterna i artikeln uttrycker detta på ett klart vis – denna miljötjänst borde lantbrukaren också få bra betalt för.

Mathias Grimpe
Centerpressens nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171208

Share

Förbättra vården för äldre

Den svenska vården är bra. Visst sker det misstag och felbehandlingarna är för många – en enda felbehandling är ju en för mycket – men generellt visar den svenska vården upp imponerande resultat i en internationell jämförelse. Men det finns områden där svensk vård i ett internationellt perspektiv ligger långt efter.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har i en rapport, Vården ur patienternas perspektiv – 65 år och äldre, jämfört vården för äldre mellan olika länder. Undersökningen bygger på en enkätundersökning – i Sverige är det 7000 personer som besvarat undersökningen.

Det finns områden där Sverige utmärker sig positivt. Sverige är till exempel det land där det är minst andel avstått vård på grund av kostnaden, även om det faktiskt är tre procent som uppger att de gjort det. Det finns också områden som blivit bättre jämfört med tidigare – fler av dem som använder två eller fler receptbelagda mediciner har fått en genomgång av medicinerna under det senaste året.

Johan Örjes (C)
Centerpressens Nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171201

Share

Hatet måste ständigt bemötas

I veckan dömdes en 27- årig man till fängelse, bland annat för olaga hot mot Henrik Johansson från Avesta, debattör och krönikör, mest känd för sitt engagemang i den antirasistiska sajten ”Inte rasist men”.

Trots att hoten var skickade öppet, från mannens Facebook, tog polisen först inte ens upp ärendet för utredning. När det väl gjordes kunde åtal väckas och gärningsmannen nu alltså dömas för sina gärningar.

Ingen ska behöva stå ut med hot. Vi får inte bli så avtrubbade att hot inte räknas som ”riktiga” så till vida det inte handlar om dödshot eller att hoten måste komma upp till en viss nivå förrän de tas på allvar. Det måste råda nolltolerans.

Eva Bofride (C)

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171124

Share

Missriktade krav på samtyckeslag

De senaste veckorna har hashtagen metoo trendat på sociala medier. Under #metoo har kvinnor spridit berättelser om när även de blivit bland annat sexuellt utnyttjade eller ofredade.

Vad som tidigare har varit samlade berättelser kvinnor emellan, har blivit en rörelse där mäktiga mediemän tar timeout, utreds och till och med får sparken. Vad som förut har tystats ned får äntligen komma upp till ytan och det som förr bortförklarades som skämt utreds.

Naturligtvis har även politikerna hakat på #metoo. Förutom att berätta att de i sin budget minsann föreslår x antal kronor till riktade resurser åt ditten och datten, ses detta som ett gyllene tillfälle att återigen lyfta plakatpolitik. Jämställdhetsminister Åsa Regnér var snabb med att lova att regeringen har för avsikt att redan innan jul presentera ett skarpt förslag om en samtyckeslag, som ska träda i kraft under nästa år. Förra hösten presenterade Sexualbrottskommittén förslag på reformerad sexualbrottslagstiftning där bland annat samtyckesrekvisit föreslogs.

Elin Larsson
Centerpressens nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171117

Share

Bevara närodlade miljöpolitiken

Tre miljöfrågor har nyligen varit uppe i EU parlamentet som alla varit prob – lematiska ur svensk synvinkel, det visar på problemen med samarbeten på det här området.

En sak svenskar generellt har svårt att erkänna om oss själva är det faktum att vi är så extrema. Svenska uppfattningar om alltifrån när det är lämpligt med betyg i skolan till vilken mat som är bäst att äta är ofta väldigt annorlunda och av – vikande från stora delar av resten av världen.

Det gäller även vissa av våra grannar i Europa. Ofta står vi ut på skalan i vår progressiva syn på sociala frågor, men vi har även vissa andra unika egenskaper som land som gör att vi har en annorlunda syn i miljöfrågor.

Detta verkar vara något många svenskar fortfarande inte tänker på, varför vi kan vara lite naiva i vår syn på samverkan med andra länder och vad man bör och inte bör låta överstatliga institutioner bestämma om. Kanske är det exempelvis vettigt att hålla FN kort, eftersom de till stor del har medlemmar som inte ens är vettiga demokratier.

Hanna Marie Björklund
Centerpressens nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171110

Share

Åldersdiskriminering – verklighet för allt fler

Regeringen flaggar för höjd pensionsålder och allt talar för att det kommer behövas. Vi lever längre och håller oss samtidigt även friskare. Att då tvingas sluta arbeta vid 67, det får nog anses ganska märkligt.

För vissa yrkeskategorier kommer pensioneringen som en befrielse, för andra blir den ett onödigt och abrupt slut på ett arbetsliv som egentligen hade kunnat fortsätta i kanske minst 10 år till. Att beröva människor denna möjlighet är minst sagt otidsenligt. Vi blir allt fler invånare som välfärden ska räcka till, men systemet har kört fast och riskerar att ruinera oss.

Enligt en ny rapport från pensionsmyndigheten kommer kostnaderna för garantipension, bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd samt kostnaden för en lägre beskattning av låga pensioner för flyktingar som kom till Sverige 2016 uppgå till 22 miljarder kronor år 2060. Samma kostnader för de som kommit hit efter 2016 blir 24 miljarder kronor. I dagsläget uppgår dessa kostnader till 43 miljarder kronor per år.

Mathias Grimpe
Centerpressens nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171103

Share

Här jobbar vi

Diskussionen om integrationen måste börja med jobben, här i Sverige ska man jobba och göra rätt för sig, det är kanske vår viktigaste värdering att för medla.

Det var sorgligt talande att se den senaste partiledardebatten, och hur många av de olika frågorna som numera kan inledas med att Åkesson får tala om invandring. Hur mycket mer detta ämne engagerar idag än många andra frågor som vi pratar om som politiska. Dominansen märks även i opinionsmätningar.

Allt det här riskerar såklart gå hand i hand med fortsatta framgångar för Sverigedemokraterna, vilket är problematiskt då de i grunden är ett tämligen oseriöst och inkompetent parti med få lösningar. Det finns ett akut behov för de etab lerade partierna att tala om integrationen och de massiva problem vi står inför om vi inte kommer till rätta med den.

Hanna Marie Björklund
Centerpressens nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171027

Share

Farlig liberalisering

Problemet med droganvändning hos unga och i allt lägre åldrar väcker nog tankar hos de flesta. Det är länge sen man kunde förutse vilka personer som riskerade att hamna i missbruk.

När vi som i dag är medelålders växte upp fanns det också droger men det ansågs lite sunkigt och framför allt livsfarligt. I dag råder helt andra attityder. Framför allt för det som kallas partydroger och för cannabis. Starka krafter jobbar hårt för att vi ska invaggas i tron att dessa droger inte är farligare än att dricka alkohol. Tvärtom, att det är värre att dricka än att använda cannabis.

Det råder ingen tvekan om att även alkohol är en farlig drog om man överkonsumerar den. Som med alla andra droger. Men tröskeln att gå vidare till andra tyngre preparat är dock lägre om man börjar med cannabis än alkohol. Vi går här inte in på debatten om medicinsk marijuana, nu pratar vi om cannabis som berusningsmedel.

Eva Bofride

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171020

Share