Sverige behöver en ny reformregering

Den här och kommande veckor presenterar regeringen olika delar av den budgetproposition för 2018 som kommer att läggas på riksdagens bord inom kort. Det handlar tyvärr i allt väsentligt om olika utgiftsökningar som saknar en sammanhållande idé, och de innebär inte reformer som löser Sveriges grundläggande problem.

Alliansens politik, däremot, bygger på sammanhållande idéer och syftar till att bygga ett samhälle som tillvaratar varje människas förmåga, med möjligheter för människor att själva bestämma över sitt liv och sin vardag, där alla får förutsättningar att växa, och där vi gemensamt skapar trygghet och sammanhållning.

Sverige står inför en period av stora reformbehov. För det första kan vi aldrig acceptera att närmare en miljon människor lever i utanförskap. Utrikes födda och personer utan gymnasieutbildning har särskilt svårt att få ett första jobb, vilket i många fall leder till ett långvarigt bidragsberoende. Problemen riskerar att öka när många nyanlända ska etableras i Sverige.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170908

Share

Antisemitismen måste motverkas

Den gångna veckan har varit dramatisk i svensk politik. Anna Kinberg Batra aviserade sin avgång som Moderaternas partiledare och statsministerns statssekreterare Emma Lennartsson avgick efter att inte ha agerat i säkerhetsskandalen kring Transportstyrelsens IT-upphandling.

Eftersom konstitutionsutskottet granskar säkerhetsskandalen vill jag dock inte föregripa det arbetet genom att resonera om Emma Lennartssons avgång, och Moderaternas situation finns det anledning att återkomma till när den extra partistämman, den 1 oktober, nalkas.

Jag tänkte i stället skriva om en helt annan sak. Antisemitism. Något som borde ha hört till historien efter andra världskrigets fasor, men som dessvärre är en påtaglig realitet för Sveriges judar som utsätts för påhopp, trakasserier och judehat från extremister av alla slag: vänsterextrema, högerextrema och islamister.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170901

Share

Extremismen måste motverkas

Efter förra torsdagens fega och motbjudande attack kan nu Barcelona läggas till den allt längre lista av europeiska metropoler som drabbats av islamistiskt motiverade terrordåd. Vi minns också hur nazister var ett ovälkommet inslag under Almedalsveckan, samtidigt som vänsterextremister genomförde våldsamma upplopp vid G20-mötet i Hamburg.

Våldsbejakande extremism är alltså högst närvarande och måste motverkas varhelst den dyker upp. Allianspartierna har därför förslagit en rad åtgärder för att förebygga våldsbejakande extremism och regeringspartierna i konstitutionsutskottet har gått med på dem.

Det finns tre extremistiska inriktningar i Sverige, farliga var och en på sitt sätt. Vänsterextremismens brutalitet visades nyligen i Hamburg. De säger sig tro på rättvisa och jämlikhet, men i själva verket tror de på den starkes rätt. Demokratin ger varje människa en röst, den tydligaste formen av jämlikhet, men de vänsterextrema accepterar inte demokratin när ”fel beslut” fattas. Den som kastar sten på polisen kastar också sten på demokratin.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170825

Share

Skolan får inte vara en frizon för radikalisering

Enligt en studie gjord i göteborgsförorterna Angered och Bergsjön uppger 11 procent av ungdomarna att de sympatiserar med terrorsekten IS. Enkätundersökningen, gjord av föreningen Varken hora eller kuvad, består av svar från 1 200 skolungdomar mellan 12 och 18 år. 13 procent svarade att de kände någon annan med sådana sympatier. Det är en mycket skrämmande utveckling.

Samtidigt är förtroendet för samhällets institutioner lågt. Hela 49 procent svarade att de har mycket tillit gentemot religiösa samfund, där motsvarande siffran för skolpersonal är 22 procent och polisen 25 procent.

Det krävs utökade insatser för att förbygga terrorsympatier bland ungdomar. Detta särskilt mot bakgrund av att Säpo bedömer att antalet våldsbejakande islamistiska extremister i Sverige på några få år gått från ett par hundra till tusentals individer. Risken är överhängande för att fler barn och unga utsätts för rekryteringsförsök av våldsbejakande extremister. Sverige är i en allvarlig situation och det förebyggande arbetet mot extremism behöver stärkas. Det kommer att kräva insatser på flera områden, även i skolan.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170818

Share

Välfärden bygger på att många jobbar

Mitt i debatten om regeringens hantering av säkerhetsskandalen vid Transportstyrelsen känns det angeläget att också diskutera sakpolitik. Svensk välfärd måste stärkas och de problem som finns måste lösas.

