Alliansen överens om synen på ekonomin

Det har det senaste året talats mycket om att Alliansen inte mår bra och att sammanhållningen mellan allianspartierna sviktar. Ett tydligt tecken på att de beskrivningarna är överdrivna är att Alliansen är helt överens om synen på svensk ekonomi.

Visserligen lämnade respektive alliansparti (tyvärr) varsin budgetmotion i oktober, med varsitt alternativ till regeringens budget för 2018, men respektive budgetmotion inleddes med identiska analyser av Sveriges ekonomi som partierna förhandlat sig fram till. Låt mig återge en del av denna analys, som alltså samtliga fyra partier står bakom och som därmed utgör en grund för en gemensam ekonomisk politik.

”Ett starkt BNP-utfall för det andra kvartalet 2017 indikerar, tillsammans med positiva utfall för förtroendeindikatorer, att högkonjunkturen fortsätter starkare än vad som tidigare förutsagts. Tillväxten har reviderats upp till 3,1 procent för 2017 och 2,5 procent 2018. Investeringarna har ökat i Sverige sedan 2014 och har varit en viktig drivkraft för tillväxten.

Andreas Norlén
Föräldraledig riksdagsledamot (M)

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171110

Share

Vi tror på Sverige

När jag såg Stefan Löfven i partiledardebatten i söndags rya om att Alliansen lämnade efter sig budgetunderskott och nu vill sänka skatterna och sänka lönerna, då suckade jag och tänkte på vad bra det vore för svensk, politisk debatt om Socialdemokraterna inte försökte förfalska historien och vantolka motståndarnas förslag, utan accepterade verkligheten sådan den är och förde en hederlig debatt.

Jag kan leva med att de inte vill sänka lönerna för folk som jobbar, men jag har svårare att acceptera att de bekämpar skattelättnader på arbete med så oseriösa argument.

Snart sagt alla ekonomer är eniga om att sänkt skatt på arbete ökar drivkrafterna för människor att arbeta eller arbeta mer och därmed gör det att fler anstränger sig mer för att få jobb – vilket leder till att fler jobbar (eller, på ekonomspråk, att sysselsättningen ökar).

Och omvänt: Om man höjer ersättningarna till människor som inte arbetar (till exempel genom att höja a-kassan eller sänka skatten för sjukskrivna, som Vänsterpartiet har drivit igenom i budgeten för nästa år) så minskar drivkrafterna för människor att söka sig till arbetsmarknaden och då kommer färre att jobba.

Andreas Norlén (M)
Föräldraledig riksdagsledamot (M)

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171013

Share

Reformer för fler bostäder

Ett av de politikområden där det finns stort behov av reformer är bostadspolitiken. Det råder bostadsbrist i ett stort antal av landets kommuner, samtidigt som det tar alldeles för lång tid från idé till färdigt hus.

Vi moderater har inför vår arbetsstämma i oktober utarbetat ett reformpaket för att röja undan de onödiga hinder som har ställts upp för bostadsbyggande i Sverige. Här nedan följer några särskilt viktiga delar, som presenterades i en debattartikel i Dagens Samhälle nyligen.

Bättre tillgång till byggklar mark. Sverige har omfattande ytor som kan bebyggas, men kraftiga begränsningar gör att attraktiva områden står obebyggda utan anledning. Mer mark i bra lägen behöver göras tillgänglig. Vi vill bland annat reformera bullerreglerna, för att till exempel kunna bygga bostäder i närhet till goda kommunikationer. Detsamma gäller mark nära dagens tätorter. Ansvaret för att inrätta naturreservat bör bli helt statligt för att undvika att naturreservat bildas på felaktiga grunder och hindrar bostadsbyggande.

Andreas Norlén (M)
Föräldraledig riksdagsledamot (M)

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170929

Share

Två förtroen-deomröstningar

Sedan förra veckan  har inte mindre än två  förtroendeomröstningar  ägt rum i riksdagen.  Förra fredagen hade  SD krävt att kammaren  skulle förklara att  statsministern inte  längre åtnjöt riksdagens  förtroende och  i tisdags genomfördes  en motsvarande omröstning,  den här  gången på begäran  av Moderaterna och  angående riksdagens  förtroende för försvarsministern

Både statsministern och försvarsministern  klarade sig  som bekant. Vad gäller statsministern  var det enbart SD  som röstade för misstroendet,  medan förslaget om misstroendeförklaring  mot försvarsministern  stöddes av M, KD  och SD efter att sommarens  alliansenighet i frågan olyckligtvis  brutits upp.

En och annan kanske tycker  att Alliansen borde ha stött  kravet på misstroendeförklaring  gentemot statsministern,  och visst är det så att Alliansen  varje dag egentligen vill ha  en annan statsminister och en  annan regering än den nuvarande,  men det fanns goda  skäl för Alliansens agerande.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170922

Share

Nämndes inte i regeringsförklaringen

När riksmötet öppnades i tisdags avgav statsministern sin regeringsförklaring, som beskriver vad regeringen tänker ägna sig åt det kommande året. Det var många ord och många allmänna målsättningar, men ganska lite konkret innehåll – en spretig politik utan fokus och en statsminister som nästan inte alls berörde två av Sveriges stora utmaningar på både kort och medellång sikt – integration och migration.

Eftersom jag är föräldraledig den här hösten följde jag och sonen Henry riksmötets öppnande på tv. Det kändes konstigt att inte vara på plats i Stockholm, men samtidigt helt rätt när jag såg Henry sitta bredvid mig. Att jag inte kommer att arbeta aktivt som riksdagsledamot innebär dock inte att jag kan låta bli att reagera när jag hör regeringsförklaringen, framför allt det som inte sägs.

