Faktaresistensen måste bekämpas

Den växande faktaresistensen riskerar att göra stora delar av den kommande valrörelsen olidlig. Det verkar de flesta vara överens om.

Många hänvisar till att man ska se på fakta men menar med det bara fakta som styrker den egna tesen eller verklighetsuppfattningen. Ofta tvingas man nog även kalla det ”fakta” snarare än fakta. Värre än att det kommer att framkalla stort obehag hos många är att fenomenet direkt och brutalt påverkar demokratin och därmed hela vår tillvaro.

Vi har sett de praktiska konsekvenserna med en rad utbrott av mässling på grund av att personer inte vaccinerar sina barn. Man lever i tron att det bara är ”nyttigt” att genomlida sjukdomen och att det är värre för hälsan att ta vaccinet.

Det finns anledning att vara både kritisk och skeptisk till hur olika preparat påverkar människan men när de som har kunskap och är utbildade avfärdas som att vara köpta av läkemedelsföretagen och att de bara bedriver skrämselpropaganda är kritikerna svåra att ta på allvar

Fortsättning publicerad i papperstidningen 180126

Share

Federley är rätt man på rätt plats

Det brukar heta rätt man eller kvinna på rätt plats, så har nu skett när Centerpartiets Fredrick Federley blivit utnämnd som ny huvudförhandlare kring djurhälsa i EU. Ett område som är viktigare än det möjligtvis kan låta som.

Fredrick Federleys nya roll kommer innebära att han kommer representera EU-parlamentet mot EUkommissionen kring lagförslagen om djurhälsa, den så kallade Animal Health Law. Som tämligen bekant, har vi i Sverige ett djurskydd som ligger långt före övriga Europa, och även övriga världen. Det är en väldigt viktig del av EU. Hur vi ser på djuren, och hur vi därför även behandlar dem, visar sig sedan i antibiotikaanvändningen. En livsviktig fråga.

För svensk del lämnade regeringen nyligen den nya djurskyddslagen till lagrådet. En lag som enligt landsbygdsministern, Sven-Erik Bucht (S), inte ska gå in på detaljnivå. Och ambitionen är mycket god.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 180119

Share

Finns kvittot kvar?

Jul- och nyårshelgerna blir ofta en tid då det inte bara julstädas. I anslutning till att det gamla året tar slut passar många på att rensa i hyllor, garderober och förråd. Det kan hända att man, åtminstone om man levt ett tag, stöter på en pärm med gamla papper. Kanske de där betygen från årskurs åtta, pärmen med alla låneavier från första lägenheten eller kanske kvitton från köpet av den första datorn.

Men även hos den som sparar mycket, är det mesta kastat. Tänk bara på alla kvitton som man kastat genom åren. Inte på bilen eller de dyra kapitalvarorna, utan på all de där mindre sakerna som du köpt. Enligt Svensk Handel skrivs det varje år ut 1,7 miljarder papperskvitton i Sverige. Många av dem kastas direkt.

Johan Örjes
Centerpressens Nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 180112

Share

Bättre arbetsmiljö ska krävas

När Fredrik Reinfeldt aviserade behovet av att svenskarna jobbar längre än till 65 år möttes han av spott och spe. Sedan dess har allt fler insett att det handlar om en ren nödvändighet för att klara vår gemensamma välfärd.

Men det finns också en befogad oro i många grupper hur man ska orka jobba längre med den stress och arbetsbelastning som är verklighet för väldigt många i dag. De flesta orsakerna till sjukskrivningar och ohälsa är stressrelaterade. Stress i sig är inte farligt men när stressen blir konstant är den rent livsfarlig. Och sjukskrivningarna på grund av detta ökar dramatiskt. Inte minst bland kvinnor.

Brist på återhämtning och möjligheter att andas mellan varven är ett faktum på hela arbetsmarknaden. Sjukfrånvaron är ett gigantiskt problem både för folkhälsan och för företagen. Med tanke på att det är företagen som initialt får betala för ohälsan borde det förebyggande arbetet i sig vara en självklar drivkraft men är det tyvärr inte. Många lägger orsaken till problemen på individerna istället för på arbetsmiljön och hur företaget är organiserat.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171229

Share

Lantbrukets dag i riksdagen

Lantmännens ordförande Per Lindahl och Magnus Oscarsson, arrangör för lantbrukets dag.

SVerige (VB)

Riksdagsledamoten Magnus Oscarsson (KD) och Hushållningssällskapet samlade till Lantbrukets dag i riksdagen. Bland de konkreta resultat som kom ut av dagen var att försöka ändra skrivningen i miljöbalken om att jordbruk är miljöfarlig verksamhet.

Riksdagsledamoten Magnus Oscarsson (KD) har kommit med flera engagerade initiativ för jordbruket.

