Gott nytt valår!

Gott nytt valår och god fortsättning på det nya året! 2018 kommer att bli intensivt och spännande för alla som är intresserade av politik och om ett år kanske Sverige har en ny regering, en alliansregering som redan har inlett arbetet med att genomföra viktiga reformer. Jag är nu åter i tjänst, efter att ha varit föräldraledig under hösten, och kommer under våren att fokusera på konstitutionsutskottets granskning av bland annat Transportstyrelseskandalen. I den här spalten tänkte jag den här veckan ta upp migrationspolitiken.

Det rapporterades nyligen att Migrationsverket ska säga upp personal och att antalet asylsökande till Sverige nu ligger på normala nivåer. Allt är dock relativt. Om man tittar på siffror för de senaste 20-30 åren ligger antalet människor som söker asyl i Sverige fortsatt på höga nivåer, även om det förstås är långt till den unikt höga inströmningen hösten 2015. De nivåer som nu råder skulle ha ansetts höga och föranlett diskussion för tio år sedan.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 180112

Share

2018 Risker i svensk ekonomi

Nu är det bara ett par dagar kvar av 2017. Låt mig önska alla läsare ett Gott Nytt År och ett trevligt nyårsfirande. Efter varje fest som blir för trevlig finns dock risken för baksmälla. Jag vill inte spekulera om vad läsekretsen ska ägna sig åt på nyårsafton, men jag kan konstatera att regeringens ekonomiska politik är så expansiv och så ”feltajmad” att riskerna för en baksmälla är betydande.

Det nya året för med sig påtagliga risker för svensk ekonomi. Det illustrerades av finansministern själv, när hon för någon vecka sedan presenterade reviderade bedömningar av det ekonomiska läget. Bedömningen av den ekonomiska tillväxten 2017 reviderades ner och arbetslösheten reviderades upp.

En stark offentlig ekonomi och en stabil makroekonomisk miljö är viktiga förutsättningar för att skapa tillväxt och välstånd. Det gör att människor och företag vågar konsumera och investera samt att banker och andra länder vågar låna ut pengar till Sverige till goda villkor.

Andreas Norlén (M)
Föräldraledig riksdagsledamot

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171229

Share

Alliansledarna hos Ulf Kristersson

I veckan träffades Alliansens fyra partiledare hemma hos Ulf Kristersson i Strängnäs. Det var symboliskt sett ett viktigt möte, som tydligt markerar att alliansledarna är överens om fortsatt samarbete, om en gemensam kraftsamling inför höstens val och om att bilda regering efter valet om valresultatet medger det.

Allianspartierna har redan samma syn på många frågor, inte minst läget i ekonomin och behovet av reformer, vilket jag skrivit om tidigare. Alliansen står också enig i sin kritik av regeringens ekonomiska politik, vilket är temat för dagens text, som bygger på den analys som görs i den alliansgemensamma delen av de fyra partiernas budgetmotioner denna höst.

Sveriges välstånd kan inte tas för givet. För att Sverige också fortsatt ska vara ett av världens mest framgångsrika länder krävs att de långsiktiga förutsättningarna för tillväxt och jobb i Sverige hela tiden ses över och förbättras. Fler behöver utbilda sig, anstränga sig och driva företag.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ord – förande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171215

Share

Stödet ökar för Natomedlemskap

På frågan ”Bör Sverige gå med i Nato?” svarar i dag 43,5 procent ”ja”. Motsvarande andel i en opinionsundersökning från 2014 var 37 procent, vilket innebär en ökning med 6 procentenheter. Det framgår av en opinionsundersökning, som presenterades i tisdags och som utförts av Demoskop på uppdrag av den utrikespolitiska tankesmedjan Frivärld.

Mest framträdande, enligt Frivärlds analys av opinionsundersökningen, är ett ökat stöd bland kvinnor och rödgröna väljare. 39 procent av de tillfrågade kvinnorna anser att Sverige bör gå med i Nato, vilket innebär en ökning med hela 14 procentenheter jämfört med 2014. Stödet för ett svenskt Natomedlemskap bland rödgröna väljare ligger i dag på 27 procent, jämfört med 20 procent år 2014.