Med tanke på det mycket stora flyktingmottagande som ägde rum hösten 2015 är en avgörande fråga för Sverige hur det ska bli möjligt för många tusen nyanlända att komma in på vår avancerade arbetsmarknad, som i många fall ställer helt andra krav än många av dessa individer är rustade för. Om detta hade statsministern nästan inget att säga.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170915

Share

Sverige behöver en ny reformregering

Den här och kommande veckor presenterar regeringen olika delar av den budgetproposition för 2018 som kommer att läggas på riksdagens bord inom kort. Det handlar tyvärr i allt väsentligt om olika utgiftsökningar som saknar en sammanhållande idé, och de innebär inte reformer som löser Sveriges grundläggande problem.

Alliansens politik, däremot, bygger på sammanhållande idéer och syftar till att bygga ett samhälle som tillvaratar varje människas förmåga, med möjligheter för människor att själva bestämma över sitt liv och sin vardag, där alla får förutsättningar att växa, och där vi gemensamt skapar trygghet och sammanhållning.

Sverige står inför en period av stora reformbehov. För det första kan vi aldrig acceptera att närmare en miljon människor lever i utanförskap. Utrikes födda och personer utan gymnasieutbildning har särskilt svårt att få ett första jobb, vilket i många fall leder till ett långvarigt bidragsberoende. Problemen riskerar att öka när många nyanlända ska etableras i Sverige.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170908

Share

Antisemitismen måste motverkas

Den gångna veckan har varit dramatisk i svensk politik. Anna Kinberg Batra aviserade sin avgång som Moderaternas partiledare och statsministerns statssekreterare Emma Lennartsson avgick efter att inte ha agerat i säkerhetsskandalen kring Transportstyrelsens IT-upphandling.

Eftersom konstitutionsutskottet granskar säkerhetsskandalen vill jag dock inte föregripa det arbetet genom att resonera om Emma Lennartssons avgång, och Moderaternas situation finns det anledning att återkomma till när den extra partistämman, den 1 oktober, nalkas.

Jag tänkte i stället skriva om en helt annan sak. Antisemitism. Något som borde ha hört till historien efter andra världskrigets fasor, men som dessvärre är en påtaglig realitet för Sveriges judar som utsätts för påhopp, trakasserier och judehat från extremister av alla slag: vänsterextrema, högerextrema och islamister.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170901

Share

Extremismen måste motverkas

Efter förra torsdagens fega och motbjudande attack kan nu Barcelona läggas till den allt längre lista av europeiska metropoler som drabbats av islamistiskt motiverade terrordåd. Vi minns också hur nazister var ett ovälkommet inslag under Almedalsveckan, samtidigt som vänsterextremister genomförde våldsamma upplopp vid G20-mötet i Hamburg.

Våldsbejakande extremism är alltså högst närvarande och måste motverkas varhelst den dyker upp. Allianspartierna har därför förslagit en rad åtgärder för att förebygga våldsbejakande extremism och regeringspartierna i konstitutionsutskottet har gått med på dem.

Det finns tre extremistiska inriktningar i Sverige, farliga var och en på sitt sätt. Vänsterextremismens brutalitet visades nyligen i Hamburg. De säger sig tro på rättvisa och jämlikhet, men i själva verket tror de på den starkes rätt. Demokratin ger varje människa en röst, den tydligaste formen av jämlikhet, men de vänsterextrema accepterar inte demokratin när ”fel beslut” fattas. Den som kastar sten på polisen kastar också sten på demokratin.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170825

Share

Skolan får inte vara en frizon för radikalisering

Enligt en studie gjord i göteborgsförorterna Angered och Bergsjön uppger 11 procent av ungdomarna att de sympatiserar med terrorsekten IS. Enkätundersökningen, gjord av föreningen Varken hora eller kuvad, består av svar från 1 200 skolungdomar mellan 12 och 18 år. 13 procent svarade att de kände någon annan med sådana sympatier. Det är en mycket skrämmande utveckling.

Samtidigt är förtroendet för samhällets institutioner lågt. Hela 49 procent svarade att de har mycket tillit gentemot religiösa samfund, där motsvarande siffran för skolpersonal är 22 procent och polisen 25 procent.

Det krävs utökade insatser för att förbygga terrorsympatier bland ungdomar. Detta särskilt mot bakgrund av att Säpo bedömer att antalet våldsbejakande islamistiska extremister i Sverige på några få år gått från ett par hundra till tusentals individer. Risken är överhängande för att fler barn och unga utsätts för rekryteringsförsök av våldsbejakande extremister. Sverige är i en allvarlig situation och det förebyggande arbetet mot extremism behöver stärkas. Det kommer att kräva insatser på flera områden, även i skolan.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170818

Share

Välfärden bygger på att många jobbar

Mitt i debatten om regeringens hantering av säkerhetsskandalen vid Transportstyrelsen känns det angeläget att också diskutera sakpolitik. Svensk välfärd måste stärkas och de problem som finns måste lösas.

Idag saknas det vårdplatser och köerna växer. Många medarbetare går på knäna. Det finns skolor i Sverige där inte ens hälften av niondeklassarna blir behöriga till gymnasiet. På många håll finns stora brister i omsorgen av äldre. Hur skapar vi resurser för en god välfärd, nu och i framtiden?

Behoven ökar hela tiden. Fler barn och äldre, ökade kostnader i kommunerna för integration samt svårigheter att rekrytera medarbetare är några av orsakerna.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170811

Share