Idag saknas det vårdplatser och köerna växer. Många medarbetare går på knäna. Det finns skolor i Sverige där inte ens hälften av niondeklassarna blir behöriga till gymnasiet. På många håll finns stora brister i omsorgen av äldre. Hur skapar vi resurser för en god välfärd, nu och i framtiden?

Behoven ökar hela tiden. Fler barn och äldre, ökade kostnader i kommunerna för integration samt svårigheter att rekrytera medarbetare är några av orsakerna.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170811

Share

Varför laga det som är helt?

Förra fredagen fyllde kronprinsessan Victoria 40 år. Republikanska föreningen brukar passa på att ifrågasätta monarkin vid kungliga högtidligheter och 40-årsfirandet var inget undantag.

I en debattartikel på SVT Opinion anförde de att kronprinsessan borde avsäga sig arvsrätten till tronen, eftersom ”Sverige ska bli världens modernaste demokrati”. Jag ser det precis tvärtom: Sverige är en modern demokrati och den kontinuitet och eftertänksamhet som monarkin representerar har varit en viktig faktor i den utvecklingen.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170721

Share

Starkt Almedalstal av Kinberg Batra

Almedalsveckan avslutades i söndags med Moderaternas dag och tal av Anna Kinberg Batra. Det var ett starkt och tydligt tal, grundad i tydliga principer men också späckat med konkreta förslag inom tre prioriterade områden: integrationen, jobben och tryggheten.

Hon inledde dock talet med att gå till hårt angrepp på extremister och riktade sig särskilt till de nazister som under uppmärksammade former kommit till Visby: ”Ni som bekämpar demokratin med hat och hot, ni som tar till våld mot andra som står i vägen, ni hatar allt Sverige står för. Jag har en sak att säga till nazisterna på Visbys gator: Åk härifrån, Sverigehatare!”

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170714

Share

Alliansen vill utveckla RUT

Almedalsveckan är igång, men redan innan veckan inleddes levererade Alliansen ett viktigt besked: de fyra partierna har enats om gemensamma förslag för att utveckla RUT-avdraget. Det är utmärkt att Alliansen nu börjar ge gemensamma besked – och mycket bra att jobbpolitiken lyfts fram. Den är nyckeln för både integrationen och välfärdens finansiering.

Många skulle säga att Sverige är ett av världens bästa länder att leva och växa upp i. Men det gäller inte för alla i Sverige. Ett av de tydligaste tecknen på det är skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda – det skulle behövas 100 000 nya jobb till utrikes födda för att sysselsättningen ska var lika hög för utrikes födda som för inrikes.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170707

Share

KU överens om att påpeka brister

I måndags debatterade konstitutionsutskottets granskning av regeringen. KU har i över 200 år granskat att regeringen och dess medlemmar i sin ämbetsutövning har följt grundlagarna och andra lagar och regler som styr regeringsarbetet.

KU:s granskning är formell. Frågan är inte om en viss åtgärd är politiskt önskvärd eller inte, utan om gällande regler har följts när beslutet fattades eller åtgärden företogs.

Denna granskning av anmälningar som lämnats in av riksdagsledamöter gör KU varje vår. Alla anmälningar som kommit in senast i slutet av januari granskas innevarande vår, medan anmälningar som kommer in senare granskas nästa vår.

Genom åren har det med jämna mellanrum uppstått en debatt om KU:s påstådda politisering. Vissa år har motsättningarna i utskottet varit stora och lett till ett antal ställningstaganden som partierna inte kunde bli överens om. 2015 och 2016 års KU-granskningar var därför historiska, eftersom KU då var i princip helt enigt över alla parti- och blockgränser om sina slutsatser.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170622

Share

Sänk trösklarna så fler får jobb

En stor och ökande andel av de som är arbetslösa i dag har svag förankring på arbetsmarknaden och svårigheter att etablera sig. Det kräver nya vägar in på arbetsmarknaden och ökade drivkrafter för företag att anställa.

Kostnaderna för att anställa en person med bristande erfarenhet eller kort utbildning i kombination med ett starkt anställningsskydd leder till att inträdande grupper har en svagare ställning än den etablerade arbetskraften.

Att sänka kostnaderna för, och osäkerheten med, att anställa minskar arbetsgivarens risktagande och gör att fler vågar öppna dörren. Bättre möjligheter behövs också för att pröva om en arbetssökande fungerar på arbetsplatsen och för de specifika uppgifter som ska utföras.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170609

Share