Det här är glädjande och visar effekten av att samtliga fyra allianspartier nu står bakom en svensk medlemsansökan och aktivt har bildat opinion. Parallellt med åtgärder för att stärka vårt eget försvar måste vi utöka våra internationella försvarssamarbeten, särskilt det med Nato. Ett svenskt medlemskap i Nato har aldrig varit så angeläget som det är i dag.

Andreas Norlén (M)
Föräldraledig riksdagsledamot

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171201

Share

Alliansen överens om synen på ekonomin

Det har det senaste året talats mycket om att Alliansen inte mår bra och att sammanhållningen mellan allianspartierna sviktar. Ett tydligt tecken på att de beskrivningarna är överdrivna är att Alliansen är helt överens om synen på svensk ekonomi.

Visserligen lämnade respektive alliansparti (tyvärr) varsin budgetmotion i oktober, med varsitt alternativ till regeringens budget för 2018, men respektive budgetmotion inleddes med identiska analyser av Sveriges ekonomi som partierna förhandlat sig fram till. Låt mig återge en del av denna analys, som alltså samtliga fyra partier står bakom och som därmed utgör en grund för en gemensam ekonomisk politik.

”Ett starkt BNP-utfall för det andra kvartalet 2017 indikerar, tillsammans med positiva utfall för förtroendeindikatorer, att högkonjunkturen fortsätter starkare än vad som tidigare förutsagts. Tillväxten har reviderats upp till 3,1 procent för 2017 och 2,5 procent 2018. Investeringarna har ökat i Sverige sedan 2014 och har varit en viktig drivkraft för tillväxten.

Andreas Norlén
Föräldraledig riksdagsledamot (M)

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171110

Share

Vi tror på Sverige

När jag såg Stefan Löfven i partiledardebatten i söndags rya om att Alliansen lämnade efter sig budgetunderskott och nu vill sänka skatterna och sänka lönerna, då suckade jag och tänkte på vad bra det vore för svensk, politisk debatt om Socialdemokraterna inte försökte förfalska historien och vantolka motståndarnas förslag, utan accepterade verkligheten sådan den är och förde en hederlig debatt.

Jag kan leva med att de inte vill sänka lönerna för folk som jobbar, men jag har svårare att acceptera att de bekämpar skattelättnader på arbete med så oseriösa argument.

Snart sagt alla ekonomer är eniga om att sänkt skatt på arbete ökar drivkrafterna för människor att arbeta eller arbeta mer och därmed gör det att fler anstränger sig mer för att få jobb – vilket leder till att fler jobbar (eller, på ekonomspråk, att sysselsättningen ökar).

Och omvänt: Om man höjer ersättningarna till människor som inte arbetar (till exempel genom att höja a-kassan eller sänka skatten för sjukskrivna, som Vänsterpartiet har drivit igenom i budgeten för nästa år) så minskar drivkrafterna för människor att söka sig till arbetsmarknaden och då kommer färre att jobba.

Andreas Norlén (M)
Föräldraledig riksdagsledamot (M)

Fortsättning publicerad i papperstidningen 171013

Share

Reformer för fler bostäder

Ett av de politikområden där det finns stort behov av reformer är bostadspolitiken. Det råder bostadsbrist i ett stort antal av landets kommuner, samtidigt som det tar alldeles för lång tid från idé till färdigt hus.

Vi moderater har inför vår arbetsstämma i oktober utarbetat ett reformpaket för att röja undan de onödiga hinder som har ställts upp för bostadsbyggande i Sverige. Här nedan följer några särskilt viktiga delar, som presenterades i en debattartikel i Dagens Samhälle nyligen.