Text: BO BÄCKMAN
Bild: PRIVAT

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171222

Share

Kryptovalutors teknik

Bubblan efter tulpanhandeln 1637 sägs vara den första finansiella bubblan. Är det en annan sådan bubbla vi nu bevittnar när kryptovalutan bitcoin skenar iväg hejdlöst framför våra ögon?

Kryptovalutor som bitcoin är digitala valutor skapade med syfte att betalningar ska kunna ske över Internet utan att någon tredje part ska bli inblandad. Istället för att göra ett köp med en bank som mellanhand, görs transaktionen direkt mellan köpare och säljare via en så kallad blockkedja, en databas. Denna är själva plattformen till valutan.

En annan skillnad jämfört med andra valutor, är att bitcoin inte har någon central utfärdare likt riksbanken utgör för svenska kronor. En kryptovaluta omfattas, precis som namnet anger, av kryptering av raden av signeringar som garanterar anonymitet och säkerhet. Det vill säga, säkerheten är maximalt tilltagen.

Mathias Grimpe
Centerpressens nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171222

Share

Hur många blir kvar?

De politiska partierna håller nu på att bestämma vilka personer som ska stå på listorna inför nästa års val till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige. Kampen om platserna kan vara hård. Några är veteraner – kanske med decennier i samma politiska församlingar – andra tar sina första steg för att axla förtroendet att styra en kommun, ett landsting eller vårt land.

Men alla som blir valda nästa höst kommer inte att sitta kvar hela perioden. Det finns en tendens till att en ökad andel av dem som blir valda hoppar av sitt uppdrag under mandatperioden. Under förra mandatperioden lämnade en av fem kommunfullmäktigeledamöter sitt uppdrag.

Det är Statistiska centralbyrån, SCB, som tar fram statistik över andelen som lämnar sina uppdrag. De har tagit fram uppgifter om hur många som hoppat av hittills under denna mandatperiod och jämfört med tidigare mandatperioder.

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171215

Share

Gröna näringarna viktigare än regeringen förstår

En artikel i Jordbruksaktuellt (28/11) förtydligar det alla bönder förhoppningsvis redan visste. De är viktiga. Den bästa lösningen för klimatet innehåller både jordoch skogsbrukare. Men frågan alla borde ställa sig är: satsningarna på de gröna näringarna, vart har dessa tagit vägen?

Att klimatet blir varmare och att nederbörden ständigt ökar i både frekvens och omfång, är svårt att argumentera emot utan att stå med dumstruten på. Och eftersom det är så här utvecklingen sett ut under de senaste åren, kan vi heller inte förvänta oss några större förändringar åt det andra hållet, även trovärdig forskning har svårt att finna stöd för att det skulle ligga till på något annat sätt.

Denna utveckling innebär att det släpps ut stora mängder koldioxid. Och det är också här lantbrukaren kommer in i bilden. Mer kol behöver bindas i marken, och för att detta ske behövs det satsningar på de gröna näringarna. Naturskadespecialisterna i artikeln uttrycker detta på ett klart vis – denna miljötjänst borde lantbrukaren också få bra betalt för.

Mathias Grimpe
Centerpressens nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171208

Share

Förbättra vården för äldre

Den svenska vården är bra. Visst sker det misstag och felbehandlingarna är för många – en enda felbehandling är ju en för mycket – men generellt visar den svenska vården upp imponerande resultat i en internationell jämförelse. Men det finns områden där svensk vård i ett internationellt perspektiv ligger långt efter.

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har i en rapport, Vården ur patienternas perspektiv – 65 år och äldre, jämfört vården för äldre mellan olika länder. Undersökningen bygger på en enkätundersökning – i Sverige är det 7000 personer som besvarat undersökningen.

Det finns områden där Sverige utmärker sig positivt. Sverige är till exempel det land där det är minst andel avstått vård på grund av kostnaden, även om det faktiskt är tre procent som uppger att de gjort det. Det finns också områden som blivit bättre jämfört med tidigare – fler av dem som använder två eller fler receptbelagda mediciner har fått en genomgång av medicinerna under det senaste året.

Johan Örjes (C)
Centerpressens Nyhetsbyrå

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171201

Share

Hatet måste ständigt bemötas

I veckan dömdes en 27- årig man till fängelse, bland annat för olaga hot mot Henrik Johansson från Avesta, debattör och krönikör, mest känd för sitt engagemang i den antirasistiska sajten ”Inte rasist men”.

Trots att hoten var skickade öppet, från mannens Facebook, tog polisen först inte ens upp ärendet för utredning. När det väl gjordes kunde åtal väckas och gärningsmannen nu alltså dömas för sina gärningar.

Ingen ska behöva stå ut med hot. Vi får inte bli så avtrubbade att hot inte räknas som ”riktiga” så till vida det inte handlar om dödshot eller att hoten måste komma upp till en viss nivå förrän de tas på allvar. Det måste råda nolltolerans.

Eva Bofride (C)

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171124

Share