Bättre tillgång till byggklar mark. Sverige har omfattande ytor som kan bebyggas, men kraftiga begränsningar gör att attraktiva områden står obebyggda utan anledning. Mer mark i bra lägen behöver göras tillgänglig. Vi vill bland annat reformera bullerreglerna, för att till exempel kunna bygga bostäder i närhet till goda kommunikationer. Detsamma gäller mark nära dagens tätorter. Ansvaret för att inrätta naturreservat bör bli helt statligt för att undvika att naturreservat bildas på felaktiga grunder och hindrar bostadsbyggande.

Andreas Norlén (M)
Föräldraledig riksdagsledamot (M)

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170929

Share

Två förtroen-deomröstningar

Sedan förra veckan  har inte mindre än två  förtroendeomröstningar  ägt rum i riksdagen.  Förra fredagen hade  SD krävt att kammaren  skulle förklara att  statsministern inte  längre åtnjöt riksdagens  förtroende och  i tisdags genomfördes  en motsvarande omröstning,  den här  gången på begäran  av Moderaterna och  angående riksdagens  förtroende för försvarsministern

Både statsministern och försvarsministern  klarade sig  som bekant. Vad gäller statsministern  var det enbart SD  som röstade för misstroendet,  medan förslaget om misstroendeförklaring  mot försvarsministern  stöddes av M, KD  och SD efter att sommarens  alliansenighet i frågan olyckligtvis  brutits upp.

En och annan kanske tycker  att Alliansen borde ha stött  kravet på misstroendeförklaring  gentemot statsministern,  och visst är det så att Alliansen  varje dag egentligen vill ha  en annan statsminister och en  annan regering än den nuvarande,  men det fanns goda  skäl för Alliansens agerande.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170922

Share

Nämndes inte i regeringsförklaringen

När riksmötet öppnades i tisdags avgav statsministern sin regeringsförklaring, som beskriver vad regeringen tänker ägna sig åt det kommande året. Det var många ord och många allmänna målsättningar, men ganska lite konkret innehåll – en spretig politik utan fokus och en statsminister som nästan inte alls berörde två av Sveriges stora utmaningar på både kort och medellång sikt – integration och migration.

Eftersom jag är föräldraledig den här hösten följde jag och sonen Henry riksmötets öppnande på tv. Det kändes konstigt att inte vara på plats i Stockholm, men samtidigt helt rätt när jag såg Henry sitta bredvid mig. Att jag inte kommer att arbeta aktivt som riksdagsledamot innebär dock inte att jag kan låta bli att reagera när jag hör regeringsförklaringen, framför allt det som inte sägs.

Med tanke på det mycket stora flyktingmottagande som ägde rum hösten 2015 är en avgörande fråga för Sverige hur det ska bli möjligt för många tusen nyanlända att komma in på vår avancerade arbetsmarknad, som i många fall ställer helt andra krav än många av dessa individer är rustade för. Om detta hade statsministern nästan inget att säga.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170915

Share

Sverige behöver en ny reformregering

Den här och kommande veckor presenterar regeringen olika delar av den budgetproposition för 2018 som kommer att läggas på riksdagens bord inom kort. Det handlar tyvärr i allt väsentligt om olika utgiftsökningar som saknar en sammanhållande idé, och de innebär inte reformer som löser Sveriges grundläggande problem.

Alliansens politik, däremot, bygger på sammanhållande idéer och syftar till att bygga ett samhälle som tillvaratar varje människas förmåga, med möjligheter för människor att själva bestämma över sitt liv och sin vardag, där alla får förutsättningar att växa, och där vi gemensamt skapar trygghet och sammanhållning.

Sverige står inför en period av stora reformbehov. För det första kan vi aldrig acceptera att närmare en miljon människor lever i utanförskap. Utrikes födda och personer utan gymnasieutbildning har särskilt svårt att få ett första jobb, vilket i många fall leder till ett långvarigt bidragsberoende. Problemen riskerar att öka när många nyanlända ska etableras i Sverige.

Andreas Norlén (M)
Riksdagsledamot och ordförande i konstitutionsutskottet

Fortsättning publicerad i papperstidningen 170908

Share